Margot Wallström och vedinsamling på savannen

by

 

EU-kommissionären Margot Wallström har skrivit en debattartikel i Sydsvenskan om klimathotet. Hela artikeln går i genusfrågans tecken. Det finns mycket man kan ifrågasätta. I början av artikeln skriver Wallström:

”Att kvinnorna hittills inte tillräckligt kommit till tals i debatten är enligt min mening en allvarlig brist”.

För det första belägger hon inte påståendet att kvinnorna inte har kommit till tals. Det bara påstås. För det andra: Om det nu är så att kvinnorna inte ”kommit till tals”, vems fel är det? Underförstått männens, förstås. Men hur vet man det? Kan det inte lika gärna vara kvinnorna som inte har intresserat sig tillräckligt mycket för klimathotet? Att kvinnorna inte har gett sig in i debatten i samma utsträckning som män?

Sedan skriver Wallström:

”Men vi har missat en viktig aspekt: av de 1,3 miljarder människor som lever i fattigdom är 70 procent kvinnor, och klimatförändringarna kommer sannolikt att öka denna könsdifferentierade fattigdom”.

För det första belägger hon inte påståendet att 70 procent av världens fattiga är kvinnor. Och skulle hon ha hänvisat till en källa så vore det intressant att ta del av definitionen på fattigdom och hur undersökningen gått till. Det finns många siffror som återkommer gång på gång i genusdiskussionen som kan ifrågasättas eftersom de tagits fram av en person eller organisation med en egen agenda.

För det andra kan man undra varför kommande klimatförändringar skulle öka skillnaden mellan könen när det gäller fattigdom. Det visar sig att svaret kommer lite längre ned i Margot Wallströms artikel:

”I länderna söder om Sahara står kvinnorna för 70–80 procent av hushållens livsmedelsproduktion. Tynande naturtillgångar i form av vatten och ved, långa torrperioder, översvämningar, magra eller förstörda skördar: alla dessa faktorer får direkta effekter på livsmedels­försörjningen, lönerna och hälsan. Det faller oftast på kvinnornas lott att samla ihop ved och bära hem vatten, och allt tyder på att dessa sysslor tar allt längre tid.”

Uppenbarligen är underlaget för Wallströms påstående att klimatförändringen globalt mest drabbar kvinnor mycket klent. Underlaget inskränker sig till tankar om insamling av ved och vatten i länder söder om Sahara. Och det verkar vara just tankar, eftersom Wallström inte hänvisar till någon forskning. Detta blir bland annat tydligt av att hon inte har någon siffra på kvinnornas andel av hushållens livsmedelsproduktion utan använder sig av uppskattningen ”70-80 procent”. Sedan kommer slutsatsen att eftersom kvinnor sägs sköta det mesta av livsmedelsproduktionen, och livsmedelsproduktionen blir svårare, så blir kvinnornas fattigdomsökning större än männens. Den slutsatsen kan dock ifrågasättas. Ofta lever väl kvinnor och män tillsammans och delar då på de krympande tillgångarna – vilket skulle betyda att båda grupper drabbas lika av fattigdomsökningen.

För övrigt undrar man vad männen ”söder om Sahara” gör. De nämns inte in Wallströms resonemang. Antyder hon att de sitter och hänger medan kvinnorna samlar ved och vatten? Männen kanske utför någon annan nödvändig arbetsuppgift. Hur påverkas i så fall den av klimatförändringen? Det vore intressant att veta.

Sammanfattningsvis är alltså Margot Wallströms tes att kvinnorna drabbas värst av klimatförändringen mycket dåligt underbyggd. Än sämre underbyggd blir den av det faktum att världen är större än ”länderna söder om Sahara”, som ju är den region som Wallström bygger hela sin argumentation på.

Längre ned i artikeln skriver Margot Wallström:

”Det är nödvändigt att integrera könsdimensionen i miljöpolitiken”.

Som sagt är underlaget för att hävda detta mycket dåligt.

”Men dessutom måste kvinnorna bli involverade i samråd”

Varför måste kvinnorna bli involverade i samråd? Ifall samråd behövs ska det väl för det första gälla båda kön. För det andra kan man undra varför samråd är så viktigt. Det viktiga är väl att minimera, och helst eliminera, de negativa konsekvenserna av klimatförändringen.

”Hittills har kvinnor varit systematiskt underrepresenterade  i beslutsfattandet.”

Menar Wallström beslutsfattandet i västländerna? Där råder ju den demokratiska processen. Menar hon beslutsfattandet i tredje världens diktaturer? Där har de allra flesta män lika lite att säga till om som kvinnorna, eftersom det råder just diktatur.

Som vanligt i genussammanhang kan man konstatera att denna feministiskt drivna debattartikel har mycket dåligt på fötterna för sina feministiska slutsatser. Läs artikeln här.

Uppdatering: Aftonbladet skriver om Wallström här.

3 svar to “Margot Wallström och vedinsamling på savannen”

  1. Tanja Bergkvist Says:

    Bra att du håller löpande koll på allt nyhetsflöde Pär!!🙂

  2. Info Says:

    Sverige har gudskelov kommit längre än Afrika. Följande glädjebudskap meddelar Länstidningen i Östersund idag (21/10):

    ”FÖRETAGSSTÖD SKA GRANSKAS UR GENUSPERSPEKTIV

    För att vara säkra på att de regionala företagsstöden nås av både kvinnliga och manliga företagare tänker regeringen analysera fördelningen av stöden.

    Det är myndigheten för tillväxtanalys som fått uppdraget att granska fördelningen av regionala investeringsstöd och regionala bidrag till företagsutveckling.

    Myndigheten ska också komma med förslag på förändringar som gör att stöden blir jämnare fördelade mellan könen.”

  3. Adam Weisshaupt Says:

    Det är ju i så fall bra för män då det tidigare bara var kvinnor som fick stöd:-)
    Nu väntar vi bara på att romer, handikappade och överviktiga ska med på båten, Alla ska med!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: