Archive for november, 2009

Socialstyrelsen finansierar psykhjälp dock ej till pojkar

30 november 2009

 

Socialstyrelsen finansierar ett projekt som syftar till att förebygga psykisk ohälsa hos unga. Det gäller dock bara unga av kvinnligt kön. Det hela går ut på att unga flickor ska kunna ha en ”storasyster på nätet”. Någon att vända sig till. Föreningen Maskrosbarn och Tjejzonen organiserar det hela.

Man undrar vad ungdomar av manligt kön har gjort för ont för att inte få ta del av den satsning som Socialstyrelsen gör med skattebetalarnas pengar. Om det finns ett motsvarande projekt som bara vänder sig till pojkar så är saken förstås i sin ordning. Men finns det? Är det någon som har hört talas om ett sådant?

Läs mer här.

Ointellektuellt mansförakt på Sundsvalls Tidning

30 november 2009

 

”Kvinnorna som städar upp männens gamla synder”, är rubriken för en artikel i Sundsvalls Tidning. Den är symptomatisk för den mansföraktande och ganska ointellektuella jargong som mediasverige tagit till sig i sin strävan att vara politiskt korrekt.

Vad det handlar om är att en grupp på länsstyrelsen i Härnösand arbetar med att kartlägga områden som är förorenade av tidigare industriell verksamhet. Det rör sig främst om massa- och pappersfabriker och annan kemisk industri, som lämnat efter sig gifter i miljön.

Det är väl känt att hänsynen till miljön inte var särskilt utvecklad vid industriell verksamhet som drevs för 50 eller 100 år sedan. Det är synd, med nuvarande kunskaper. Men vad har det med genus att göra?  Så här skriver Sundsvalls Tidning:

”Länets historia handlar mycket om flera stora industrier. Industrier som skitat ner rejält och det är väl heller ingen hemlighet att det mestadels är män som stått bakom de flesta av de gamla synderna.”

Hur kan en tidning som gör anspråk på att kalla sig seriös göra genusfråga av miljöförstöring från industrialismens barndom?

– För det första var kunskapen om hur gifter sprider sig i naturen och blir kvar under lång tid inte särskilt stor på den tiden. Det var naturligt att ”skita ned”.
– För det andra – visst var det på den tiden mestadels män som satt på beslutande befattningar i dessa industrier. Men det är ju inte därför miljön blivit förorenad. Förereningarna har inte med genuset på beslutsfattarna att göra.
– För det tredje – ifall nu det manliga könet ska skuldbeläggas för denna gamla miljöförstöring bara för att det på den tiden var en självklarhet att män satt på ledande poster, då ska väl också det manliga könet ha äran för att Sverige har på grund av industrierna har gått från fattigt bondesamhälle med återkommande svält till ett rikt och välmående industriland?

Men se, så långt vill inte feminister eller feministiskt inspirerade journalister och proffstyckare driva resonemanget. De stoppar efter halva konsekvensen av ”mäns” agerande – den negativa halvan. Det innebär att argumentationen är intellektuellt ohederlig.

Vi ska inte glömma att kvinnor i lika hög grad som män drar nytta av det industriella välstånd som ”män” byggde upp! När får gruppen ”män” credit för dagens välstånd som en del i genusdebatten, undrar jag?

Detta är ett exempel på vad jag menar när jag hävdar att det f inns ett manshat i Sverige. Tack för tipset, Robert – jättebra bloggtips!

Skolverket avslöjar betygsdiskriminering av pojkar

30 november 2009

Skolverket har genomfört en stor undersökning där betyg från 489 gymnasieklasser har analyserats. Det som studerades var vilka betyg som eleverna fått i jämförelse med deras resultat på de nationella proven.

Stora orättvisor upptäcktes. Av särskilt intresse för denna blogg är en genusrelaterad orättvisa. Det visade sig att kvinnliga elever betydligt oftare får högre betyg i förhållande till provresultat på nationella prov än manliga. Det innebär att lärarna ger flickor en särskild genusbonus vid betygsättning.

Observera att detta inte är samma sak som att flickor får bättre betyg för att de är flitigare och presterar mer. Här handlar det om att när en pojke och en flicka får samma resultat på nationella proven (=kan lika mycket) så får flickan ändå bättre betyg i genomsnitt. Genusbonus, alltså.

Det är väldigt allvarligt.

Vad kan det bero på? Det kan man bara spekulera i. Kan det kanske vara så att allt prat från feministiskt håll om att flickor är utsatta och underordnade och inte tillåts ta plats är  har påverkat lärarkåren så att denna specialgynnar flickor? Eller är det helt enkelt medfött eller socialt inlärt beteende?

Flera medier har skrivit om den här saken – utan att lyfta fram könsdiskrimineringen av pojkar. Detta nämns bara i brödtexten en bit ned i en enda mening. Jag misstänker att ifall det hade varit flickor som varit utsatta för betygsdiskriminering hade detta framgått redan i rubriken i de flesta artiklar.

Läs mer här och här och här och  här. Även Pelle Billing bloggar om saken (här). Tack för tipset, Albin! Jag tar gärna emot tips på par@atomer.se

Förbjuden bok om ritualmord utlagd på nätet

29 november 2009

En av de mycket få böcker som stoppats i Sverige i modern tid är forskaren Max Scharnbergs bok om det omdiskuterade och kända Södertälje-fallet. Lennart Wikander, prefekt vid pedagogiska institutionen på Uppsala universitet, beslutade att alla exemplar av boken skulle dras in och förstöras. Detta beslut har föranlett kraftiga protester från forskare runtom i världen.

Det känsliga i sammanhanget är att boken i praktiken utgör svidande kritik av en känd forskare vid samma universitet – den närmast legendariska Eva Lundgren. Det är den genusforskare och feminist som hävdar att manliga satanistiska sekter i Sverige ritualmördar barn och foster. Ibland sluter de fostren ur livmodern på gravida kvinnor. Det är detta som den stoppade boken kretsar kring. Och boken sågar fullständigt Eva Lundgren och hennes forskargärning.

Den svenska sajten Yakida har nu lyckats komma över en digital version av den censurerade boken, och du kan läsa den  här.

Södertälje-fallet är ett av Sveriges mest kontroversiella rättsfall någonsin. I korthet handlar det om förljande (saxat från Yakida):

En pappa och mamma dömdes i början av 1990-talet till 10 respektive fem års fängelse av Svea hovrätt för att under flera år ha våldtagit deras egen dotter. Dottern började sedan en tid efter domen berätta för sin fostermor om ritualmord på barn och hur föräldrarna sålt henne till andra män som skulle ha utnyttjat henne. I november 1993 fick föräldrarna resning av Högsta domstolen och i rättegången friades mamman helt medan pappans ändå dömdes men med sänkt straff till 5 år. Enligt Max Scharnberg blev den dömde mannen utsatt för ett justitiemord.

Det är här Eva Lundgren kommer in i bilden. Hon använder sin tyngd som forskare och hävdar att Södertälje-flickan har rätt. Forskaren Max Scharnbergs slutsatser i den stoppade boken är istället att flickans vittnesmål bygger på så kallade falska minnen. Han menar att dottern hävdat i förhör att det skulle finnas ögonvittnen till föräldrarnas övergrepp på dottern. Dock säger sig ingen av de namngivna personerna ha sett något avvikande. I boken redogörs för fostermammans agerande och att det finns ett genomgående mönster som visar att fostermamman indoktrinerat dottern. Läs boken här.

Tack Yakida för att ha tillgängliggjort boken! Tack också till Crimenews som skriver om saken här, och till PappaRättsGruppen som hjälp till här.

Lennart Wikander, prefekt vid pedagogiska institutionen på Uppsala universitet beslutade att alla exemplar skulle dras in och boken förstöras eftersom han enligt uppgift inte kände till boken och att boken saknade prefektens underskrift.

Män ska bjuda kvinnor, säger kvinna

29 november 2009

Jämställdheten i Sverige år 2009 e.K. fascinerar. Så här uttalar sig tv-inredaren Lulu Carter på sajten Allt om Stockholm (här) om hur det ska gå till vid en dejt:

”Jag vill att mannen ska hämta upp mig, åka till ett ställe där vi tar en drink, innan vi drar vidare i taxi till den restaurang han valt. Han får gärna ta kommando, det är sexigt, säger hon”

Det som Lulu Carter med emfas efterlyser är alltså precis en sådan man som det numera är skottpengar på i Sverige, av jämställdhetsskäl.

På frågan vem som ska betala notan vid dejten säger Lulu Carter:

”Den betalar verkligen mannen. Om han har bjudit ut mig och jag har följt med honom, då pratar vi om en världsvan och cool kille. Att dela är så svenskt, det gör mig spyfärdig. ”

Jag undrar om Lulu Carter är den enda kvinnan i Sverige som har dessa värderingar?

Rädda Barnen anställer genusperson

28 november 2009

 

Nu ska hjälporganisationen Rädda Barnens ungdomsförbund anställa en praktikant. Fokus för hans eller hennes arbete blir ”genus och barnrätt”. Det står i arbetsbeskrivningen att den som anställs ska ha ”förvärvat god kunskap om genusfrågor genom formell eller informell utbildning”. Platsen tillsätts i januari 2010. Läs mer här.

Kommentar: Jag har alltid sett Rädda Barnen som en organisation som jobbar för barn i nöd, exempelvis barn drabbade av svält eller naturkatastrofer. Hur kommer genus in i bilden? Bör inte hjälp till nödlidande vara könsneutral? Varför behövs i så fall ett fokus på genus?

Kommunala genuskrav på lokaltidning föreslås

28 november 2009

 

Tidningen Smålandsposten rapporterar här att ett förslag inkommit till kommunen om att kommunen ska börja ställa genuskrav på lokaltidningen. Under hot om indragna annonser. Förslaget har kommit från Robert Bengtsson, som arbetar ideellt med Växjö HF:s damlag (handboll).

Hans förslag går ut på att kommunen ska kräva av de tidningar där kommunen annonserar att dessa ska redovisa hur de skildrar mäns och kvinnors idrottande. Handlar det om ett outtalat krav på kvotering av sportsidornas innehåll? Bakgrunden är att Smålandsposten enligt Bengtsson till 90 procent skriver om herrarnas sport och bara till 10 procent om damernas. Utan genusredovisning ska kommunen sluta att annonsera i den aktuella tidningen. Förslaget är inlämnat till kommunfullmäktige i Växjö.

Det känns obehagligt om det offentliga börjar ställa krav på det redaktionella innehållet i tidningar. Vi har faktiskt pressfrihet i Sverige.Även om det här inte rör sig om förslag på formell inskränkning i tryckfriheten så är den ekonomiska makten hos en stor annonsör så stor att det de-facto skulle kunna betraktas som en inskränkning.

Å andra sidan måste jag erkänna att även jag ställer mig frågande till varför så lite som 10 procent av den lokala idrotten som speglas i tidningen är damidrott. Om siffran nu stämmer. Även om män idrottar mer än kvinnor (?) borde väl skillnaden inte vara så stor?

Sedan är det ju i och för sig inte bara en fråga om hur mycket respektive kön idrottar, utan också om hur stort läsarnas sammanlagda intresse är för herr- respektive damidrott. Det skulle ju kunna vara så att båda kön idrottar ungefär lika mycket men män är betydligt mer intresserade av att läsa om sport. En tidning är ju en kommersiell produkt som måste forma sig efter kundernas efterfrågan för att långsiktigt klara sig. Kan det möjligen vara så att tidningen har gjort undersökningar som visar på ett mycket större intresse från läsarkollektivet för herr- än damidrott? Ifall så skulle vara fallet kan man ju knappast klandra tidningen för sitt agerande.

Frågan är inte helt enkel, när man börjar grotta ned sig i den. Hur som helst tror jag inte att metoder som kan tolkas som inskränkningar i tryckfriheten är rätt väg att gå. Tack för tipset, Tobias och Ulf – jag tar gärna emot tips på par@atomer.se.

Regeringen ger 145 miljoner till hållbar jämställdhet

28 november 2009

Igår fattade regeringen beslut om att ge ytterligare 20 miljoner kronor till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för jämställdhetsintegrering. Tidigare har 125 miljoner delats ut. Det innebär att summan är uppe i 145 miljoner kronor. Se pressinfo från regeringen här.

SKL kallar sin jämställdhetssatsning Program för hållbar jämställdhet. Allmän information om detta finns här.

De har producerat en broschyr som beskriver programmet (finns som pdf här). Den antyder dessvärre en icke-neutral syn på könen. Inledningen är nämligen formulerad så här:

”Hur ojämställdheten yttrar sig varierar: I en kommun uppskattade man att 80 procent av resurserna för elever med behov av särskilt stöd gick till pojkar, i en annan visade det sig att kvinnor fått färre hemtjänsttimmar än män med samma vårdtyngd och i ett landsting fick kvinnor vänta längre än män på ambulansen.”

Inledningen uppvisar alltså följande fördelning mellan könen:

– Tre exempel på (påstådd eller verklig) diskriminering av kvinnor
– Noll exempel på (påstådd eller verklig) diskriminering av män

Det nämns inget om mäns våldsamma underläge när det gäller vårdnadstvister. Det nämns inget om pojkars underläge gentemot flickor i skolan. Det nämns inget om den kraftiga kvinnodominansen bland personal i förskola och skola. Det nämns inget om svårigheterna för pojkar i behov av psykvård att bli tagna på allvar. Det finns inget om att könsstympning bara är förbjuden när det gäller flickor. För att nu ta några exempel på manliga underlägen.

Då undrar man – går det att lita på könsneutraliteten i verksamheten inom Program för hållbar jämställdhet? Vi vill ju inte att skattepengar ska gå till feministisk verksamhet. Medan sann jämställdhet däremot är viktig.

Ett års tjänsteplikt på dagis för kvinnor – fortsättning på förra blogginlägget

27 november 2009

Vad roligt att det blev en så intensiv debatt på kommentarssidan för mitt förra blogginlägg, om att det är märkligt att ingen anlägger ett genusperspektiv på värnplikten och det faktum att män, och enbart män, i 200 år har tvingats in i värnplikten.

Jag skulle vilja spinna vidare på det resonemanget. Tänk om vi i Sverige hade en lag om att alla kvinnor – men bara kvinnor – måste tjänstgöra gratis i barnomsorgen under ett år i sin ungdom. Och tänk dig vidare att denna lag nu, efter att ha gällt i 200 år, stod inför sitt avskaffande. Är det då tänkbart att medias rapportering kring saken skulle vara könsneutral? Är det tänkbart att tidningarna skulle skriva att så-och-så många ”svenskar” varje år gör tjänsteplikt på dagis men från och med nu slipper? Utan att alls påpeka att det enbart rör sig om kvinnor?

Vad tror du? Skriv gärna kommentar!

Att bara män fram tills nu måste göra lumpen är en gigantisk orättvisa, sett i ljuset av moderna tiders synnerligen långtgående krav på jämställdhet och millimeterrättvisa mellan könen. Orättvisan är faktiskt lika stor som det konstruerade exemplet med tjänsteplikt på dagis. Tjänsteplikt på dagis enbart för kvinnor upplevs (med rätta) som fullständigt absurt och synnerligen orättvist och omodernt – men lumpen har fram till nu varit precis lika orättvis. Egentligen är det oerhört märkligt att Sveriges män funnit sig i detta utan att protestera (inte minst mot bakgrund av de attacker på genusbasis som manskollektivet så ofta utsätts för).

Varför inget genusperspektiv på lumpen?

27 november 2009

 

Jag som driver denna blogg har gett bort 11 månader av mitt liv till försvarsmakten. Under hot om fängelsestraff om jag inte infann mig (jag hade inte minsta lust). Det kallades lumpen. Redan då hade jag svårt att förstå varför mina jämnåriga flickor glatt kunde glida förbi och istället börja tjäna pengar eller ge sig i kast med intressanta studier. Redan då brann jag för jämställdhet. Och jag har fortfarande lika svårt att förstå.

Nu är ju värnplikten på väg att avskaffas. Idag har TT skrivit en artikel om det och skickat ut till många tidningar. Bland annat är artikeln införd i Blekinge Läns Tidning (här), och i Svenska Dagbladet (sidan 18, ej på nätet). Rubriken är: ”Joakim – den siste som gör lumpen”. Sedan fortsätter det så här: ”Joakim Rönnbäck marscherar sist i ett tvåhundraårigt led av miljoner unga svenskar. Sedan gör ingen längre lumpen, för då är värnplikten avskaffad.”

Det är intressant att den neutrala termen ”miljoner unga svenskar” används. De där svenskarna är till hundra procent män. Visst finns det (numera) kvinnliga soldater, men inte en enda som tvingats att vara det.

Det är ofta så att manliga uppoffringar beskrivs i könsneutrala termer, medan kvinnors uppoffringar beskrivs som specifikt kvinnliga. Det är väldigt populärt numera att anlägga ett genusperspektiv på det mesta – men det tycks inte gälla områden där män är i underläge. När hörde du senast en feminist kräva att lumpen borde betraktas ur ett genusperspektiv?

En stor majoritet av Sveriges nu levande män har tvingats skänka bort ungefär ett år av sitt liv till försvarsmakten, medan kvinnorna sluppit. Så kommer det att vara under många år framöver. Jag efterlyser ett erkännande för denna könsspecifika uppoffring. Något sådant erkännande förekommer aldrig i genusdebatten.

För vissa har det varit än värre. Min pappa var liksom många av sina manliga generationskamrater inkallad i flera år under det andra världskriget. Det kallades beredskapen. De  låg i tält ute i ödemarken, åt mat ur snuskburk och väntade på att tysken skulle komma. Hade tysken kommit hade de löpt stor risk att bli skjutna. Detta måste ha lagt en stor psykisk press på dessa män – utöver den jobbiga med det primitiva livet i fält.

Jag väntar fortfarande på erkännandet.

För övrigt: Här har genusbloggaren Pelle Billing skrivit ett intressant inlägg som också berör frågan om (uteblivet) genusperspektiv på militär verksamhet.

Uppdatering: Jag har skrivit ett nytt blogginlägg som en fortsättning på detta – här.

87 % gör-det-själv-skadade är män

27 november 2009

Idag har nyhetsbyrån TT skickat ut ett intressant telegram. Det handlar om statistik avseende personer som skadat sig vid hemmafixande, så kallad gör-det-själv-verksamhet. Det visar sig att av 20.400 personer som skadats när de lagt nytt golv, snickrat, renoverat och gjort liknande saker i hemmet är 17.700 män. Det innebär att 87 procent av de skadade är män, mot 13 procent kvinnor.

Det ger onekligen en intressant bild av könsfördelningen när det gäller hemmafixande. Ifall siffrorna hade gällt ett annat arbetsfält – hushållsarbete och barn – hade det förmodligen hetat i media att män inte tar sitt ansvar. Skulle man på motsvarande sätt kunna säga att kvinnor inte tar sitt ansvar för hemmafixandet? Jag bara ställer frågan.

En av de tidningar som skrivit om denna statistik är DN (sedan 11, ej på nätet). De har en lustig formulering mot slutet av sin notis:

”Det könsrollsmönster som syns i gör-det-själv-skadorna antyds även av antalet skadade vid hushållsarbete där 12.500 av 21.500 är kvinnor.”

Hur kan tidningen dra den slutsatsen? 12.500 av 21.500 kvinnor är nu bara något mer än hälften. Alltså gör könsrollsmönstret inte igen.

När det gäller hushållsarbete, den traditionellt kvinnliga domänen, har alltså männen tagit nästan halva ansvaret (om man nu ska gå strikt efter denna skadestatistik). När det gäller hemmafixande, den traditionellt manliga domänen, har däremot kvinnorna inte tagit något större ansvar. Det är den logiska slutsatsen man kan dra, tycker jag (i den mån man nu ska dra några slutsatser av enbart skadestatistik).

Förutom DN har Metro skrivit om denna nyhet idag (sidan 4, ej på nätet). Tidningen Dagens Medicin har skrivit om saken och också lagt ut artikeln på nätet (här). De har den vilseledande rubriken ”Kvinnor skadar sig i köket – män när de ska laga saker”. Liksom DN låtsas de inte om att könsfördelningen är nästan jämn när det gäller skador i hushållsarbete. Den korrekta rubriken vore: ”Kvinnor och män skadar sig i köket – män när de ska laga saker”.

Här finner du en pdf från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som handlar om skador vid gör-det-själv-arbete. Den är från april i år. Notera det inledande diagrammet som visar mäns respektive kvinnors skadefrekvens.

Sollentuna satsar på tjejers idrottande

26 november 2009

 

Det kom ett pressmeddelande från Sollentuna kommun idag. Jag har klippt in det i oförändrat skick nedan.

Sollentuna kommun

Sollentuna satsar på tjejers idrottande
2009-11-26 07:45

Sollentuna kommun satsar på tjejers idrottande. Den 5 december invigs allaktivitetshuset Arena Satelliten, som bland annat innehåller en specialanpassad idrottshall för gymnastik. Kommunen investerar också drygt 15 miljoner kronor i en ny ridsportanläggning som ska stå klar nästa sommar.

Gymnastik och ridsport är tillsammans med fotboll de stora tjejidrotterna i Sverige. Den 5 december invigs Arena Satelliten, med bland annat en specialanpassad idrottshall för gymnastik.

– Det är roligt att kunna förbättra villkoren för en flickdominerad idrott. Annars är det vanligt att sporter som domineras av pojkar får ekonomiskt stöd. Vi satsar 160 miljoner på Arena Satelliten, säger Lennart Gabrielsson, förste vice ordförande i kommunstyrelsen i Sollentuna.

Närmare 100 000 svenska barn och ungdomar tränar gymnastik och 26 000 är licensierade tävlingsgymnaster. Många föreningar kan i dag inte ta emot fler medlemmar på grund av bristen på anpassade lokaler, med bland annat fasta redskap och särskilda hoppgropar. I hela landet finns endast ett 30-tal idrottshallar som är anpassade för gymnastik.

– Intresset för gymnastik i Sverige är stort och växande, så Arena Satelliten blir ett välkommet tillskott, säger Malin Eggertz Forsmark, ordförande i Svenska Gymnastikförbundet.

Sollentuna satsar också på ridsporten. Den 28 oktober beslutade kommunstyrelsen att avsätta 15,2 miljoner till ett nytt stall med annex i Överby. Det finns redan i dag en stor fritidsverksamhet med bland annat ridskola och turridning för handikappade.

För mer information, kontakta:
Kjell Lauri, kultur- och fritidschef: 073 – 915  15 82,  kjell.lauri@sollentuna.se
Maria Sterner, kommunikationschef: 073- 915 16 02, maria.sterner@sollentuna.se