Feminister hotade student till att byta ämne

by

Jag tar mig friheten att plocka upp en kommentar till mitt förra blogginlägg, från ”Killen i Göteborg”, och publicera som ett separat blogginlägg. Det han skriver är oroande, mycket oroande. Även om jag inte kan säga att jag är förvånad. Är detta vanligt? Hur mycket har i så fall samhällsdebatt och forskning påverkats av feministiska hot? Finns det någon annan som har liknande erfarenheter? Här är hans kommentar:

Det finns ett stort problem på högskolor misstänker jag. Jag är en kille och jag skulle skriva C-uppsats kring jämnställdhet där jag ville titta på just detta. Makt. Att kvinnor har makt i den privata sfären. Alla handledare var uttalade feminister och jag märkte direkt att dom inte gillade mitt föreslagna ämnesområde. Det slutade med att dom sa att det inte vore intressant att skriva en uppsats inom ”feministområdet” eftersom det redan är så ”uttjatat”. Jag kände vi våra samtal om vilken handläggare jag skulle välja att det fanns ett outtalat hot. Att dom inte tänkte ge en sådan uppsats bra betyg. Detta har gjort att jag nu skriver en c-uppsats om något som inte alls har med detta området att göra. Jag tror detta är vanligt. Är det fler killar än jag som stött på detta problem? I mina ögon råder det numera ett regelrätt könskrig. Könskriget är inget luddigt och tramsigt. Det är här.

13 svar to “Feminister hotade student till att byta ämne”

  1. Info Says:

    KVINNORS MAKT I DEN PRIVATA SFÄREN

    Om att ”kvinnor har makt i den privata sfären” får man alltså inte numera skriva en undersökande uppsats på högskolenivå. (Vilken disciplin? Genusvetenskap? Etik? Juridik? Socialantropologi? Litteraturvetenskap?)

    Det är detta förbjudna ämne, som Elise Claeson helt fräckt behandlar idag på Sv.D:s ledarsida (se närmare Pär Ströms förra blogginlägg). Reaktionerna lät inte vänta på sig. Så här kommenterade en mamma:

    ”SLUTA FÖRMINSKA STARKA TJEJER!
    Varför kallar Elice driviga tjejer för pojkflickor? Att ha kraft o framåtanda är typiskt kvinnliga egenskaper, titta i historien på tex bondmoran o pigan. Snacka om kraftkvinnor, det var inga små tysta pysseltjejer minsann. Likaså är de mest kvinnliga tjejer jag vet min 14-åriga dotters fotbollslag som växlar mellan att spöa skiten ur jämnåriga killar på planen, o charma dem med sin blandning av långa hårmanar o en självsäkerhet som de har för att de vet att de är både starka o vackra!”

    Jag märker, att jag numera tydligen redan är avliden och förflyttad till en annan värld. Från den gamla världen minns jag tydligt fotbollstjejer som i regel påfallande kort- eller pojkklippta, i många fall helt utan intresse för killar (och av att charma dem). Jag minns som i en dröm, att varken kommentatorns underbara kraftdotter eller hennes kamrater någonsin – när de fått några år till på nacken – ”SPÖADE SKITEN UR” det svenska herrlandslaget. Eller ens ur herrarna i ett division 4-lag.

    Men som sagt, detta var i en annan värld än den nutida, svenska radikal- och statsfeminismens.

  2. Erik Says:

    Jag pluggade i Lund tidigare, 3 år på socionomprogrammet. Där var stämningen absurd. Precis som du skriver möts man av ett informellt motstånd om man försöker undersöka/ tom disskutera om kvinnor kan ha ett övertag på något sätt eller att män kan uppleva brist på jämställdhet .

    Bland annat hade vi ofta diskussioner om jämställdhet i klassen och så fort någon (ofta jag eller någon av klassens 2 andra killar) anförde något om att män faktiskt inte alltid åtnjuter fördelar slogs det hätskt ner av övriga i klassen (tjejerna). Inte med argument, utan med en slags blind ilska som jag inte riktigt förstår var den kommer ifrån.

    Ett av otaliga exempel är när vi en gång hade jämställdhetsdiskussion och jag påpekade att män oftare än kvinnor begår självmord och att det kanske också är ett socialt problem som är intressant att disskutera utifrån jämställdhetssynpunkt. Då svarade en tjej i klassen snabbt att det var ointressant eftersom svaret på den frågan är enkel: ”män begår oftare självmord eftersom att de har svagare psyke”, varpå hon och hälften av klassens tjejer skrattade. Därefter nonchalerades ämnet, genom att hon tog upp ett annat socialt problem: ”mäns våld mot kvinnor”.

    Jag försökte ändå återgå till ämnet men möttes av kritiska blickar, himlande ögon, ”sorlet” av suckar och till slut lärarens uppmaning att disskutera något som alla har ett intresse av. Och så var det i princip alltid, i alla fall i Lund.

  3. Musse Pig Says:

    Angående fotboll, så spelade jag som 16-18-åring i A-laget i ett div4-lag på orten. Ett annat lag på orten hade ett damlag som var svenska mästare. Vi utklassade deras herr A-lag och deras herr B-lag vann alltid mot deras damlag (vilka var svenska mästare).
    Den ovan citerade kvinnochauvinismen är lika äcklig som all annan chauvinism.

  4. Rick Says:

    Det som anförs av ”Killen i Göteborg” låter inte alls orimligt. Jag undervisar själv en hel del inom samhällsvetenskap på högskolan och känner väl till dessa ganska så besynnerliga feministiska miljöer. Det finns ett ständigt närvarande kollektivt hat som dock sällan artikuleras i annat än slagsord, efterom resonemangen i sig är ohållbara. Detta är också en anledning till att dessa miljöer isolerar sig själva men skickar ut sina profeter som kräver att i alla lägen få står oemotsagda. Jag har läst tillräckligt mycket historia för att kunna dra mina paralleller. Nu är det inte det ständiga och tillika felaktiga pratet om nazister jag hänvisar till, utan socialismens utveckling från en legitim respons på samhällets orättvisor till ett sekteristiskt terrorsystem.

  5. Jonas P Says:

    Jag forskar på halvtid och på forskningsenheten jag sitter på kommer det ibland socionomer och genusvetare och gör studier. Jag brukar på lunchen passa på att diskutera ämnet (män, kvinnor, genus, osv.) eftersom jag tycker det är intressant, speciellt när det är någon där som också är intresserad. Vad jag märkt är att det går bra så länge som vi inte berör vissa områden. Exempelvis områden som biologiska skillnader mellan könen, hur män drabbas av sin könsroll eller vilja fördelar kvinnor åtnjuter genom sin könsroll. Då tar det ofta mindre än ett par minuter innan diskussionen är körd i botten och personen jag pratar med inte vill diskutera mer.

    Det skulle såklart kunna vara mig det beror på, och därför har jag kollat detta med kvinnliga kompisar till mig som själva är feminister och umgås i feministiska och politiska kretsar. De säger samma sak, att så länge som man följer mönstret att kvinnor är offer och män förtryckare och att alla skillnader mellan könen är pga. kulturen så blir man accepterad. Men för man upp några andra synpunkter, även om det bara handlar om att diskutera om det möjligen skulle kunna vara på något annat sätt än man tror, så är det en vägg av motstånd. Och det är inte bara att andra inte håller med utan man riskerar att bli utfryst. Det gäller förresten hur man klär sig också har jag fått lära mig. Prova gå till ett feministiskt-politiskt möte med kortkort och silikonbröst och se hur accepterad du blir. Då är man plötsligt inte systrar längre.

    Detta verkar sitta extremt djupt och hårt hos många att det inte går att rucka på över huvud taget. Det blir direkt att de går till attack och känner sig attackerade (vilket de ju är då de är identifierade med sitt sätt att se på världen och denna föreställningsvärld blir ifrågasatt). Jag har ingen lösning på problemet annat än att det bara är att jobba på och försöka hitta smidiga sätt att ta upp frågorna på…

  6. Per Hagman Says:

    @Rick.

    Hmmmm.

    Hur skall jag tolka din skrivning : ”tillika felaktiga pratet om nazister jag hänvisar till, utan socialismens utveckling från en legitim respons på samhällets orättvisor till ett sekteristiskt terrorsystem.”
    .
    Går det enligt din uppfattning ej att jämföra hitlerism , nazism med
    ett ( feministiskt ) sekteristiskt terrorsystem ?

    Vilka är , om jag uppfattar dig rätt , de avgörande skillnaderna?

    Per Hagman.

    PS: Häromdagen träffade jag en nybakad sjuksköterska i fika rummet. Feminist myterna , formligen regnade i samtalet.
    Allt ,inlärt på mitthögskolans sjuksköterska program… i utbildningen.

  7. Oskari Says:

    Om den högre andelen tjejer på högskolorna beror på att många söker sig till den här typen av utbildningar så är det kanske inte så konstigt att de inte lyckas bättre i den verliga världen.

    Det sorgliga är att den här typen av icke-vetenskap får stå i princip oemotsagd i offentliga sammanhang pga rädslan för att brännmärkas som manschauvinist.

  8. AV Says:

    Jonas P: Jo det där har man ju märkt. Skojade på en fest om den vanliga företeelsen att män dumtävlar om småsaker och där det egentligen inte spelar någon roll. T ex vill man ju gärna cykla om någon man ser på cykelbanan, även om man inte ens känner personen.
    Jag sade att det kunde vara en rest från när vi levde i små flockar med alfahanne och honor. De hannar som inte tävlar om att visa upp sig sprider inga gener, de väljs inte av honorna. Jag sade att det var instinkter vi måste förhålla oss till. Så länge det handlar om cykelbanan är det ok, men blir livsfarligt vid streetrace. Då är de inte så gynnsamma i vårt samhälle.

    Det tog tvärnit! En feminist blev skitförbannad. Jag var en vidrig biologist (biolog ja, men inte biologist) och kvinnor väljer minsann parter medvetet och det var bara mansrollen, hon var minsann doktorand och jag var insnöad positivist etc etc. Det blev inte bättre av att jag påpekade att de flesta beslut vi fattar inte är så genomtänkta som vi tror. Det finns en hel reklamindustri som vill få oss att fatta mindre reflekterade beslut. Jag struntade i att ta upp diskussionen om feromoner, hormonpåslag och t-shirttestet när hon blev skitförbannad. Jag höjde aldrig rösten och sade inget chauvinistiskt. Ändå fick jag mina servetter varma.

    Jag tycker man kan jämföra det med fanatiskt religiösa personer. ”Min världsbild är den rätta och de som inte samtycker är avskum och fiender”. Om någon ifrågasätter deras världsbild reagerar de med alla taggar utåt. Jag har aldrig ifrågasatt att det finns socialt konstruerade könsroller, men vi är biologiska varelser och en del av våra basala beteenden är biologiskt styrda, evolutionärt nedärvda, som vi måste förhålla oss till i vårt moderna samhälle. Ibland är de gynsamma och ibland inte. Men det är tydligen ett rött skynke för en del. Det är svårt att diskutera med fanatiker oavsett deras ståndpunkt.

  9. Chiggevara Says:

    Efter allt prat om hur hemskt genusklimatet i Sverige är vill jag som 20-åring ge lite nyans i debatten här på Genusnytt.

    I mina diskussioner med jämnåriga är det i stort sett INGEN som tar illa upp om man ifrågasätter könen som en social konstruktion, att män på vissa områden har det svårare än kvinnor, att män kanske haft det svårare än kvinnor på vissa områden under historien etc. De håller inte alltid med, men det är oftast en respektfull diskussion.

    Synen på mina uttalanden och åsikter som kontroversiella uppstår först när man kommer upp högre i åldrarna. Jag har inte gjort någon undersökning, men jag skulle uppskatta att gränsen går vid 25-30årsåldern någonstans.

    Det här gäller OAVSETT om det handlar om en muntlig diskussion med mina bekanta eller om det handlar om en forumsdiskussion med folk jag inte känner.

    Jag tror därför att våra barn kommer växa upp i en betydligt mer nyanserad debatt än vi. Alltid något.

  10. Rick Says:

    Kommentar till Per Hagman:

    Feminsimens har i tiden i likhet med socialismen utgått från en fullkomligt legitim kritik av rådande förhållanden. I det förra fallet förstås kvinnornas position i samhället utanför hemmet, i det senare arbetarnas rättslöshet. Socialismen förvandlades efter 1917 till ett monster och feminismen verkar att ha slagit in på samma väg. Teorin blir i dessa fall ett religionssurrogat (därav de hätska utfallen som andra på denna tråd vittnar om). Delar av socialismen räddades av socialdemokratin som, obeorende av hur man förhåller sig till den inför höstens val, måste ges ett erkänannde för sin kamp mot fanatikerna. Feminsimen idag skulle på samma sätt behöva sin egen socialdemokrati, dvs en rörelse som tar upp kampen mot intoleransen ”bland de egna”.

  11. Erik Says:

    AV:

    Insnöad positivist? Utan positivism är vetenskapen inte ett vitten värd, att hon är doktorand har värde ENBART pga positivism.

    ”och kvinnor väljer minsann parter medvetet”

    Struntsnack och försvarsteknik! En kvinnas prediktioner av partner är noll värda och ofta åtföljda av följande mening ”jag brukar inte göra så här” vilket alla insatta vet betyder Jo det gör du.

    ”och det var bara mansrollen”

    Den som försöker skylla nåt på en roll, identitet eller struktur kan lika gärna skylla på påskharen. De har samma vetenskapliga evidensvärde.

    ”Jag höjde aldrig rösten och sade inget chauvinistiskt. Ändå fick jag mina servetter varma.”

    Chauvinism är en åsikt, om hon tycker du är det är du det oavsett vad du säger det. När du för övrigt försöker resonera logiskt med nån som kallar positivister insnöade så får du skylla dig själv. Du kanske borde höja rösten istället? Hon hade nog behövt en wake up call.

  12. AV Says:

    Erik: När ett skämt på en fest utvecklas till en livlig debatt där den andra sidan höjer rösten och blir arg, är jag inte den som häller bensin på elden med att bete mig likadant. Sabba festen fick hon göra ensam. Visst skulle hon behöva någon som röt till. Jag skrev istället ett mail, en olivkvist, och förklarade lugnt min ståndpunkt, att hon inte behövde hålla med och att hon ju också använt statistiska metoder. Fick ett argt svar, full med härskarteknik, att hon minsann visste bättre som var doktorand och f ö inte ville prata med mig mera. Sedan orkade jag inte bry mig längre. Rena idioter kan man inte resonera med.

  13. Hymer Says:

    Som ni kanske känner till har traditionella samhällen oftast sett ut så att männens sfär är den yttre; samhällets gemensamma intressen, politiken, relationen till andra samhällen. Kvinnans sfär har däremot varit den inre; hemmet, familjen, släkten, barnen. Båda sfärerna är viktiga för att samhället skall fungera. Det är i modern tid feminismen anlägger ett högre värde i den yttre sfären än den inre, och när det talas om jämställdhet och jämlikhet är det endast den yttre sfären man avser. Den inre sfären skall fortfarande domineras av kvinnor, för den räknas inte, den värderas inte av feminismen. Därför kan inte heller ett feministiskt samhälle överleva, ty det självdör.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: