Något oerhört har hänt. En krönikör i Aftonbladet, Belinda Olsson, tar männens parti mot kvinnorna. Hon menar att pappor som far illa i vårdnadstvister glöms bort av media, medan media bara vurmar för mammorna. Hon skriver bland annat: ”Men dessa farsor får aldrig gråta ut i medierna. I de flesta fall av barn som förs bort olovligen är förövaren kvinna. Det måste med andra ord finnas många ledsna män därute. Varför pratar de aldrig ut i medierna om sina rädslor? Varför startas inga insamlingar för att hjälpa papporna? Jag tror att det byggt mycket på tesen att en moder alltid är den goda.” Läs mer här.
Agneta Lindhag, en feminist, har skrivit en självkritisk artikel på Newsmill. Hon är ganska ordentligt kritisk mot feminismen och anklagar den för att ha haft blinda fläckar och bland annat inte sett pappors lidande. Läs här.
Detta är ytterligare två små tecken på att genusdebatten kan vara på väg att vända. Så nu är det ännu viktigare att vi står på oss och fortsätter visa på orättvisor och orimligheter.
Faktiskt, om än väldigt svagt ännu så länge, känner jag doften av seger!
29 april 2009 kl. 21:16
Har också märkt att det i mediavärlden börjat vända lite! Mycket bra resultat med andra ord!
29 april 2009 kl. 22:09
Viss tendens till några ljusa platser i mörkret börjar skönjas, men det är långt kvar.
Tack för internet och bloggningen får man väl säga, annars vete sjutton hur vi hade kunnat få komma till tals och få uppmärksamhet kring dessa frågor.
29 april 2009 kl. 23:03
Vist har Belinda rätt. Skall jag vara ärlig har jag fått gråta ut i Expressen, TV3, Rapport och Mosaik. Detta ledde inte till något positivt i mitt eget fall.
Dessa inslag sker alltför sällan för att det skall ha någon genomslagskraft.
Efter att ha deltagit i kampen i 20 år så ser jag att mycket händer i bloggvärlden tack vare Pär Ström. Därute finns också många andra som stöder vår strävan efter jämlikhet.
30 april 2009 kl. 7:39
GLÄDJANDE VALBORGSNYTT
Jämställdheten tar ytterligare ett kliv framåt. Ännu en patriarkal bastion faller. Sveriges manskörer försvinner. Redan i slutet av 1960-talet ombildades Allmänna sången i Uppsala, världens äldsta manskör, till en blandad kör, dominerad av kvinnor och ledd av kvinnliga dirigenter.
Nu skall alla återstående manskörer (men inte damkörer) försvinna. Sveriges radio rapporterar idag:
”Att till exempel majsång sjungs av en manskör på valborgsmässoafton är en tradition som går långt tillbaka i tiden på många platser i Sverige. Men under en tioårsperiod har manskörerna bara blivit färre och färre.
Kjell Stjernlöf är bas och har sjungit in våren i 46 år. Han är också vice ordförande i akademiska kören i Göteborg han har svårt att tänka sig en valborgsmässofirande utan manskörssång.
– Nej det kan jag överhuvudtaget inte. Manskören innehåller så mycket fint, det finns en sådan fin repertoar, det finns en sådan klangbild i manskören som är värd att bevaras.”
Härefter intervjuar radion en expert på körer i allmänhet och manskörer i synnerhet, kanslichefen för Sveriges Körförbund. En kvinnoröst hörs. Som tur är. Tänk om kanslichefen i fråga hade varit en MAN! Hu och hjälp! Könsmaktsförtryck!
02 maj 2009 kl. 17:41
Jag har också ett bra luktsinne, och jag förnimmer samma doft
Min gissning är att majoriteten kommer att vakna upp inom ca fyra år.
02 maj 2009 kl. 18:23
Jag bedömmer på samma sätt som er att det kommer att vända 1 – 2 år innan valet 2014 och då som en stor valfråga.
Det är ett maratonlopp vi deltar i.