Skolverket avslöjar betygsdiskriminering av pojkar

by

Skolverket har genomfört en stor undersökning där betyg från 489 gymnasieklasser har analyserats. Det som studerades var vilka betyg som eleverna fått i jämförelse med deras resultat på de nationella proven.

Stora orättvisor upptäcktes. Av särskilt intresse för denna blogg är en genusrelaterad orättvisa. Det visade sig att kvinnliga elever betydligt oftare får högre betyg i förhållande till provresultat på nationella prov än manliga. Det innebär att lärarna ger flickor en särskild genusbonus vid betygsättning.

Observera att detta inte är samma sak som att flickor får bättre betyg för att de är flitigare och presterar mer. Här handlar det om att när en pojke och en flicka får samma resultat på nationella proven (=kan lika mycket) så får flickan ändå bättre betyg i genomsnitt. Genusbonus, alltså.

Det är väldigt allvarligt.

Vad kan det bero på? Det kan man bara spekulera i. Kan det kanske vara så att allt prat från feministiskt håll om att flickor är utsatta och underordnade och inte tillåts ta plats är  har påverkat lärarkåren så att denna specialgynnar flickor? Eller är det helt enkelt medfött eller socialt inlärt beteende?

Flera medier har skrivit om den här saken – utan att lyfta fram könsdiskrimineringen av pojkar. Detta nämns bara i brödtexten en bit ned i en enda mening. Jag misstänker att ifall det hade varit flickor som varit utsatta för betygsdiskriminering hade detta framgått redan i rubriken i de flesta artiklar.

Läs mer här och här och här och  här. Även Pelle Billing bloggar om saken (här). Tack för tipset, Albin! Jag tar gärna emot tips på par@atomer.se

53 svar to “Skolverket avslöjar betygsdiskriminering av pojkar”

  1. barfota Says:

    Förmodligen för att flickorna är söta och gulliga medan killarna anses störiga och odrägliga. Så har det varit sedan jag gick i skolan på den tiden dinosaurerna vandrade runt på gatorna. Flickorna fick bra betyg och killarna en örfil. Detta är inget nytt, lika litet som att den verkliga makten alltid har funnits undercover hos kvinnorna.

  2. Oscar Says:

    1. Instämmer med barfota ovan – övervägande kvinnliga lärare har svårt att hantera kaxiga (dvs störande) killar.

    2. Att låta oberoende, extern examinering (företrädesvis sista årskursen i gymnasiet) är den enda lösningen på problemet.

    3. En intressant studie vore att jämföra könsfördelningen mellan avgångsbetygen i det svenska gymnasiet (eller någon lämplig del av det) med fördelningen i avgångsbetygen i ex. svenska elever vid IB programmet, där betygen baseras på just oberoende, extern examinering.

  3. skåningen Says:

    Undersökningen konstaterar:

    ”Resultaten från dessa studier ger ingen slutlig förklaring till varför kvinnor får högre betyg i förhållande till proven jämfört med män. Frågan lämnas till forskarsamhället för vidare studier.”

    Man nöjer sig med att konstatera detta. Men kommer verkligen skoverket att uppmuntra en undrsökning som skulle kunna komma fram till att pojkar betygsdidkriminerats i skolan under cirka 15 år?

    Jag tror inte det. Det skulle väcka alldels för många obehagliga frågor om skolverkets passivitet. För egentligen kommer man inte med något nytt; vi har ju vetat detta, i alla fall sedan 10 år tillbaka.

  4. Vicki Says:

    Tja, min erfarenhet från gymnasiet är att tjejer och killar var exakt lika smarta, men att tjejerna generellt sett tog plugget prov på större allvar och kom bra mycket mer förberedda till proven. Nationella provet är ju inget man direkt kan plugga till, alltså blev resultaten mellan killar och tjejer ungefär samma, men på de andra proven kändes det som att tjejerna låg i klar övervikt bland de med höga betyg.
    Tycker inte att dessa studier är så förvånande med andra ord, man måste ju se till en helhet.

  5. kimhZa Bremer Says:

    Bra att du tar upp det, Per!

    Jag skriver också om det på min blogg idag:

    Idag skriver Dagens Nyheter om ”betygslotteriet”. Att betygssättning även på gymnasieskolorna (det är redan konstaterat att det ser likadant ut i grundskolan) förefaller ganska godtycklig och inte sällan skiljer sig avsevärt från de nationella provresultaten.

    Det är intressant att notera att artikeln inte har någon genusvinkling i rubrik eller ingress. Man skriver istället att: ”Det finns ett strukturellt likvärdighetsproblem på Sveriges gymnasieskolor, anser Skolverket.”

    Dock konstateras längre ner i texten att kön har stor betydelse. ”Kön har betydelse på individnivå. Kvinnor får i betydligt högre utsträckning högre betyg än provresultat i jämförelse med manliga elever”.

    Detta är anmärkningsvärt av två skäl. Dels finns det nu alltså bevis för att pojkar och unga män utsätts för en strukturell diskriminering, även på gymnasieskolan. Men också att man i rapporteringen kring detta, inte fäster särskilt stor vikt vid att det handlar om genus – eftersom det här alltså inte handlar om diskriminering av tjejer eller kvinnor. Det är ännu ett slags osynliggörande av en problematik som är oerhört angelägen för hela samhället. Att en folkgrupp systematiskt utestängs från universitet och högskolor. Det är inte svårt att se vad detta kommer att leda till, på sikt.

    Alltså, istället för identifiera en uppenbar könsproblematik, fokuserar man på ett neutralt perspektiv, där ”personer” alltså kan få olika betyg, beroende på vilken skola och vilka lärare de har.

    Jag vet vad det här innebär. Jag har sett det inifrån. Utestängningen. De radikalfeministiska agendorna, som ligger och pyr under de ”genuskorrekta” texterna. Lärarkårer som mestadels är kvinnor och inte sällan allt mer radikala feminister. Det handlar om att ”lyfta fram” tjejerna och hålla tillbaka killarna. Det är så skolornas ”jämställdhetsarbete” ser ut sedan många år.

    Det är naturligtvis helt uppåt väggarna att bra betyg handlar om tur eller otur. Men det är lika förskräckligt att det handlar om vilket kön man har.

  6. Lasse Says:

    @ Vicki

    Du jämför dina egna erfarenheter med en STOR undersökning.

    Tycker du då att dina egna erfarenheter är relevanta i sammanhanget ?

    Vicki citat:

    ”Tycker inte att dessa studier är så förvånande med andra ord, man måste ju se till en helhet.”

    Ehhhh….så detta tycker du inte är så mycket hänga upp sig på ?!

    citat från blogg, artikel och undersökning:

    ”Kvinnliga elever får betydligt oftare högre betyg i förhållande till provresultat än manliga.”

    ”Observera att detta inte är samma sak som att flickor får bättre betyg för att de är flitigare och presterar mer. Här handlar det om att när en pojke och en flicka får samma resultat på nationella proven (=kan lika mycket) så får flickan ändå bättre betyg i genomsnitt. Genusbonus, alltså.”

    Är du ”könsrasist” Vicki eller har du inte läst artiklarna ?

  7. Tira Says:

    Betygen beror också på vilken lärare man får.
    Där kan man snacka om lotteri. Dina framtida chanser är beroende av en person som;
    a) Kanske inte kan lära ut.
    b) Kanske är helt dum i huvudet och borde jobba längst in i ett lager utan mänsklig kontakt, eftersom h*n helt saknar allt vad människokännedom och intresse för desamma heter.
    c) Kanske bara inte bryr sig, utan delar ut lite papper och förväntar sig egentligen inget från någon.
    d) Tvärtemot all din erfarenhet är en bra lärare som faktiskt vill lära ut något.

    Tyvärr är d) ganska sällsynt, c) är vanligare.

    Dessutom; varför är det så konstigt att killar får sämre betyg? En persons slutbetyg i ett ämne sätts inte bara utifrån nationella prov-resultat. Utan efter allt man gjort i ett ämne.
    Eftersom de flesta killar inte koncentrerar sig på skolan i allmänhet lika mycket som tjejer, så får tjejer i allmänhet bättre resultat.

  8. Joakim Steneberg Says:

    Vicki, det blir underkänt på det resonemanget, vart vill du komma?
    F.ö. det är väl några år sedan som proven till högskolan gav bättre utfall hos pojkarna än hos flickorna. ”Proven missgynnade flickorna” hette det då. Två gånger ändrades de på något sätt, så att ”rättning i leden” uppstod och flickorna fick lika bra utfall, möjligen bättre. Nu är visst 60% av eleverna i högskolan kvinnor…
    Möjligen påverkade detta hela skolsituaitonen, tillsammans med både feminiseringen och feministiseringen av skolmiljön. Som i stort blivit allt sämre, som bekant. Och missgynnar pojkar på flera sätt.
    Det finns ett väg tror jag. Skippa ”jämställdheten”! Den kommer aldrig att nå upp till sitt mål, den är och utgår från feminism, ett feministord a la 1984, punkt slut.
    Kräv rättvisa ocjh könsneutralitet i varje fråga, varje gång. Så att det manliga könet kan får sina problem och tillgångar lika uppvärderade och uppmärksammade som det kvinnliga. När dete gäller problematiken i stort, inte genom divese påstådda undantag som att ”det finns fler manliga dirketörer”, ”män blir inte vålltagna” osv
    ”På båda könens villkor, för båda könens bästa!”

  9. Lasse Says:

    @Tira

    Instämmer i mycket det du skriver, men vi skall väl hålla oss till ämnet.

    ”Dessutom; varför är det så konstigt att killar får sämre betyg? En
    persons slutbetyg i ett ämne sätts inte bara utifrån nationella prov-resultat. Utan efter allt man gjort i ett ämne.”

    Det är redan allmänt känt att tjejer har lättare för skolarbete och att koncentrera sig. Därav bättre slutbetyg.

    Ämnet vi pratar om nu är en ren diskriminering vid dem sk. ”nationella proven”.

  10. Pär Says:

    De här artiklarna är väldigt intressanta för mig som lärarstuderande, både vad gäller genus och annan fakta som tas upp. Tack så mycket Genusnytt och fortsätt i det här stuket!

  11. Hezekiel Says:

    Jag håller tyvärr med Vickys uppfattning om att studien inte kan ses som ett bevis på diskriminering av pojkar. I betyget medtas andra färdigheter, såsom medverkan på lektionerna, där flickorna som allmänt bekant är bättre.
    Skolsystemet gynnar flickorna genom att det prioriterar den som passivt upprepar undervisningen utan att ifrågasätta eller själv ta reda på mer om ämnet än vad läraren tar upp. (Detta fick jag för första gången höra i ett feministmöte (!) som jag blev lurad till på jobbet.)
    Den kvinnliga dominansen i lärarkåren gör naturligtvis också att kvinnliga färdigheter belönas mera än manliga. Pojkars nyfikenhet och ifrågasättande uppfattas av kvinnliga lärare ofta som trots i stället för intresse.
    Men till denna undersökning går att finna plausibla förklaringar som inte är genusbundna, varför det inte är av fördel att utlysa resultatet som ett tydligt bevis på diskriminering (men väl som på en könsbunden olikhet vars orsak behöver utredas). Det gynnar inte mansrörelsen att använda samma brännvinsadvokatyr som radikalfeminismen använder. En lite sundare och lugnare inställning ger ett bättre resultat för att minska orättvisorna gentemot den manliga delen av befolkningen.

  12. Nisse Says:

    SR har i sin rapportering inte heller med ett ord tagit upp att det är någon skillnad mellan killar och tjejer eller lagt någon genusvinkel på det alls. De kallar det bara för ett ”likvärdighetsproblem för elever”.

    http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3273983

    Som sagt, hade förhållandet varit det omvända hade vi haft krigsrubriker i alla media!

  13. kimhZa Bremer Says:

    Vad ”Tira” gör här ovan är klassisk taktik:

    1) Skifta fokus. Börja prata om annat.
    2) insinuera att pojkar är lata och omotiverade.

    Men nej, vi skall inte skifta fokus. Vi skall hänga kvar vid hur det är möjligt att man genom en ”anpassad” studiemiljö, utestänger en hel folkgrupp från tillträde till högskolan, på samma villkor.

    Detta är nämligen fullkomligt chockerande, om man förstår vidden av det.

  14. Pether Says:

    Rubriken ska vara ”Skolverket avslöjar betygsdiskriminering av pojkar – Igen”.

    Det är inte bara så att om flickor och pojkar får samma betyg på NP som flickor får högre. Utan pojkar får högre betyg än flickor, men får ändå lägre betyg.
    Pojkar får också högre betyg än flickor när det gäller internationella undersökningar.

    Så vad är den magiska skillnaden?
    Det finns en lärare med i bilden.

    Att lärare ger flickor högre betyg för att de tycks behöva det mer är något som jag hör ofta.
    Pojkar får lägre betyg för att lärarna tycker att de saknar motivation osv. Men ge dem en manlig lärare så ökar deras motivation och studievilja, det är bevisat.

    Och detta läser man när man går lärarprogrammet.
    Men då självklart utan de riktiga orsakerna utan den vanliga ”Killar bara tjötar och läser inte på”.

  15. Musse Pig Says:

    Som jag skrivit på andra ställen här så skrev jag förra veckan till rektorerna för 5 skolor i vårt närområde med anledning av att vi har 2 små pojkar och vi måste välja skola för dem. Jag refererade till en undersökning som visar det som diskuteras här och bad att få se deras statistik för hur betygen fördelar sig mellan pojkar och flickor på just deras skola. Endast en svarade och förklarade att problemet har diskuterats på längden och tvären utan lösning. De hade tyvärr inte fört någon egen statistik så hon kunde inte svara på om de var bättre eller sämre än andra. Jag svarade att eftersom de inte fört någon statistik så är det kanske inte ett prioriterat problem för dem. Hon svarade kort att jag är välkommen till deras öppet hus dag vars tid jag kunde hitta på deras hemsida. Inget mer. Det kändes nonchalant. Å andra sidan, så svarade hon iallafall. Det är hon tyvärr ensam om så här länge.

  16. Lasse Says:

    Lite off-topic men vill ändå ref. till ovanstående.

    När vi skulle byta skola till min son skrev mitt ex. sonika in honom på Hässelby Villastad:s skola som till 95% består av feminister och kvinnor (kvinnlig rektor och ledning).

    Jag protesterade vilt eftersom jag ville ha en annan skola samt ett det krävs båda vårdnadshavarnas underskrift. Men det hjälpte föga eftersom dem redan hade ”gaddat” ihop sig. Konstaterade även att anmälan till skolverket inte skulle göra saken bättre och soss vill man ju helst inte koppla in med hänsyn till min son.

    Så är det på många skolor vet att jag inte är ensam.

  17. Erik Says:

    Hezekiel:

    ”I betyget medtas andra färdigheter, såsom medverkan på lektionerna, där flickorna som allmänt bekant är bättre.”

    På vilket sätt är flickorna bättre vid medverkan på lektionerna? Det har jag inte märkt alls det är ju killarna som pratar när vi skall ställa frågor på vad vi just hört. Däremot så är flickorna mer sociala än pojkarna men sist jag kollade hade vi plockat bort forntidens betyg i gott uppförande. Har betyg i gott uppförande återinförts i smyg?

    ”Skolsystemet gynnar flickorna genom att det prioriterar den som passivt upprepar undervisningen utan att ifrågasätta eller själv ta reda på mer om ämnet än vad läraren tar upp.”

    Ja det har jag hört också men då är det väl inte konstigt att näringsliv och arbetsmarknad missgynnar tjejerna som inte kan mer än läraren tog upp heller? Lärarna själva kan ju för övrigt allt mindre pga att lärarutbildningen är så full av pedagogik.

    ”Den kvinnliga dominansen i lärarkåren gör naturligtvis också att kvinnliga färdigheter belönas mera än manliga. Pojkars nyfikenhet och ifrågasättande uppfattas av kvinnliga lärare ofta som trots i stället för intresse.”

    Ja där håller jag med. Men det enda du behöver göra för att få mothugg är säga att killarna är mer kreativa än tjejerna. Så länge du säger pojkarna utmärks av nåt negativt är allt gott och väl men så snart du säger de utmärks av exakt samma sak men beskriver det positivt så kommer kritiken på posten. Det viktiga är inte vad man säger utmärker pojkarna, det viktiga är att det framställs som dåliga saker.

  18. Skolan - en viktig mansfråga Says:

    […] lägre betyg än flickor i förhållande till hur de skriver på de nationella proven (SvD, DN, AB, Genusnytt). Det mesta talar alltså för att utbildningssystemet i Sverige är en viktig mansfråga av tre […]

  19. Oscar Says:

    @ Musse Pig,

    Instämmer helt med din syn att skolor (1) inte har någon medvetenhet om problemet och (2) inte tar den på allvar.

    Tyvärr gynnar det svenska skolsystemet systematiska orättvisor på två sätt: (1) enskilda lärare har en mycket stor makt genom att de, och inte externa examinatorer eller prov, sätter betygen. (2) Det svenska skolsystemet, med stor fokus på social utveckling, ”demokrati” och ”värdegrund” gör betygssättningen luddigare och än mer subjektiv.

    Återigen, återinförandet av oberoende, externa examina som grund för slutbetyg är det bästa sättet att uppnå en rättvis betygssättning. Detta skulle inte bara lösa det specifika problemet med diskriminering av pojkar, det skulle också åtgärda det mer generella problemet med betygsinflation och skillnader mellan skolor och lärare.

  20. Pär Says:

    Erik och Hezekiel, jag har något att berätta för er ur en annan synvinkel.

    Som lärarstuderande har jag upprepade gånger varit ute i ”fältet” och fått undervisa en rad olika klasser och bilden ni målar upp av hur killar och tjejer fungerar i klassrummet kolliderar fullständigt med min och min lokala lärarutbildares bild.

    För det första är bilden mer nyanserad än så. Tjejer och killar är aktiva på olika sätt, tar plats på olika sätt, ifrågasätter på olika sätt och stör på olika sätt. Hittills är min bild att det är vanligare, men absolut inte utan undantag, att tjejer är aktivare, men också stökigare.

    Killar är lite latare, lite mindre motiverade och lite mindre störande. Men som jag säger, det rör sig inte om någon dold regel, utan snarare små, små tendenser och upplevelser från min synvinkel.

    Jag vet inte om NP rättas objektivt, eller om det är lärarna själva som gör det, men är det så har jag en tanke till att förmedla.

    Jag har ett förslag på hur betygsskillnaderna på NP uppstått, som inte varit uppe överhuvudtaget. Om min bild av klassrummet stämmer, att tjejer är mer aktiva, ger det visserligen ingen rättfärdig skillnad på resultatet på NP, men en lärare kan ha psykologiskt svårt att sätta lägre betyg på en elev som kanske är aktiv och duktig på lektionerna, men sämre på NP.

  21. Oscar Says:

    @Tira, du skriver att:

    ”Eftersom de flesta killar inte koncentrerar sig på skolan i allmänhet lika mycket som tjejer, så får tjejer i allmänhet bättre resultat”

    Skulle det omvända kunna gälla som förklaring varför män tjänar mer / borde tjäna mer samt att ledningsgrupper domineras av män?

  22. Högtalare Says:

    Jag tror att det beror på att man arbetar med att ”lyfta fram flickor”.
    Det gör man utan grund tycker jag. Har själv aldrig upplevt att dom tagit mindre plats. Snarare tvärtom i de klasser jag gått.

  23. Musse Pig Says:

    Pär om det är som du säger att ”Hittills är min bild att det är vanligare, men absolut inte utan undantag, att tjejer är aktivare, men också stökigare. ” så misstänker jag att flickorna får mycket mer uppmuntran. Om pojkarna är tystare så beror det sannolikt på att de fått en negativ feedback då det gjort sig hörda. Det är mycket lätt för en lärare att styra vem som känner sig uppmuntrad att märkas och vem som känner sig nedtystad och håglös.

  24. Hezekiel Says:

    >På vilket sätt är flickorna bättre vid medverkan på lektionerna?
    Vad jag menade är att flickor ”är snälla” och uppför sig ”bra”, dvs. på det sätt som (en kvinnlig) lärare önskar. Flickan upprepar utan vidare att Goethe var en poet, medan pojken frågar om inte Göthe var en pöt. Lärarinnan uppfattar flickan som exemplarisk, pojken som störande av lektionen, medan en manlig lärare uppfattar pojken som klipsk och deltagande, men flickan som passiv, med ytlig och ointresserad inställning till undervisningen.

    (Så här var det i alla fall på min tid! Se ovan vilken uppfattning Pär har fått av skolan. Kontentan tycks dock vara den samma: flickorna uppträder mer som lärar(innor)na önskar)

    Kreativiteten leder till att män är överrepresenterade i samhällets toppositioner, där just extrem driftighet, ”uppfinnartalang”, krävs för att konkurrera ut de övriga, men också i samhällets bottenskikt, där de hamnar som är för egensinniga för att kunna infoga sig i den stora passiva massan, där kvinnor har lätt för att passa in. Att ”näringsliv och arbetsmarknad missgynnar tjejerna” kan inte stämma, eftersom i genomsnitt båda könen klarar sig lika bra, bara fördelningen är annorlunda. Det är svårt att hävda att kvinnor hämmas från att bli de mest framgångsrika, då dessas framgång så tydligt baserar sig på kompetens: att bli rik på en uppfinning beror på att man kom på det först osv. Det blir absurt att påstå att ”skolan lärde mig inte att komma på det”. Skolan lär bara ut vad som redan är känt, för att få större framgång än sina medmänniskor måste man skapa något nytt och effektivare än vad de kan.

    Problemet ligger inte i skolan i sig, utan i den sneda könsfördelningen inom läraryrket. På 70-talet fanns i Sverige en politisk vilja till att locka män till kvinnodominerade yrken och tvärtom, men det modet gick snabbt ur. Jag lämnade landet för 16 år sedan, och vet inte exakt hur situationen är nu (rykten om könskvotering har jag dock hört), här i Finland har aldrig funnits tillstymmelse till försök att utjämna könsfördelningen inom yrkena.

    Vikten av jämn könsfördelning är naturligtvis större i yrken där tredje person påverkas: för den som fått ett hus byggt spelar det ingen roll av vilket kön byggjobbarna var, men för kunderna på socialförvaltningens familjefrågor, elever till en lärare osv. kommer den anställdes preferenser att påverka hurudan betjäning kunden får.

  25. pappabloggaren Says:

    Har nu startat blogga för den som är intresserad:-)

  26. pappabloggaren Says:

    Adam Weisshaupt vill säga

  27. Pär Says:

    Skönt att jag fått så mycket svar på mitt inlägg! Nu ska jag svara på frågorna och bemöta invändningarna.

    Musse Pig:
    Jag presenterar inget skäl till varför det är som jag upplever det, jag presenterar bara en bild av det. Det kan mycket väl bero på att killarna får negativ feedback på aktivitet under lektionerna (lutar själv åt det hållet). Det kan även bero på att killar fostras till att inte ta hjälp (en karl reder sig själv), något som leder till att en VISS typ av deltagande, som faktiskt är det viktigaste, att visa när man inte förstår, oftare kommer från tjejer än från killar. Min erfarenhet är att när killar inte förstår klagar de, tjejer säger det rätt ut, vilket gör att det är lätt att som lärare reagera negativt på killar som inte förstår. Och som jag sa, det tror jag beror på uppfostran och könsideal.

    Hezekiel:
    Tjejer ställer mer frågor, de klargör när de inte förstår, de pratar högre och mer. Killar pratar mindre, de klagar istället för att fråga och ställer ofta frågor som är irrelevanta för lektionen. Dock stör de istället mindre än vad tjejerna gör.
    MEN, jag vill poängtera att det inte handlar om en grov snedfördelning, det handlar om små tendenser. När jag agerar lärare försöker jag därför hellre se till individerna än könen.

    Hoppas att eventuella missförstånd angående det jag menade reddes ut och att ni har fler synpunkter!

  28. Lövet Says:

    @Tira, Vicki m fl: Precis som Oscar påpekar så är det fascinerande att se att ni genast kommer med förklarande argument, som – om de användes på en motsatt situation (kvinnlig styrelserepresentation, kvinnolöner etc) – ni aldrig skulle acceptera.

    Den dagen ni är konsekventa i er syn på könsdiskriminering, då skall jag ta era synpunkter på allvar!

  29. Erik Says:

    Pär:

    ”Som lärarstuderande har jag upprepade gånger varit ute i ”fältet” och fått undervisa en rad olika klasser och bilden ni målar upp av hur killar och tjejer fungerar i klassrummet kolliderar fullständigt med min och min lokala lärarutbildares bild.”

    ”För det första är bilden mer nyanserad än så. Tjejer och killar är aktiva på olika sätt, tar plats på olika sätt, ifrågasätter på olika sätt och stör på olika sätt. Hittills är min bild att det är vanligare, men absolut inte utan undantag, att tjejer är aktivare, men också stökigare.”

    Utifrån den genuspedagogik som alla skolor skall arbeta från ingår det i uppgiften att motverka de traditionella rollerna. Sålunda borde skolan se det som enbart positivt när flickor är stökiga och negativt när killar är det. Det gör ju politiker glada och det handlar nog en hel del om pengar.

    ”Killar är lite latare, lite mindre motiverade och lite mindre störande. Men som jag säger, det rör sig inte om någon dold regel, utan snarare små, små tendenser och upplevelser från min synvinkel.”

    Det är möjligt men varför är killarna mindre motiverade? Är det för att det anses omanligt att plugga eller är det skolan som förmedlar saker som tjejer är mer intresserade av att höra samt bedömer arbetet på ett sätt som passar tjejers metodik?

    ”Jag vet inte om NP rättas objektivt, eller om det är lärarna själva som gör det, men är det så har jag en tanke till att förmedla.”

    Jag tror NP rättas centralt.

    ”Jag har ett förslag på hur betygsskillnaderna på NP uppstått, som inte varit uppe överhuvudtaget. Om min bild av klassrummet stämmer, att tjejer är mer aktiva, ger det visserligen ingen rättfärdig skillnad på resultatet på NP, men en lärare kan ha psykologiskt svårt att sätta lägre betyg på en elev som kanske är aktiv och duktig på lektionerna, men sämre på NP.”

    Men desto lättare att ge låga betyg till introverta och bevisligen kompetenta elever? Det är alltså inte kompetensen som lärarna betygsätter idag utan mer den sociala statusen i klassrummet? Ja det stödjer en studie som en föreläsare berättade om. De hade testat myers-briggs. Det visade sig lärarna gav högre betyg till elever som motsvarade deras egna värden.

    Och då myers-briggs har en mycket tydligt könsskillnad faller det sig naturligt kvinnorna får betygsbonus. Särskilt för sin höga F-preferens som säkerligen delas av den kvinnliga lärarkåren. Killarna däremot straffas med samma logik för att de har en T-preferens.

    Detta skulle också förklara varför knäppo (som är kvinna) berättade en lärare sagt det viktiga inte var fakta, det viktiga var att kunna resonera.

  30. Musse Pig Says:

    Pär, nej det där köper jag inte. Jag tror inte att det är något direkt som pojkarna gör. Jag tror att det främst beror på att många lärare tror att de bör uppmuntra tjejer i först hand efter många års feminismpropaganda.

  31. Hezekiel Says:

    Undersökningen gäller gymnasienivå, och man får ta hänsyn till den livssituation som vardera könet befinner sig i. För ungdomar är parbildning det viktigaste intresset, men detta har p.g.a. könsrollerna olika anspråk av insatser:
    Flickor har redan av naturen de egenskaper (läs: kroppsdelar) som behövs för att vara attraktiva på könsmarknaden, ty jämställdhetslagar till trots är kvinnans viktigaste egenskap fortfarande skönhet. Mannens är framgång, och den får väldigt få gratis, de flesta måste arbeta sig till den. En gymnasieyngling är därför i första hand inriktad på att förskaffa sig den sportbil eller rockstjärnestatus som ger honom en möjlighet till flickornas gunst, skolgång är inte det viktigaste för honom.

    Detta förhållande att partnervalspreferenserna orsakar att flickor kan ägna mer tid åt studierna är en jämställdhetsfråga i sig, men inte en ursäkt för att pojkarna presterar mindre i skolan, om de nu gör det.

    Jag minns själv att jag i grundskolan aldrig läste på till proven, och fick medelmåttiga betyg, utom i matematik, där man inte behövde läsa på, där jag fick högsta betyg. Undersökningens resultat tycker jag speglar just ett sådant förhållande: att flickor ägnar mer möda (KAN ägna mer möda) åt sin skolgång än pojkarna.

  32. Joakim Steneberg Says:

    Jag tog upp detta på sourze, och blev ganska snart påhoppad av en av de ”män” där som inte vill att man skall få tala om diskriminering mot män. Kan man få lite stöd, gå in här bara!
    http://www.sourze.se/forum/latest.asp

  33. Christopher Says:

    ”Killar är latare än tjejer”

    Detta är en lögn som har upprepats så många gånger att den har blivit till sanning.

    Vad baserar folk detta uttalande på? Faktumet att killar är ”sämre” än tjejer i skolan?

    Tjejer idrottar mindre än killar – betyder det att tjejer är latare än killar?

    Tjejer är mindre framgångsrika i yrkeslivet än killar – betyder det att tjejer är latare än killar?

    När tjejer är sämre än killar inom något område då förklaras det med könsdiskriminering. När killar är sämre än tjejer inom något område då förklaras det med att killarna är lata eller ointelligenta. Klassisk feministisk retorik.

  34. Pyret Says:

    Proven rättas inte centralt. Däremot förses lärarna med ”mallar” för hur proven skall rättas.

    Vidare har inte vad eleverna har gjort i ämnet, deras motivation eller deras skötsamhet någonting med betyget att göra, det enda som skall mätas i betyget är de kunskaper eleven har i slutet av kursen(gymnasiet)/läsåret(högstadiet). Så om en inte har lämnat in en uppgift under hela kursen och betett sig som ett svin hela tiden, men på något vis ändå kan bevisa sig leva upp till kunskapskriterierna för betyget MVG, så skal hon/han ha det betyget.
    Tyvärr är det många lärare som har svårt att leva upp till detta. Av delvis begripliga skäl.

  35. Lövet Says:

    ”Killar är latare”, ”Killar stökar och tar plats”, ”Killar misslyckas i skolan”, ”Killar har en anti-plugg-kultur”…

    …Det är rena lögner som upprepas så envist att de nu inte bara ”uppfattas som sanning” utan faktiskt blir sanning. Lärar(innor)na ser pojkarna genom ”lat-stök-tar plats-misslyckas-anti-plugg-filtret” och gissa vad som kommer ut!!?

    Killarna märker att vad de än gör så är de lata, stökiga, tar plats, misslyckas och är anti-plugg. Gissa hur killar – resultatorienterade som de är – reagerar på den feedbacken!!?

    Hockeyträning nån?

  36. Lövet Says:

    BTW: Visste ni att ”lat-stök-tar plats-misslyckas-anti-plugg-filtret” har ett vedertaget namn i skolpolitiska kretsar?

    ”Genusglasögon” kallas det!

  37. Martin Says:

    Erik: jag tror att de introverta men duktiga killarna förmodligen är de som råkar mest illa ut sett i förhållande. Själv var jag en sådan kille på högstadiet och fick ofta höra att jag var ”försynt” vilket jag alltid har sett som en förolämpning. Det är definitivt inget eftersträvansvärt att vara försynt som kille och det verkar som att lärarna då ansåg att var man kille skulle man helst avvika från stereotypa rollen men var man avvikande så tyckte de att man borde bli mer kaxig och ta för sig (och blev man sådan så var de på en som hökar. Jag sänkte många betyg pga ”dålig muntlig aktivitet” som det hette. Att det sedan var så att poletten många gånger trillade ner först vid provtillfället (helhetsuppfattning) och att man då vid avsnittets slut bevisligen hade inhämtat kunskaperna var något som inte riktigt räknades fullt ut (som det är på högskolan).

    Hade man lätt för någonting skulle man minsann inte komma lätt undan utan det skulle erfordras lika mycket ansträngning för alla. Titta bara vad som händer om någon ropar efter elitskolor.

  38. Urban Says:

    Ett sätt att komma till rätta med pojkdiskrimineringen är ju att ha fri intagning till universitet och högskolor då all denna utbildning finansieras över skattesedeln. Då får alla möjligheten att visa framfötterna och duger man inte så vet man var porten är belägen. Det har man ju i andra länder så varför inte i Sverige? Jag fattar inte varför man ska vara med och betala för något som man sedan inte har möjlighet att ta del av pga. någon sketen betygsandel.

  39. barfota Says:

    @Urban
    Verkar tilltalande, tycker jag.
    Urban for president !

  40. Pether Says:

    Vikarierade tidigare idag för en lärare som var på kurs, 4 killar, 6 tjejer närvarande(i gymnasiet).
    3 av tjejerna gick till biblioteket för att samla ihop information, väldigt bra tycker man.
    Men när de 3 andra tjejerna kom för att ta närvaro började de skratta , ”biblioteken a.k.a lång rökpause.”, dvs, de som går till biblioteket(som ligger på andra änden av skolan) innebar alltså inget plugg.

    Jag hade sedan kvar 4 killar och 3 tjejer på lektionen där de skulle arbeta med eget arbete.

    Inga av tjejerna hade börjat med arbetet, en visste inte ens vad hon skulle skriva om. Medans alla killar hade börjat. 2 av dem arbetade hela lektionen igenom, men de andra jobbade till o från( de hade gått samman för o skriva ett grupparbete istället).

    Vad gjorde tjejerna?
    Lyssna på musik, kastade pappersbollar på killar, kastade böcker. Skrev ut bilder på sig själva och gav till mig, osv osv.

    Alltså den vanliga ursäkten för manlig betygsdiskriminering att pojkar skulle vara stökiga har ingen som helst förankring i min värld som lärarpraktikant.

  41. Richard Says:

    Urban, Det blir ganska mycket mer skatt vi alla får betala när vi skall sponsra möjligheter för varenda kotte att pröva på en utbildning som de inte klarar av. Betyg är en bra indikator för om man klarar studierna. Med några få undantag så krävs det idag inga extrema betyg för att komma in i på universiteten. För de som har riktigt usla betyg men en skarp hjärna finns det högskoleprov och ofta dessutom flera andra kvoter som skyddsnät.

    Ditt förslag kommer att leda till att betydligt fler fallerar på vägen mot examen.

    Jag (och du) betalar skatt som delvis finansierar daghem, narkomanvård, järnvägar i Norrland, hemspråksundervisning och en hel massa andra grejjer jag ”inte har möjlighet att ta del av”. Frågan är vem i Sverige som kan njuta av allt han/hon finansierar?

  42. Sanningen Says:

    Intressant:

    För att på allvar kunna förändra skolan så att flickorna
    ges likvärdiga förutsättningar för ett aktivt deltagande i
    samhällslivet och de demokratiska processerna liksom inför
    kommande studier och inför yrkeslivet krävs en rad
    åtgärder:Arbetsformerna i skolan måste förändras. En
    rad undersökningar visar t.ex. att flickor (liksom för övrigt
    elever ur arbetarklassen) är de som gynnas särskilt av ett
    undersökande, problemorienterat och elevaktivt arbetssätt
    som är konkret och där samarbete har en central roll.
    Lärarutbildningen måste förändras. Lärarna missgynnar
    flickorna omedvetet — därför är det särskilt viktigt att
    lärarutbildningen innehåller moment om hur
    undervisningen bör bedrivas för att på bästa sätt anpassas
    till flickornas behov.

    Källa: http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=410&dok_id=GE02Ub802

  43. Musse Pig Says:

    Vad säger SOU om direktiven till dagis och skolan?

  44. Musse Pig Says:

    Kolla dagens ledare i DN om de svenska betygen: http://www.dn.se/opinion/huvudledare/betyg-sager-inte-allt-1.1005135
    Inte ett dj-la ord om könsdiskrimineringen! Fy f-n vilket svinaktigt manipulerande! Svensk massmedia är djupt insyltad i den feministiska propagandan! Dags att lägga alla bortförklaringar åt sidan! I den svenska ankdammen så är en stor del av den svenska massmediaeliten korrumperade och ägnar sig åt lögnaktig politisk propaganda! Jag blir så dj-la förbannad!

  45. profanum_vulgus Says:

    Vicki:
    Är det inte underligt om tjejerna pluggar mycket mer men ändå inte får mer kunskaper än killarna?

  46. DN-ledare förbigår pojkdiskriminering « GenusNytt Says:

    […] Här finner du mitt blogginlägg från igår om genusbonusen för flickor vid betygsättning. […]

  47. Pär Says:

    OK, nu har jag läst svaren på mitt inlägg och jag måste säga att jag är djupt besviken på tonen. Den enda jag fått ett vettigt, nyktert och intressant svar från är Erik (ska snart bemöta ditt inlägg), resten är rent utsagt patetiska.

    Två-tre personer har klagat på att jag hävdat att ”killar är latare”. Då vill jag att ni läser igenom mitt inlägg en gång till. Gör det. Nu.

    Om ni verkligen läste det igen ser ni klart och tydligt att jag även hävdat att tjejer är ”stökigare”. Varför kom ingen kommentar på det? Skulle tro att det är för att ni adapterat precis samma genusagenda som feministerna, bara att den är riktad åt motsatt håll! Ni vill till varje pris framställa killar som missförstådda änglar och tjejer som kvoterande snyltare. Trams. Det stämmer inte.

    Med det ur vägen ska jag lägga ner lite krut på att svara på Eriks inlägg:

    ”Utifrån den genuspedagogik som alla skolor skall arbeta från ingår det i uppgiften att motverka de traditionella rollerna. Sålunda borde skolan se det som enbart positivt när flickor är stökiga och negativt när killar är det. Det gör ju politiker glada och det handlar nog en hel del om pengar.”

    Jag tror att det till viss del kan stämma, mendet är absolut inte hela förklaringen. Tjejer och killar är stökiga på olika sätt och jag tror att det sättet tjejer är stökiga på uppfattas som mindre jobbigt. DET kan å andra sidan bero på att man som genusmedveten lärare medvetet eller omedvetet vill bekräfta sin egen skumma könsbild. Så jag tror inte att du är helt ute och cyklar, men jag tror förklaringen är lite mer mångfacetterad.

    ”Det är möjligt men varför är killarna mindre motiverade? Är det för att det anses omanligt att plugga eller är det skolan som förmedlar saker som tjejer är mer intresserade av att höra samt bedömer arbetet på ett sätt som passar tjejers metodik?”

    Jag tror inte att det anses omanligt att plugga, tror inte att det är särskilt högt i status bland tjejer heller. Däremot anses det omanligt att fråga om hjälp, vilket naturligtvis gör undervisningen svårare. En lösning som ofta förbises är att helt enkelt göra lärare observanta på att förfrågan om hjälp fungerar olika hos könen. Det är väldigt lätt att observera att en tjej är deprimerad och skoltrött, eller att hon inte förstår det man vill förmedla, men det är desto svårare att uppfatta killarnas ”rop på hjälp”, oavsett vad det gäller. Av skäl som jag tror beror både på biologi och svåreversabel social programmering sedan många hundra år tillbaka.

    ”Jag tror NP rättas centralt.”

    Tusan, isåfall faller ju mitt argument😄

    Men desto lättare att ge låga betyg till introverta och bevisligen kompetenta elever? Det är alltså inte kompetensen som lärarna betygsätter idag utan mer den sociala statusen i klassrummet?”

    Tror inte det är idag, utan att det varit så jämt. Det skulle kunna förklara löneskillnaderna mellan t ex män och kvinnor (som är nästan helt utraderad, men inte helt), långa och korta, vackra och fula o.s.v.

    ”Ja det stödjer en studie som en föreläsare berättade om. De hade testat myers-briggs. Det visade sig lärarna gav högre betyg till elever som motsvarade deras egna värden.

    Och då myers-briggs har en mycket tydligt könsskillnad faller det sig naturligt kvinnorna får betygsbonus. Särskilt för sin höga F-preferens som säkerligen delas av den kvinnliga lärarkåren. Killarna däremot straffas med samma logik för att de har en T-preferens.

    Detta skulle också förklara varför knäppo (som är kvinna) berättade en lärare sagt det viktiga inte var fakta, det viktiga var att kunna resonera.”

    Förklara gärna termerna och undersökningen mer ingående, det låter intressant!

    Och tack för ett vettigt svar!

  48. Erik Says:

    Pär:

    ”Jag tror att det till viss del kan stämma, mendet är absolut inte hela förklaringen. Tjejer och killar är stökiga på olika sätt och jag tror att det sättet tjejer är stökiga på uppfattas som mindre jobbigt.”

    Intressant, Jack Kammer skrev för ett bra tag sedan en liten bok som heter ”If men have the power how come women make up the rules?” Där rapporterade han om precis samma sak. Han menade flickornas stökighet går under lärarnas radar eftersom de bara reagerar på ”topparna” och de står nästan alltid en kille för. Tjejerna är oftare stökigare men mindre häftigt varje fall. Tjejerna är även mer diskreta i elakheter.

    ”DET kan å andra sidan bero på att man som genusmedveten lärare medvetet eller omedvetet vill bekräfta sin egen skumma könsbild. Så jag tror inte att du är helt ute och cyklar, men jag tror förklaringen är lite mer mångfacetterad.”

    Kan du utveckla det där med sin egen skumma könsbild? Vad är det för bild egentligen och vilken koppling har den till lärarhögskolorna? Är det en bild från akademiska ämnen eller från massmedia? Har det att göra med värdegrunden som är en del av Pedagogikämnet idag eller är det massmedia du menar?

    ”Jag tror inte att det anses omanligt att plugga, tror inte att det är särskilt högt i status bland tjejer heller. Däremot anses det omanligt att fråga om hjälp, vilket naturligtvis gör undervisningen svårare.”

    Det är väl snarare så att när killar frågar om hjälp visar de det på ett sätt som är anpassat till verkligheten och inte till teorin det bara är att fråga öppet? Jag ser liknelser till juridiska debatten om ”samtycke” även där är teorin att killar som vill nåt bara behöver fråga rakt och få framgång i livet. Men ärligt hur framgångsrika blir killar som ställer raka frågor i livet i allmänhet och dejting i synnerhet? Jag diskuterar ämnet en hel del på bloggen. Se kommentarer

    http://aktivarum.wordpress.com/2009/10/14/jamnare-konsfordelning/

    ”En lösning som ofta förbises är att helt enkelt göra lärare observanta på att förfrågan om hjälp fungerar olika hos könen. Det är väldigt lätt att observera att en tjej är deprimerad och skoltrött, eller att hon inte förstår det man vill förmedla, men det är desto svårare att uppfatta killarnas ”rop på hjälp”, oavsett vad det gäller.”

    Är det verkligen svårare att uppfatta killarnas rop på hjälp? Mitt intryck är att killars rop på hjälp tenderar vara ganska tydliga. Problemet är att de inte ropar hjälp eftersom de inte vill begå ”socialt självmord” utan istället så stör de undervisningen och liknande vilket visar ganska tydligt på diskrespans mellan önskvärda och uppnådda mål (behov av hjälp – fast man kan inte kalla det hjälp man måste använda ord som funkar – plausible deniability av sociala orsaker)

    ”Av skäl som jag tror beror både på biologi och svåreversabel social programmering sedan många hundra år tillbaka.”

    Jag tror inte om anledningen är så viktig. Oavsett varför det är så kommer det knappast att ändras.

    ”Tusan, isåfall faller ju mitt argument XD”

    Nja, någon svarade att NP inte rättas centralt utan att riktlinjerna är centrala men jag tror poängen är att NP inte ger särskilt stort utrymme för flexibilitet. Det gör däremot betygskriterierna.

    ”Tror inte det är idag, utan att det varit så jämt. Det skulle kunna förklara löneskillnaderna mellan t ex män och kvinnor (som är nästan helt utraderad, men inte helt), långa och korta, vackra och fula o.s.v.”

    Javisst, istället för att skapa en jämställd skola följde man det politiska klimatet i USAs akademi och skapade en tvärtomskola som skulle funka som motvikt till ett maktmässigt ”obalanserat” samhälle. Men när det blir en ändring kompenseras flickorna för saker som inte längre är en realitete och lärarna kan inte sluta för de vet inte vad de skall göra istället.

    ”Förklara gärna termerna och undersökningen mer ingående, det låter intressant!”

    Eftersom föreläsaren egentligen hade ett annat ämne (psykodynamisk ledarteori) så var det en ganska kort presentation men poängen var korrelationen mellan elevers indikatorer och lärares. F-preferens står för ”feeling” och dess motsats T-preferens står för ”thinking”, alla har delar av bägge så det man bedömer är vad som prioriteras. Kvinnor har 2/3 F-preferens, Killar har 2/3 T-preferens. Preferensen i sig är olika stark det enda indikatorn visar är vilken som personen ifråga oftast väljer. Frågorna som skapar indikatorpoängen lyder ofta ”Vad gör du helst?… A eller B”

    En sak som påpekades som märklig var nämligen att majoriteten av killarna i klassen var F-preferens. Statistiskt är alltså killar vanligen T-preferens och därmed om killarna på kurser på högskolan säger hur betygsurvalet ser ut har vi iaf på flera av de utbildningar jag gått en tydlig indikator att man som kille skall tillhöra den minoritet mest lika tjejerna för att få höga betyg och optimala förutsättningar. Det finns även en korrelation mellan extrovert och framgångsrik (introvert och sämra framgång) när man sysslar med grupparbeten och föreläser inför klassen.

    Tack själv

  49. En genusidioti avvärjd, två nya på ingång « No size fits all Says:

    […] enkelt är det inte, flera undersökningar de senaste åren har visat på en tydlig och utbredd institutionell diskriminering av pojkar i betygssättningen både i grundskola och gymnasium. Men när hörde vi senast en […]

  50. Ett öppet mansförakt « Kimhza Bremer Says:

    […] som grupp. Det är bara en människofientlig teori som Könsmaktsordningen som kan motivera att man systematiskt diskriminerar pojkarna i betygssättningen och därmed begränsar deras framtida […]

  51. Marie Says:

    Jag tycker att uppgifterna är för knapphändiga för att dra några slutsatser. Ett nationellt prov testar inte alla områden. Ett provbetyg säger inget om hur nära eller långt ifrån du varit det högre beyget.
    Ex. Gränsen för VG går vid 20p varav 5 måste vara VG poäng.
    Gränsen för MVG går vid 30p varav 10 måste vara VG poäng, plus att du ska ha visat 5 MVG-kvalitéer.
    Elev 1 har totalt 20p varav 5 VG poäng. Inga MVG-kvaliteer. Provbetyg: VG
    Elev 2 har totalt 29p varav 10 VG poäng och 6 MVG-kvaliteer. Provbetyg:VG. Samma provbetyg, men rätt olika kunskaper ändå.

  52. Corren i Linköping utmanar statsfeminismen – igen! « GenusNytt Says:

    […] skrev om DN-ledaren här. Jag skrev generellt om Skolverkets rapport här. Like this:GillaBli först att gilla denna […]

  53. Varför blir alla så förvånade? - Daddys-Sverige Says:

    […] uppgifter".Men någon nyhet blev det inte då.Pär Ström har också skrivit om detta i flera inlägg och i lika många år. Men någon nyhet har det inte blivit […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: