Lunds kommun har fått en kvinnofridssamordnare, rapporterar Sydsvenskan idag. Ännu ett nytt genusyrke. Tidningen skriver:
”Målet är att man på ett tidigt stadium på arbetsplatsen eller i grannskapet ska slå larm när kvinnor och barn utsätts för våld av närstående”
”Kvinnor och barn”. Kommunens samordnare hjälper alltså alla utom män, kan man konstatera. Det innebär ju egentligen att manliga medborgare i Lunds kommun behandlas som andra klassens medborgare. Trots att de betalar mer skatt som grupp (det gör män) utesluts de från viss kommunal service på grund av sitt kön. Rimligtvis bör ett uppror från Lunds manliga invånare stå för dörren.
Det är glasklart vem som är offer och vem som är förövare i Lunds kommun, det förstår man av följande formulering i artikeln:
”Efter den akuta insatsen krävs det ofta flera år av stöd och samtalsbehandling för den misshandlade kvinnan, men även för barnen och för den man som slagit.”
Att den slagna skulle kunna vara av manligt kön, och att den som slår skulle kunna vara av kvinnligt kön, tycks inte finnas på kartan i Lunds kommun.
Männen använder misshandel av sin kvinna som en medveten metod för att förtrycka henne, tycks kvinnofridssamordnaren tycka. Så här säger hon:
”Misshandel drabbar vilka familjer som helst. Det handlar om jämställdhet och förtryck. Snarare är det ett folkhälsoproblem än ett socialt problem. I dag märker vi det genom att män ringer hit och säger ”jag behöver hjälp, jag använder våld mot min kvinna”.”
Mera mansfientlighet från Kerstin Holmberg:
”Inledningsvis får mannen ta ansvar för det han gjort, säger Kerstin Holmberg. Oavsett hur mycket kvinnan provocerat är det mannen som ansvarar för sina våldshandlingar. Först när han inser sitt ansvar kan han börja förändra sitt beteende.”
Jag skulle vilja skicka ett email till Kerstin Holmberg och påpeka det ojämställda i hennes synsätt och agerande. Har inte hittat hennes adress. Om någon hittar den så lägg den gärna i en kommentar. Artikeln kan du läsa här.