En 35-årig man knivskars av sin 48-åriga före detta fru i Nyköping natten till idag. Mannen som bodde på en camping vaknade av att hans före detta fru upprepade gånger försökte knivhugga honom i bröstet. När han försökte freda sig fick han avvärjningsskador på armarna. Läs mer här. Här kan du läsa om ett annat färskt fall, en kvinna som idag knivskar sin man så illa att han dog. ”Det verkar vara ett familjedrama”, är polisens kommentar.
Det rör sig alltså om kvinnors våld mot män. En våldskategori som enligt merparten av media, politiker och samhällsdebattörer inte finns. Och finns den så ska den i alla fall inte bekämpas. ”Det behövs väl inte, bra karl reder sig själv, och förresten förtjänade nog karlsloken det han fick”. Läs exempelvis här och här om regeringens totala ointresse för relationsvåld när könskonstellationen inte är den politiskt korrekta. Och de rödgröna är inte ett dugg bättre, möjligtvis tvärtom.
”Familjedrama”, sa polisen när kvinnan knivmördade sin man. Så hade det inte hetat om det varit tvärtom. ”Familjedrama” låter ju som om båda har del i skulden. Men om en man knivmördar sin fru är det ingen som skulle komma på idén att dela skulden dem emellan.
Män har blivit en andra klassens medborgare i Sverige.
Men inte bara i Sverige. Nedan kan du se ett intressant amerikanskt TV-experiment, som ligger på GenusNytts YouTube-kanal. TV-teamet lät skådespelare iscensätta lite relationsvåld i en park, medan de i smyg filmade reaktionerna. Dels var det en man som slog en kvinna, dels en kvinna som slog en man. Det är synnerligen intressant – och sorgligt – att se hur olika de förbipasserande reagerade i de två fallen.
You go girl!
Genusnytt 
23 april 2010 kl. 8:57
Alltså Pär Ström, nu förringar du ju mäns våld mot kvinnor igen. Så kan man ju inte göra.
23 april 2010 kl. 9:56
Adam; det gör han väl ändå inte? Vad Pär gör är att ta upp ett problem som ofta göms och glöms i samhällsdebatten.
23 april 2010 kl. 10:02
Caspian:
Jag tror Adam menade att vara ironisk… Jag hoppas det i alla fall!
23 april 2010 kl. 10:11
Kvinnors våld mot män i nära relationer har genom årtionden haft både en öppen och tyst acceptans.
Vi pratar om ett mörkertal av bibliska proportioner, ändå fortsätter den feministiska rörelsen att osynligöra och mörka. Tänk på alla filmer där kvinnor slagit män och framställts som hjältar, finns t.o.m. serietidningar där kvinnor slår sina män och då anses det som roligt.
Man blir så frustrerad över snedvridningen att man blir ledsen.
Man misshandlar kvinna fysiskt/psykiskt = fullt pådrag från polis, halvsidor i media och vårt rättväsende ställer sig blint på kvinnans sida.
Kvinna misshandlar man fysiskt/psykiskt = polisen bryr sig inte och om det bevisligen hänt blir det en notis i media där kvinna ändå utmålas som någon form av offer. Rättväsendet ställer sig fortfarande på kvinnas sida med en låg straff påföljd.
Kvinna säljer sex på fritiden, helt under frivillig basis. I själva verket arbetar hon som lärare men vill utöka kassan för sitt extravaganta leverne. Samtidigt får hon en kick och får leva ut sin starka sexualdrift.
Man är frustrerad och ledsen, efter en olycka har vederbörande hamnat i rullstol. I samband med olyckan gjorde flickvännen slut med honom. Efter ett tag beslutar sig mannen att köpa sex och vad händer.
En civil spanare som under lång tid studerat kvinnans sexaffärer beslutar sig för att göra ett tillslag.
Mannen i rullstol får ett FÄNGELSESTRAFF
Kvinnan går OSTRAFFAD och fortsätter självklart med sitt extraknäck.
Så är verkligheten !
23 april 2010 kl. 10:23
http://www.expressen.se/Nyheter/1.1961857/man-knivhuggen-till-dods-i-marsta
Detta lär väl inte heller bli särskilt uppmärksammat, den mannen förtjänade väl också det… Kommer garanterat vara mer synd om kvinnan som nu är ett offer som är ensamstående kvinna med barn…
23 april 2010 kl. 10:26
VARNING: ÄNNU EN KAPTEN KLÄNNING!
Nöjesrecensenten Lars Ring i Sv.D. försöker knipa lättvunna HBT- och andra genuspoäng idag, fred. 23/4:
”DYNGKÅT OCH HUR HELIG SOM HELST
Södra Teatern var full till bristningsgränsen av nästan enbart kvinnor som kommit för att ta del av Mia Skäringer – en komiker så vass att ingen undgår att skära sig på antingen hennes berättelser från sin uppväxt eller rollfigurerna tatuererskan Tabita Karlsson och hårfrisörskan Gulletussan.
Jublet vill aldrig ta slut när hon kliver in på scenen. Publiken består av alla sorter: flickgäng, flator och fina damer. – – –
Mia Skäringer berättar om hur hon som ung alltid skrev på manuset till succéfilmen om sitt liv – fast verkligheten blev ju aldrig riktligt lika bra. Skildringen av den lilla tjocka flickan som blev anorektiker och ömhetsnarkoman och gör vad som helst för killar är en tragisk krönika om en tjej som förtvivlat försöker hitta och imitera mallar för det där som kallas kvinnlighet.
Hon blev aldrig Lucia, blev våldtagen med håret nedkletat av sina egna spyor. Hon var varken söt, snygg eller sexig – hon blev skojig istället, som överlevnadsstrategi, och representerar nu med sin geniala blandning av öppenhjärtighet och skruvad parodi den anarkistiska viljan att bryta med kvinnliga normer, ideal och modeller.
Mia Skäringer har gjort sig känd för att öppet tala om kvinnlig sexualitet, om kåthet och har en hel arsenal av ord för detta: husfridsknulla eller ”kötta på” och ”hög fuktighetsfaktor”. Också här vimlar det av sex och det är förstås en frigörelseakt att få vara kåt helt från en kvinnlig utgångspunkt. MÄNNEN OBJEKTIFIERAS BRUTALT. – – –
Dyngkåt och hur helig som helst är en show om hur kvinnor ännu låter sig naglas fast som antingen horor eller helgon av männen, om det kvinnliga som roll och identitet. Mia Skäringer använder sin bitska, absurda och nakna humor för att på försåtlig värmländska torpedera alla idéer om tomtebolycka, radhus, Odd Molly-romantik och parmiddagar. – – – PERFEKT SLIPAD, SOM SAGT.”
Lars Ring verkar ha gått på en senkommen nybörjarkurs i feministisk frigörelse hos Per Schlingmann och Kerstin Thorvall. Själv skulle jag kunna upplysa om, att den i Lars Rings värld så ”djärva” och proggiga driften med ”hur kvinnor ännu låter sig naglas fast som antingen horor eller helgon av männen” i själva verket inleddes redan för nästan 50 år sen, nämligen med Kristina Ahlmark-Michaneks s.k. kultbok JUNGFRUTRO OCH DUBBELMORAL, och sedan dess har pågått i tilltagande grad i politiskt korrekta sammanhang i lika många år.
Alltså inget nytt och märkligt. En sak är att feministprogrammet Studio Ett naturligtvis kommer att jubla över föreställningen idag. En annan och märkligare är, att en medelålders, manlig recensent på en av Sveriges största dagstidningar fortfarande blir lika euforiskt upphetsad av kvinnors BRUTALITET mot män.
Men. som sagt – genusguldstjärnor i kanten blir det.
23 april 2010 kl. 10:38
Nu när jag tänker efter så skulle jag nog faktiskt inte bry mig om jag fick en örfil från flickvän/systrar/etc, jag skulle nog inte ens se det som misshandel… just därför att jag växte upp och fick lära mig att killar är stora och tuffa och slår aldrig tjejer. (Vilket är konstigt med tanke på att min kära mor är feministisk av sig.)
Att folk inte bryr sig har nog att göra med att man vuxit upp med tankesättet att en man som får stryk förtjänar det, och en kvinna som får stryk är ett offer. På Discovery Channel går det nu en serie som heter ”Deadly Women” och handlar om kvinnliga seriemördare. Dom framställs ALLTID som offer, och det blev sjukt uppenbart när det en kväll gick en kort film om polisens förhörstekniker där bara män visades… och de antogs vara skyldiga så fort de kom in i rummen, det hördes på förhörsledarna.
23 april 2010 kl. 10:58
Män sveriges negrer
23 april 2010 kl. 11:39
[…] GenusNytt Belyser den obelysta halvan av genusfrågan « Knivdåden som regeringen inte låtsas se […]
23 april 2010 kl. 12:30
Ytterligare ett exempel på kvinnors våld mot män.
http://na.se/nyheter/2.2503/1.808622-kvinna-domd-for-misshandel-av-man
Mannen fick en bruten näsa och skador på armarna och blev tvungen att fly från huset till grannen. Tingsrätten friade kvinnan med hänvisning till nödvärn. Domen överklagades till hovrätten som bedömde att mannens historia var mer trovärdig och dömde kvinnan till 75 timmars! samhällstjänst och 12 000kr i skadestånd.
Man kan bara undra hur straffet hade blivit om en man hade misshandlat sin flickvän så grovt att hon hade brutit näsan.
23 april 2010 kl. 13:31
Info: Jag har också sett Skäringers underbara föreställning. Men jag var tvungen att dubbelkolla biljetten för att kolla dess namn. Kunde det verkligen vara SAMMA som den där rescensenten skriver om?!
Ja, tydligen. Men det är klart, jag är ju kvinna och kan därför inte göra samma djuplodande, ”rätta”, analyser som Kapten Klänning…
Jag fattar verkligen ingenting om vad karln pratar om! Snacka om att tolka och vinkla in absurdum. Om att ”se” det man själv vill se.
23 april 2010 kl. 14:15
Ironi Caspian!
Pär, skulle inte du eller någon annan skicklig kunna lägga upp alla förträffliga videos som visas här?
Just nu så letar jag febrilt över den kommunalpolitiker i Umeå som ville skydda kvinnor med bättre belysning i tunnlar och parker och som på reporterns fråga om vad man kunde göra för männen, då de var mer drabbade, inte hade ett vettigt svar. Hon svarade efter 20 sek pinsam tystnad:
– Det har jag faktiskt inte tänkt på…..
23 april 2010 kl. 16:39
Adam: Du letar antagligen efter denna: http://www.pellebilling.se/2009/05/jamstalldhetsexpert-pa-pottkanten/
Mvh
Harald
23 april 2010 kl. 17:58
[…] Pär Ström på Genusnytt skriver om Knivdåden som Regeringen låtsas inte se. […]
23 april 2010 kl. 20:40
Tack Harald!