Synd om kvinnliga dataspelare

Idag inleder DN en artikelserie om tjejers dataspelande. Inget fel i det, men jag tycker att utgångspunkten är lite fel. Utgångspunkten är att det är kämpigt för tjejer att spela dataspel, särskilt online, på grund av pojkarnas och speltillverkarnas attityder.

Så här börjar artikeln:

”Många kvinnor spelar dataspel, men fortfarande är de nästan alltid skapade för män – av män.”

Kommentar: Män är, av någon anledning, betydligt mer intresserade av programmering och andra mera ”nördiga” sidor av informationsteknologin. Det vet alla som har någon kontakt med verkligheten. Är det fel av killar och män att börja utveckla spel? Det finns väl ingen lag som hindrar kvinnliga programmerare från att utveckla spel? Varför tar kvinnor inte ansvar för utvecklandet av bra dataspel?

DN intervjuar en dataspelande tjej, Angelica Norgren. Hon säger:

”Det händer att jag inte känner mig välkommen i spelvärlden. Ofta är det som i spelet Super Mario, att hjälten ska rädda prinsessan. När det väl finns kvinnliga karaktärer blir de ofta objektifierade: det är mycket ögongodis och hjälplösa tjejer. Jag menar inte att branschen är mansgrisig, men man tänker inte särskilt långt.”

Tja, vad säger man om det? Jag kan själv tycka att ”riddaren räddar prinsessan” är ett töntigt tema, som för övrigt objektifierar riddaren (som förväntas riskera sitt liv för en kvinna). Men är det verkligen ett stort problem för dataspelande tjejer?

Det framgår i artikeln att onlinedataspelande kvinnor – alltså de som väljer att registrera sig som kvinnor – ibland får särskilda förmåner i spelet. Det kan röra sig om företräde till belöningar såsom virtuellt guld. Här efterliknar spelvärlden alltså den verkliga världen, med mansdiskriminering och curlande av kvinnor. Men – skriver DN – priset som de kvinnor som vill ha dessa förmåner får betala är en ”hård sexualisering”.

Man kan ju tycka att då är det väl bara att låta bli att registrera sig som kvinna, och avstå från förmånerna. I dataspel kan man ju i princip alltid välja under vilket alias man spelar, och det går alldeles utmärkt att välja ett könsneutralt eller manligt sådant.

DN skriver också att det händer att de som registrerar sig som kvinnor får sig ”äckliga” bilder tillskickade. Det låter onekligen som ett ganska otrevligt och omoget agerande från pubertala pojkar. Trist att det är så. Men, återigen, saken löses ju enkelt med ett neutralt alias.

Även om artikeln hade kunnat vara betydligt värre – det nämns exempelvis ingenting om könsmaktsordning eller patriarkatet – så tycker jag att den alldeles i onödan har udden riktad mot pojkar/män.

Jag har en son och två döttrar. Alla tre spelar mycket dataspel. Sonen spelar mest skjuta-spel. Döttrarna spelar andra typer av spel, till stor del Sims som är ett slags strategispel där man skapar och styr familjer. Jag ser inget som helst genusbaserat problem för något av mina barns dataspelande. Problemet är att de spelar för mycket och rör på sig för lite.

För övrigt, idag finns en intressant debattartikel i DN om sexövergrepp mot barn. Det framgår att 7-14 procent av flickorna och 3-6 procent av pojkarna uppger sig ha varit utsatta för sådana. Även om siffran är högre för flickor så är siffran för pojkar inte så mycket lägre. Det är bra att detta kommer fram, så att sexövergrepp inte bara ses som ett problem för flickor.

Annons