Pojkfientligt även i amerikansk skola

by

GenusNytt har tydligen läsare över hela världen. Igår hörde Gunilla av sig, som sedan 25 år bor i Seattle i USA. Hon har reagerat på hur kämpigt pojkar har det i skolan i Sverige, och berättar att pojkar behandlas lika illa i amerikansk skola. Nedan kan du läsa hennes färgstarka berättelse om hur en pojkfientlig skolmiljö gjorde så att hennes son fick allt större problem. Stort tack för ditt brev, Gunilla! Du har gett ett bidrag till kampen för jämställdhet! (För övrigt, se även mitt PS)

Ett skoldistrikt nån mil utanför Seattle, Washington.

Året 1996 började min son, Dan, som då var 5 år, i elementary school. Första dagen i Kindergarten  så lade fröken en bok, en krita och ett papper på bänken, och så var det ända tills han blev  en vuxen man i high school. Jag kallar hans amerikanska utbildning en ”Lära Sig Utantill Rita-med-Krita Utbildning”.

Han lärde sig tidigt att läsa och skriva.  En riktigt duktig kille, tyckte jag. Han gillade matte och att skriva och älskade lego och bygga saker med händerna.  Fröknarna var snälla och förstående.  Alla barnen satt i ring i första klass på golvet. En del pojkar började leka med klossar och skoja med flickorna, men då sa läraren att ingen fick leka med hårda klossar eller peta på varann. ”Hands in your pockets, boys, no touching each other”. Så pojkarna fick sitta med händerna i fickorna resten av lektionen och så verkade det vara resten av skoltiden. De pojkar som var busigast fick stanna  inne i klassrummet och inte gå ut och leka på rasten (jag har hört flera numera vuxna pojkar som nästan alltid fick tillbringa rasten inomhus). Det enda som fanns i klassrummet var tusentals böcker, pennor och kritor. Flickorna formade bokstäver på papper, Dan dagdrömde och lille Alfred  låg och sov under ett bord med tummen i mun. Låt honom sova, sa fröken, när jag påpekade det. Alla sjöng ABC, ABC…och ritade och ritade.

I andra klass sa en ny fröken (man byter lärare och klasskamrater varje år) att Dan var oorganiserad. Hans ”report card” sa att han inte följde reglerna och inte gjorde läxorna.  Hemläxorna var långa och svåra för honom. Mest skulle han rita saker  i olika färger och klippa och klistra människor runt hus och floder och buskar. Dan fortsatte rita med krita, klippa och klistra så gott han kunde, oftast fick jag hjälpa till med det. Gymnastik var på schemat en timme i veckan och inga duschar i skolan. Rasterna var få och korta och de vaktades noga av mammor som jobbade som voluntärer.  Du kanske borde ta Dan till doktorn, sa fröken på nästa konferens.

Så skulle alla barnen testas. Alla skolor i Washington state skulle jämföras. Jag vandrade runt i klassen där flickor och pojkar fick en test-brochyr och en liten lapp där dom skulle fylla i svar i små bubblor med en blyertspenna. Flickorna som var duktiga med pennor hittade vanligtvis rätt rad för bubblan, men pojkarna fyllde i fel bubbelrad. När jag påpekade det för fröken, så fick jag inte enligt lag hjälpa dom hitta rätt rad – och så var det med grabbarnas test resultat:  Katastrof redan från början. Mammorna till pojkarna fick sitta hemma och göra läxorna eller helt enkelt skaffa en tutor som kom hem på kvällarna. Ingen grabb gick ut och klättrade i träden, för dom skulle ju få bättre report card till nästa föräldramöte och nästa test.  Jag körde Dan tre kvällar i veckan till taekwondoo där han fick lära sig slå sönder träbitar och göra armhävningar tillsammans med andra grabbar. Han verkade nästan deprimerad i skolan.

Matematiktalen började bli  svåra att förstå, för man skulle göra så många tal på löspapper. Ibland handlade det om hur man dimensionerar en äppelpaj. Dom bakade äppelpaj i klassrummet för att liksom koppla ihop matte lektionen med verkligheten.  TERC math eller fuzzy math som det numera kallas. Det var alltid en extra mamma i klassrummet och jobbade gratis. Jag var också där som volontär. Matte påpinner mig fortfarande om amerikansk varmt ångande doftande äppelpaj. Det enda som fanns i klassrummet var böcker, flash cards, kritor och nån hamster som sprang i ett hjul. I femte klass målade man pumpor i glada färger och klistrade på glitter och gav barnen flera läxor varje dag.  Under en vecka i september kom skoldistriktet med en hink kräftor, ett plastkar och några keramik krukor som placerades i vattnet som ett science project. Jag tror ingen förstod att kräftorna faktiskt levde bara nån kilometer nere vid sjön i leran i gräset under vattenytan. Ingen fick sticka ner fingrarna i karet, så kräftorna gömde sig i krukorna och dog en kort tid senare. Ingen tid att springa runt, ingen tid att klättra i träd – generellt sett kunde varken pojkar eller flickor kunde gå utomhus, för dom kan bli ”kidnappade” trodde föräldrarna, så det fanns bara organiserad verksamhet dit mammorna körde sina barn. Kanske kunde vi sätta in ett GPS chip i dom? tyckte många. Man delade ut ID kort och fingeravtrycks kort som man skulle ha hemma utifallatt någon blev kidnappad. Grabbarna åkte skolbussen hem och spelade dataspel. Flickorna gick hem och gjorde läxorna. Jag lät Dan ut och cykla, klättra i träden och en granne tyckte jag var en oansvarig mamma.

Fortfarande inga manliga lärare i elementary school. Flickorna blev duktigare. Dom skrev och ritade och höll i skolans TV utsändning. Dom var verbala, kunde uttrycka sig framför mikrofonerna och hade alltid morgonens annonser om vad som skulle hända på dagen. Grabbarna stod i bakgrunden och viftade med lite skyltar ibland, inbjudna. Troligen så satt dom med händerna i fickorna i klassrummet. ”Learn all you can!”, var skolans motto. Rektorerna, som kom och gick under årent lopp var alla kvinnor. Dan började ge upp och började lära sig spela gitarr på egen hand,  byggde mera lego och spikade i garaget.

Middle school,  gymnastik bara halva året, inga raster, bara 5 minuter mellan lektionerna och 30 minuters lunch.  Nu tog hemläxorna flera timmar på kvällarna. Allt bestod av lösblads system: läxor – fem sidor lösa papper i olika pastellfärger.  I sexan och sjuan skulle man läsa litterära böcker, men inte nåt eget val, utan vad läraren eller skoldistriktet bestämt. Oftast handlade böckerna om flickor, utsatta grupper, relationer eller något politiskt korrekt. Dan skulle analysera känslor och tankar.  Han skulle beskriva hur han reagerade om någon fick en smäll på käften eller hur någon mådde när någon nära dog.  Han hade aldrig sett varken. Det enda som fanns i klassrummet var böcker, kritor, kartor, och lite nyplanterade ärtfrön i den vetenskapliga sektionen. En polisbil står alltid framför skolan. Officer Bob lärde dom att droger var farligt. Och utanför staketet vid skolan sålde äldre grabbar kaffeintabletter och ADHD piller för en dollar. Massor med grabbar hade plötsligt diagnostiserats med ADHD och behövde amfetaminsalter i små doser för att klara skolan. Flickorna klarade skolan perfekt, läste böcker, analyserade känslor, skrev noveller, klarade pre-SAT-tester för college, målade fantastiska teckningar som sattes upp i skolans korridorer. Alla ska gå på college, sa rektorn, så nu ska alla prepareras för det. Och i Dans ryggsäck låg ihopknycklade pastellfärgade papper utan hål, för dom gick inte att sortera in i pärmarna. Hans kompis Ray, smartaste grabben i klassen, skaffade sig en lila mohawk och svarta stövlar.

Så kom high school och nu skulle det planeras för college: AP tester, SAT, college board, banklån, och college prep. Geometriboken blev plötsligt 950 sidor tjock, Biologiboken 1100 sidor, men fortfarande var det lösbladssystem med olikfärgade pappersläxor utan hål.  Universiteten bjuder in elever och talar om att ”utan college inget jobb” redan i nian och barnen får strosa igenom studenternas rum och gå till biblioteket och titta på böcker och sen äta en fin a la carte lunch. Nu skulle man skriva långa essäer om vilket college man vill gå på om fyra år, redan i nian. Fyra år kvar…
Dan kom hem desperat en dag  i nian och sa han måste ha en Kleenexbox, så han kunde rita och klippa och klistra bilder och prylar på papperslådan. Vilken klass är det? undrade jag. Speech, sa han, vi måste vara kreativa och beskriva för hela klassen varför vi klistrat vissa saker på boxen och hur vi känner för det och tala om det inför alla. Han beskrev i detalj hur lärarinnan hatade pojkar och ville förnedra dom i klassrummet. Dan klarade inte den klassen, men det gjorde inga andra pojkar heller.  F som i Fail.

Böckerna blev bara tjockare och tyngre och det var så mycket att lära sig utantill. Timmar med hemläxor och tester och sluttentor. Grabbarna satt hemma hos varandra i garagen och rökte pot och köpte en ADHD tablett för några dollar för att klara nästa test. De rikare grabbarna köpte kokain och kopierade essäer från internet. Flickorna pluggade varje sida i boken för att klara sig och lärde sig USAs historia och biologi utantill med glans. Grabbarna satt på någons terass och spottade solrosfrön, stal en bärs hemifrån, snackade musik eller satt och spelade dataspel och brydde sig inte längre om betygen. Mammorna började prata om flickornas CVs , resumeer, om Stanford, Harvard och Yale.

Så plötsligt en dag, var det en flicka i 10e klass som begick självmord och hängde sig i badrummet med ett läderbälte, och då tyckte rektorn att alla skulle ta det lite lugnare. Minneshögtid och begravning och alla fick ett gottpåse med hennes fotografi med sig hem efter minneshögtiden.

I min inbox fick jag ett email i veckan från skolan:  …Attention All Stressed 11th and 12th Grade Students!!   The Counseling Center is starting a stress management group that could help you out.  The group is forming and will be starting soon.  Please contact your counselor if you are interested or want to join the group.

Men  nästa rad i emailed säger: …The annual Women in Science and Engineering Conference at the University of Washington will take place Saturday, February 26, 2011 from 8:30 – 5:00.  This conference is focused toward women interested in and studying science and engineering from high school through graduate level.

Dan hoppade av high school och utbildade sig till svetsare istället på ett tekniskt college och som för så många andra grabbar i dagens USA så blev det inga  college studier. Han lärde sig aldrig plugga utantill eller klippa och klistra pappersbitar eller rita med krita, men han lärde sig jobba med händerna och klippa metall och blev till slut en glad vuxen man. Och jag hittade nyligen ett rosafärgat skrynkligt papper och en ask med kritor i en av hans gamla ryggsäckar.

PS: Tidningen Corren skriver föredömligt på sin ledarsida och tar avstånd från skuldbeläggningen av pojkar för deras dåliga betyg.

Annonser

19 svar to “Pojkfientligt även i amerikansk skola”

  1. Jocke S Says:

    Lite svårt att förstå en del. Men nyfeminismen kommer ju från USA. Nej, ingen skola är i längden anpassad för pojkar skulle jag tro. Jag själv fick allt större problem, efter att ha fungerat bra i början. (Det blev ändå studenten till slut.) Och ändå har vi ett ”manssamhälle”, dvs män har visat sin duglighet att skapa. (Inte minst för kvinnors väl och ve.) Och har därmed också begått misstagen förstås.
    Skolan är åt helvete, liksom barnomsorgen och ibland mammamakten!

  2. Hanen Says:

    Om man bara tror att den här överdrivna feminismen är ett fenomen i Sverige så har man inte riktigt förstått. Mycket av det som är mest extremt kommer från USA.

    Det är därför jag personligen blir väldigt frustrerad när vi i Sverige dömer ut länder utanför västvärlden som patriarkala och kvinnoförtryckande. Det vi inte inser då är att vi alla i väst är fångna i den västorienterade feminismens beskrivning av världen.

  3. barfota Says:

    Heder åt Corren, det är inte första gången de visat att det finns mer än ett kön i Sverige.

  4. leifer Says:

    Å så möts pojkar av snacket om anti-plugg kultur, jösses vilket svineri feminismen håller på med!

    Mycket beskrivande text av Gunilla i USA!

  5. Mathias Sliparen Says:

    U S of A, the Land of the free. Or so one could hope. men/women girls/boys theres not a definite line between them, nor is there between any ppl of any kind. I hope that Dan can look back at a somewhat happy time within high school. That he met a nice girl that turned out to be a wonderful mother. – Or I hope he´s still searching for that special someone. Now im going to get some beers at the local pub. Best wishes for everyone.

  6. Lappri Says:

    …All kulturmarxism kommer från USA, så också feminism. Att degaradera, nedgöra och föringa vita män är prio ett i doktrinen för att förtöra det ”förhatliga” västerländsak samhället.

  7. Manhood United(barn till radikalfeminist som gör tok revolt;-) Says:

    Så j…. bra att folk kliver ur garderoberna och öppet berättar om den sjuka ideologin.

  8. Torstensson Says:

    Kvinnliga lärare som hatar killar? Jo det har man ju lagt märke till sedan man var 7 år.

    Men högskolan har problem. Där kan man inte kalga hursomhelst heller. Tjejerna får bättre betyg för att dom uppfattas som duktigare än killarna.

    Jag är helt säker på att det ligger till så. Tjejer kommer undan med halvtaskiga redovisningar medan killar får mer neutrala kommentarer eller pekpinnar.

  9. David Holma Says:

    En sorglig historia men som redan påpekats så är USA den plats där all form av extrem feminism började likaså kulturmarxismen (efter att de flydde tyskland).

    Vår kamå må vara i Sverige men den bör vara global

  10. Carl Says:

    Det är kvinnor som Tipper Gore och Hillary Clinton vi har att ”tacka” för denna nyfeminism. Kanske inte dom direkt men deras moraliska pekpinnar har stakat ut vägen. Varför är tokar där och petar i det som fungerar felfritt, alltså skolan, hela tiden?

  11. Manhodd United(barn till radikalfeminist som gör tok revolt;-) Says:

    @ Kära Genus Nytt läsare

    Det här summerar exakt vad allt handlar om. Vi syns ute på gator och torg för er som verkligen vill göra något genom att visa stöd för Julian Assange och WikiLeaks/-GenusLeaks. Trevlig helg;-)

    ” Har ni lyssnat på Stephens & Assange i denna länk?

    http://www.channel4.com/news/assange…uld-wreck-case

    JA säger att han med sitt fall vill hjälpa de lidande svenskarna som vänt till honom och sagt: snälla, låt oss använda ditt fall för att visa på orättvisorna i vårt land, med vårt orättfärdiga rättssystem, de stängda rättegångarna, de hemliga politiska processerna. ”

    https://www.flashback.org/t1275257p2061

  12. Manhood United(barn till radikalfeminist som gör tok revolt;-) Says:

    Julian Assange supporters plan protests worldwide

    Worldwide demonstrations support WikiLeaks founder Julian Assange

    http://freeassange.org (go in and sign the petition!)

    http://wlcentral.org/events-protests

    http://www.facebook.com/pages/Protest-World-Press-Freedom-Day-2011-Nominate-Julian-Assange/112940458775552

  13. Musse Pig Says:

    http://www.theatlantic.com/magazine/archive/2000/05/the-war-against-boys/4659/

  14. Den amerikanska skolan – pojkarna igen « Tysta tankar Says:

    […] Länk […]

  15. barfota Says:

    @Manhodd United(barn

    ”Det här summerar exakt vad allt handlar om. Vi syns ute på gator och torg för er som verkligen vill göra något genom att visa stöd för Julian Assange och WikiLeaks/-GenusLeaks. Trevlig helg;-)”

    Trevlig helg själv och lycka till.
    Efterlyser en liknande global aktion av samma dignitet som handlar om alla pojkar och mäns rättigheter, d.v.s. verklig jämställdhet. När det gäller Julian Assange så vet jag inte om han är skyldig eller oskyldig och kan därför inte ta ställning för eller emot honom.

    Vad jag däremot med 100% säkerhet VET är att ingen är skyldig bara för att de råkar födas med ett visst kön! Så, kom igen med en liknande aktion för pojkar, män och verklig jämställdhet så lovar jag att stå i första ledet!

  16. Christermagister på hal is om pojkarnas betygsfråga! « Aktivarum Says:

    […] Någon riktig motpart som pratar FÖR pojkar finns inte i debatten för Chivalry och dess konsekvens statsfeminism anses mer eller mindre obligatoriska för att få ingå i debatten. Mats Olsson är nära att stänga ute andra åsikter men visar det finns hopp genom att ändå länka och nöja sig med en helt onödig invändning mot Pär Ströms Genusnytt. […]

  17. Den glade och patriotiske ministern « Tysta tankar Says:

    […] Det amerikanska exemplet förskräcker. (Länk igen) […]

  18. Hann Says:

    Jag förstår inte…. det här är ju en mammas sorg och sätt att lägga skulden på systemet för att sonen inte gick på college!? Det är väl ännu ett sätt som visar att aktiva föräldrar behövs överallt och det är föräldrarnas ansvar att stå upp för sina barn även i skolan. Mamman kanske skulle ringt läraren flera gånger istället för att bara stå hemma och bli förfärad över det sonen säger. OCH kanske säga till sonen att DU ÄR BÄTTRE än vad den knasiga läraren får dig att säga!?

    Herregud! Kass morsa. Sen kan man absolut diskutera vidare att det är VIKTIGT med lmer lyhördhet i skolan och att lyfta fram elevers olika begåvningar.

  19. Hjalmar Says:

    Herreg*d! Har PK-idiotin gått så långt i USA, t.o.m. längre än i Sverige!
    Men det är väl bara privatskolorna som fungerar i USA. Det blir nog så här också.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: