Kvinnor drar ifrån ytterligare i högskolan

by

Statistiken från Högskoleverket avseende antagningen till högskolan för hösten 2011 visar att kvinnorna – som redan dominerar – ökar sin dominans ytterligare.

Andelen kvinnor bland de antagna ökar från 60 till 62 procent. Andelen män bland de antagna minskar från 37 till 36 procent. (Det finns även 2 procent som ej har svenskt personnummer)  Se utdrag ur tabell:

Detta innebär att det nästan är dubbelt så många kvinnor som män som antas till högskolan. Det gäller alltså antagningar. Eftersom andelen som fullföljer och tar examen är högre bland kvinnor än bland män är kvinnornas dominans ännu större bland dem som utexamineras från högskolan.

Detta är ju ett gigantiskt jämställdhetsproblem. Inget annat jämställdhetsproblem inom högskolan torde kunna mäta sig med detta, tycker man.

Därför är det intressant att notera att det nyligen avlämnade betänkandet från Delegationen för jämställdhet i högskolan inte kommer in på denna fråga. De siktar huvudsakligen in sig på åtgärder för att öka andelen kvinnliga professorer i högskolan och att ett genusperspektiv ska genomsyra all verksamhet inom högskolan.

Ibland kan man nästan få känslan att jämställdhet inte betraktas som lika viktig när män ligger i underläge som när kvinnor gör det.

Tack för tipset, Joakim!

Uppdatering: Den som tvivlar på att kvinnornas frammarsch i högskolan har någon reell innebörd för maktbalansen mellan könen rekommenderas att läsa artiklar som denna och denna.

För övrigt: Fler kvinnliga professorer på Mittuniversitetet (här). Tack för tipset, Daddy!

Glad Påsk önskar GenusNytt!


Annonser

42 svar to “Kvinnor drar ifrån ytterligare i högskolan”

  1. Bengt Says:

    Som med all statistik borde man även belysa vad som står bakom siffrorna. Exv. så värderar inte jag och flera med mig en lekskol.. f-låt ”högskoleutbildning” från exv. Södertörn eller Malmö på samma sätt som en från KTH, Chalmers eller annat lärosäte. Då kanske siffrorna hade blivit annorlunda…

  2. Per Says:

    Vad är det för utbildningar som kvinnor söker till? Är det i huvudsak såna som sedan leder till jobb inom olika typer av skattefinansierade verksamheter?

  3. martin Says:

    Att unga kvinnor är mer välutbildade än män är lite av en feministisk myt, som används för att framställa löneskillnader som diskriminering.
    Tittar man på katekorin långa yrkesutbilndingar (främst civilingenjör) så när män i stor majoritet. Vilka dolda strukturer är det som hindrar kvinnor från att läsa produktionsteknik eller strukturdynamik? Det är säkert intressant att förkovra sig i sociologi, kulturhistoria, genusvetenskap och dylikt, men det är inga utbildningar som näringslivet efterfrågar i någon större utsträckning.
    Det gjordes ett försök att ge underrepresenterat kön positiv särbehandling vid ansökan tillhögskola för att få in fler kvinnor på data- och teknikutbildningar. Vi vet hur det gick med den satsningen. Den togs bort när det fastslogs att den ej fick in fler kvinnor på dessa utbildningar utan istället gjorde att fler män kunde komma in på kvinnodominerade områden, vilket naturligtvis inte var syftet.

  4. michael Says:

    Man ska komma ihåg att feminism aldrig handlar om jämställdhet därför helt logiskt att man inte tar upp detta

  5. Matte Says:

    Håller med Michael.

    Men den dagen feministerna gör något för pojkar eller män. Då kommer jag omvärdera min syn på feminismen.

    Helst vill jag avveckla feminismen helt och hållet så att något som ser till båda könen får blomstra.

  6. ParStrom Says:

    Den som tvivlar på att kvinnornas frammarsch i högskolan har någon reell innebörd rekommenderas att läsa artiklar som dessa:
    .
    http://www.svd.se/naringsliv/utbildade-kvinnor-gar-om-mannen_4382879.svd
    .
    http://www.dailymail.co.uk/femail/article-1337294/Young-women-ahead-men-pay-shrinks.html

  7. Liberalen Says:

    ”Man ska komma ihåg att feminism aldrig handlar om jämställdhet därför helt logiskt att man inte tar upp detta”

    Michael, såklart har du rätt i det. Men det handlar i grund och botten om vanlig medmänsklig omtanke. Eller den groteska bristen på densamma.

    Är man könskollektivist så är det ”helig kamp” att systematiskt missgynna, och motarbeta stora grupper helt vanliga människor som lever sina helt vanliga liv. På grund av påhittade, eller verkliga historiska oförrätter.

    Ser man däremot individer, individen, individuella människor, som vi ju alla är, så ser man det omänskliga i den ”heliga feministiska kampen”, då ser man de nakna orättvisorna som kollektivism och kollektiv skuldbeläggning systematiskt skapar. Som drabbar helt vanliga människor, som bara ville leva sina helt vanliga liv.

    Kollektivismen hör därför enligt min mening hemma på historiens soptipp. Varje människa är en individ. Som av vårt samhälle SKALL kunna förvänta sig lika rättigheter, och lika skyldigheter.

  8. Info Says:

    EN SKOLDISKUSSION

    pågår också på Tanjas blogg just nu. En kommentar där av mig berör något bakgrunden till (utgångsläget för) nuvarande högskoleförhållanden. Där alltså en gammal dominans av ambitiösa manliga studenter förbytts i en ny dito av kvinnliga studenter.

    Kan vara värt att ta i beaktande (något som DEJA-utredningarna naturligtvis inte gjort). Kommentaren lyder:

    ”APROPÅ SKOLREFORMER så fäste jag mig vid en ovanligt upplysande kommentar av ”JOHAN” i Maj Grandmos blogg (”Osagt med Grandmo”) nyligen. Dess sakliga och nyktra konstateranden av orsak och verkan gör den så pass politiskt inkorrekt, att den möjligen inte ens hade kunnat passera som en vanlig insändare i en nutida dagstidning (långt mindre som en debattartikel):

    ”Maj, skolans förfall började (på allvar), när socialdemokraterna införde sammanhållna klasser i stället för att samla läshuvudena för sig i realskolan.

    Läshuvudena gick fordom vidare till femårig realskola efter fjärde klass. Realskolan blev först fyraårig och sedan treårig (dvs läshuvudena gick vidare efter sjätte klass till en treårig realskola). I takt med den kortare studietiden i realskolan så minskades kunskapsstoffet en del.

    Men det fungerade tills socialdemokraterna avskaffade realskolan helt 1962 i.o.m. beslutet att införa enhetsskola/ grundskola. (Det tog ett par år att genomföra tills realskolan var borta överallt.)

    [Info tillägg: Grundskolan fungerade inledningsvis någorlunda bra i och med en uppdelning av en del teoretiska ämnen i allmänna (lättare) och särskilda (svårare, gymnasieförberedande) kurser. Klasserna delade helt enkelt på sig under vissa timmar. Vidare fanns särskilda klasser med helt teknisk-praktisk inriktning. Ganska snart infördes dock i jämlikhetens namn enbart sammanhållna klasser med samma krav och undervisningsinnehåll för alla elever, oavsett lust och fallenhet. Realexamen hade försvunnit, studentexamen avskaffades 1968.]

    Effekten lät inte vänta på sig.

    I slutet av 60-talet krävde lärarkåren högljutt att något måste göras, eftersom det hade blivit så mycket svårare att undervisa, när elever med föga talang eller intresse för teoretiska studier skulle undervisas tillsammans med dem, som tidigare hade fått gå för sig i den mer studiefokuserade realskolan.

    En utredning om ”skolans inre arbete” SIA (1970-1974) tillsattes med särskilt fokus på de elever, som var lågpresterande (och därför levde rövare i klassrummet).

    Därefter har den svenska skolan haft en ca. fyrtioårig Golgatavandring, där ständigt nya initiativ, nya experiment och nya läroplaner har försökt hantera det helt vansinniga beslutet att undervisa elever med vitt skilda förutsättningar betr. talang, fallenhet och förkunskaper i samma klass. Målsättningen är att alla ska bli godkända.

    Det kunskapsstoff, som ska förmedlas, har som en konsekvens givetvis hela tiden bantats och bantats och bantats…

    Kommunaliseringen av skolan liksom den demografiska förändringen i klassrummet (elever som inte talar svenska eller t.o.m. är analfabeter) har varit ytterligare dråpslag som samverkat och påskyndat socialdemokraternas slakt av den svenska skolan som kunskapsförmedlande instans.
    —–
    Antingen begriper inte Zaremba detta – eller (kanske troligare) så hårdvinklar han sin berättelse efter sin egen politiska agenda.”

    – – – – – – – – – – – – – – – – – –
    Anm. (Info):

    BETYGSSKALAN I FOLKSKOLAN, REALSKOLAN, FLICKSKOLAN OCH DET RIKTIGA GYMNASIET (avvecklades under 1960-talet))

    A (berömlig, laudatur)
    (a+) a (med utmärkt beröm godkänd) (a-)
    (AB+) AB (med beröm godkänd) (AB-)
    (Ba+) Ba (icke utan beröm godkänd) (Ba-)
    (B+) B (godkänd, approbatur) (B-, B?)
    BC (icke fullt godkänd)
    C (underkänd)

  9. Utbildningsfeministern Says:

    Bra att regeringens åtgärder för en mer jämställd och feministisk högskola ger resultat. Men vi har fortfarande en bit kvar till målet på 100% kvinnor inom högskolan, så fler feministiska åtgärder krävs.

  10. Jakob Says:

    Fast nu är det ju så att högre utbildning i princip är en bluff. Det är länge sedan man fick status, hög lön och ett intressant jobb genom att plugga.

  11. Alex Says:

    Det är nog som Michael säger.

    Sen kan man ju fundera på hur lockande skolvärlden är för män när genusperspektiv (läs feminism) ska genomsyra allt…

    Utbildningsfeministern
    Ja ”jämställdhetsarbetet” behöver intensifieras om vi ska nå målen. Fler kvinnosatsningar behövs nu!

  12. Jack Says:

    72% fler kvinnliga antagna än män alltså. Så många kvinnor, det ser riktigt dåligt ut.

    Apropå utbilding och kvinnors dominans. FNs prognos för Sverige är just också att den absoluta standarden kommer att sjunka, mätt med mänskligt utvecklingsindex. Vi prognosticeras få det sämre relativt andra länder genom att gå från plats 15 i världen till plats 45.

    http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_future_Human_Development_Index_projections_of_the_United_Nations#2010.E2.80.932030_UN_projections_of_Very_High_HDIs

    I framtiden kommer det pratas mycket från kvinnohåll om hur utbildning är oerhört viktigt och från kvinnohåll att det bör vara ett lagbrott att anställa någon med mindre utbildning (läs ”en man”) fastän mannen kanske i själva verket var den som var smart nog att inte låta sig luras in i något som ändå bara innehöll diskurser och saknade reell färdighetsträning. Genom lag kommer man artificiellt försöka skapa värde i det som egentligen var tidsslöseri. Detta leder förstås bara till ytterligare sänkt standard men fortsatt kvinnlig överordning så klart.

    Låt mig anknyta detta till SCUM-feminismens målsättning att skapa en ”magisk värld för kvinnor” (där alla är vänner). Finns det någon verklighet som kan komma ikapp?

  13. Toddan Says:

    Det ironiska är att det är män som är villiga att arbeta. Vi utbildar kvinnorna som sen inte vill arbeta. Inom snar framtid kommer arbetsmarknaden utgöras av deltidsarbetande kvinnor med statusyrken, och heltidsarbetande män med lågstatusyrken. Deltidsarbetande kvinnor kommer bossa över heltidsarbetande män. Kvinnorna kommer jobba mindre men få mer i lön ändå. Feministerna kommer va nöjda.

  14. Jack Says:

    Toddan,

    Och ändå pratar du bara utfall. Möjligheterna har ju också varit helt annorlunda för pojkar vs flickor och män vs kvinnor. Män och pojkar har särbehandlats negativt från start.

    Faktum är att de så kallade alfa-män som gav makten till kvinnor inte kommer att ses som annat än avskrädesmän av framtidens generationer, i början bara män men snart därefter även kvinnor. Visst fick de kanske sniffa lite extra men de körde samhället och därmed människor i botten på köpet.

    Man ska inte begå samma misstag som feminister dock och beskylla männen primärt utan det är feministerna som är de primära ödeläggarna i detta. Det är deras vilja och idé.

  15. 50/50 Says:

    Det är inte bara ett jämställdhetsproblem, det är ett ekonomiskt och socialt problem eftersom det är ett enormt resursslöseri. Därför finns det faktiskt ett chans att politikerna bryr sig om denna fråga (men inte för männens skull).

  16. Sanna D Says:

    @Bengt:

    På sid 54 i betänkandet från Delegationen för jämställdhet i högskolan som Pär länkade till hittade jag en tabell över andelen kvinnor på de volymmässigt största utbildningarna. Siffrorna gäller läsåret 2008/09 och siffrorna inom parentes gäller för 1978/79 (som jämförelse för att kunna följa utvecklingen):

    Lärarexamen: 76 (ej jämförbar)
    Civilingenjörsexamen: 28 (13)
    Sjuksköterskeexamen: 86 (87)
    Högskoleingenjörsexamen: 25 (fanns ej)
    Socionomexamen: 84 (76)
    Specialistsjuksköterskeexamen: 84 (fanns ej)
    Civilekonomexamen: 51 (fanns ej)
    Juristexamen: 56 (47)
    Läkarexamen: 52 (38)
    Sjukgymnastexamen: 67 (79)
    Psykologexamen: 69 (65)
    Arbetsterapeutexamen: 90 (95)
    Biomedicinsk analytikerexamen: 80 (fanns ej)

    Samt motsvarande siffror (från sid 53 i betänkandet) för andel kvinnor på långa högskoleutbildningar för läsår 2006/07 (respektive 1978/79 inom parentes):

    Logoped: 87 (86)
    Landskapsarkitekt: 84 (67)
    Agronom: 77 (39)
    Veterinär: 76 (51)
    Apotekare: 73 (59)
    Tandläkare: 68 (47)
    Psykolog: 62 (65)
    Arkitekt: 60 (43)
    Juris kandidat: 60 (47)
    Läkare: 50 (38)
    Sjukhusfysiker: 37 (fanns ej)
    Jägmästare: 25 (17)
    Civilingenjör: 25 (13)

  17. Jack Says:

    Helt OT men denna låt kommer att bli en sommarhit och den har en intressant text.

    Vad säger ni, leder det som nämns i texten till att Eric Amarilla får ligga?

  18. Mikael Says:

    Glad påsk Pär och tack för din outtröttliga energi och engagemang. 😀

  19. Magnus Says:

    Sanningen är väl delvis att männen av tradition har tillgång till en arbetsmaknad som inte kräver högskoleutbildning i samma omfattning som kvinnorna. Ungdomsarbetslösheten är lika stor bland män och kvinnor, vilket tyder på att männen får arbete utan att behöva studera i samma omfattning som kvinnorna.

    Man måste ha i betänkande att kvinnor ofta utbildar sig till lågavlönade yrken inom vård, skola-, barn- och äldreomsorg. En man som kör glassbil har högre inkomst än dessa välutbildade kvinnor. Så man kan inte bara titta på utbildningarna i sig, utan man måste även fokusera på vad utbildningarna ger tillbaka i form av status och inkomst.

  20. Jack Says:

    Magnus,

    ”Sanningen är väl delvis att männen av tradition har tillgång till en arbetsmaknad”

    Ja, när det gäller feministiska påståenden som det är det alltid antingen bara just en del av sanningen, en osanning eller hellögn.

    ”Så man kan inte bara titta på utbildningarna i sig, utan man måste även fokusera på vad utbildningarna ger tillbaka i form av status och inkomst.”
    Du är en bit på väg. Faktum är att man måste titta längre än så och gå till de mest betydande delarna av livet för att förstå helhetspersktivet. Det innebär att man måste utgå man ifrån livslängd, reproduktion och tillfredställelse. I alla dessa tre kategorier slår kvinnorna i snitt männen med hästlängder vilket inte bara pekar på att vi har ett mycket ojämställt samhälle utan är själva ojämställdheten.

  21. HSL Says:

    Det finns flera problem med att titta på just utbildning på detta sätt. Det första är att använda %, titta på det igen och notera att det är en faktiskt ökning av ANSÖKNINGAR ifrån både män och kvinnor. Däremot är andelen kvinnor som söker till universitet och högskola betydligt högre än andelen män.

    Nästa problem är att det rör just ANSÖKNINGAR, vi vet sedan tidigare att populära utbildningar har fler ansökningar än platser sålunda kommer inte alla som har sökt att komma in. Påståendet i texten om att det gäller antagning är därför felaktigt då alla som söker inte kommer in, i vartfall inte på det de kanske sökte i första hand.

    Lägg till detta att vi har personer som mer eller mindre slentrianmässigt kastar in lite ansökningar som de sedan inte fullföljer även om personen i fråga kommer in. De flesta sökande söker inte heller en kurs utan de söker en bunt med kurser och sedan efter att ha fått besked tackar de ja eller nej till olika kurser. Det framgår inte riktigt här av statistiken om säg jag som man söker två kurser är jag två personer eller är jag en person. Gissningvis är det det sistnämnda men det framgår inte på någotsätt klart att så skulle vara fallet.

    Efter detta, som inte finns med här, har vi det relativt stora bortfallet av personer under terminen. På majoriteten av kurser är det fler som börjar än som avslutar. Det varierar dock mycket mellan typer av kurser.

    Efter det, eller egentligen före det, borde de kolla upp vad personerna som sökte läste på gymnasiet. Läser du en yrkesförberedande kurs på G så går du normalt sätt inte vidare till universitet. Hur är könsfördelningen där? Läser du en universitetsförberedande kurs läser du normalt vidare för annars blev du så att säga inget mer än möjligen lite allmänbildad.

    Sålunda är det egentligen väldigt svårt att dra några bra slutsatser av att bara titta i en tabell över antalet ansökningar till den kommande terminen.

    Vill du titta på något skall du ladda hem pdf filen och titta i de andra tabellerna så ser vi exempelvis att den stora ökningen och andelen av studenterna enbart läser kurser, i den meningen är en 7.5p kurs lika ”stor” som en heltermins 30p kurs. Vi ser även att den stora ökningen är bland äldre studenter så så mycket för det där tjafset i nyheterna om att det var stora barnkullar på 90-talet som nu söker. 24-34/35+ är nu i princip lika stora som sub 24 och i faktiskt antal ökning så är de mycket större.

    Däremot då om vi vill ha vatten på vår kvarn tittar vi på sidan fyra av pdf:en där de har antal sökande per kön och ålder. Kvinnor ökar i alla kategorier dock är den största ökningen i gruppen 35+, de två äldre grupperna är ungefär lika stora som den yngre gruppen. Det är den yngre gruppen vi normalt tänker på när vi tänker student. Vilket i sig är mycket intressantare sålunda att det är ”äldre” människor som utbildar sig och de är de som står för ökningen.

    Det riktigt intressanta här dock är män/ålder. Yngre män minskar i antal, dock rätt blygsamt men det är dock än minskning med ett par hundre sedan året innan. Den lilla ökningen är återigen äldre män, dock värt att notera att de två äldre mans grupperna tillsamman inte blir i närheten lika stor som den yngre mans gruppen. Vilket var något som sågs hos kvinnorna.

    Så ja ”kvinnorna tar över”, men frågan är vad de tar över och det är i den meningen inte enbart ”yngre” kvinnor som tar över utan det är en ökning av kvinnor rakt över hela spektrumet.

  22. HSL Says:

    ”Detta innebär att det nästan är dubbelt så många kvinnor som män som antas till högskolan. Det gäller alltså antagningar. Eftersom andelen som fullföljer och tar examen är högre bland kvinnor än bland män är kvinnornas dominans ännu större bland dem som utexamineras från högskolan.”

    Bara för att poängtera vart felet är så är det detta stycke som är en något felaktigt tolkning av vad tabellen säger.

    Blanda inte ihop ANTAGNINGSOMGÅNG med faktiskt antagning. Det är inte samma sak. Förövrigt är detta den första antagningsomgången, det görs en till under sommaren. Första är den antagningsomgång där du har sökt vad du vill söka. Därefter arbetar de. Du får besked. Du tackar ja eller nej och därefter görs en omgång till där det fastslås vad du kommer in på eller inte och om du kanske har en reserv plats osv.

    Detta rör sig sålunda bara om ansökningar inte antagningar. Det är fler kvinnor som har sökt och de flesta som söker kommer att komma in på något dock inte säkert på vad.

    Säg att du vill läsa juridik så söker du juridik i lund, uppsala, stockholm och kanske på något av ”b-universiteten” också. Någon av dem borde du kommit in på. Dock kan du inte ta alla dessa platser i anspråk. Förvisso om du kommer in på ditt första alternativ har du just ”skapat platser” på de andra ställena åt någonannan. Dock inte sagt vem som kommer ta de platserna i anspråk.

    I denna tabells mening är också som sagt en 7.5p distans kurs i genusvetenskapenshistoria lika mycket värd som 30p eukledisk geometri.

    Läser du en enskild kurs i den meningen så examineras du heller inte ut i samma mening som om du hade läst ett helt program. Sålunda går det inte att säga att det är fler kvinnor som examineras ut bara för att det är fler kvinnor som söker till universitet. Däremot går det att ta fram information som visar att det möjligen är fler kvinnor som tar ut en examen än män men det går så att säga inte att utläsa av dessa angivna tabeller.

  23. hujikohujiko Says:

    Man ska komma ihåg att feminism aldrig handlar om jämställdhet därför helt logiskt att man inte tar upp detta

  24. Sanna D Says:

    @HSL:

    Läs sid 62 i delegationens slutbetänkande där det står:

    Av Högskoleverkets rapport ”Mått för genomströmning i utbildning på grund- och avancerad nivå” framgår att kvinnor genomgående har högre examensfrekvens och kortare studietider än män.

    Och sedan angående utbildningsprogram (dvs längre utbildningar) på sid 63:

    Högskoleverket har också undersökt skillnader mellan kvinnor och män när det gäller examensfrekvens. På tio av de trettio utbildningar de studerat är antingen kvinnorna eller männen så få till antalet att det inte är lämpligt att beräkna skillnaderna i procent, eftersom en enda individs avhopp motsvarar flera procentenheters minskning i examensfrekvens. För de tjugo utbildningar som återstår gäller att kvinnorna tar examen i större utsträckning än männen på alla utbildningar utom två: lantmästar- och landskapsarkitektutbildningen.

    Så antalet examinerade kvinnor är alltså ännu högre än antalet antagna kvinnor.

  25. Sanna D Says:

    Orsaken till den låga andelen män på högskolan finns troligtvis till stor del också att söka längre ned i utbildningskedjan, dvs på grundskolan och gymnasiet.

    Exempel på orsaker är:

    * Utbildningen har i flera avseenden de senaste decennierna gjorts om för att passa flickor bättre. Det talades tidigare tex om en flickkris inom naturvetenskap och då gjordes utbildningen om för att passa dem bättre, vilket gav resultat i form av bättre betyg för flickor inom dessa ämnen.

    * Lärarutbildningen är starkt färgad av genuspedagogik och feministiska teorier.

    * Andelen kvinnliga lärare har ökat kraftigt de senaste årtiondena och många av dem ser flickorna som norm.

    * Pojkar ges lägre betyg än flickor i förhållande till sina resultat på nationella prov (vilket leder till att de får svårare att komma in på högskolan).

    Tyvärr blundade även ”systerutredningen” DEJA (Delegationen för jämställdhet i skolan) som behandlade jämställdheten inom grund- och gymnasieskolan för problematiken med att pojkar får sämre betyg och att färre går vidare till högskolan. Trots att detta borde vara det absolut största jämställdhetsproblemet. Istället fokuserade utredningen i huvudsak på flickornas problem och på att införa mer genusteori och -perspektiv i skolväsendet.

  26. Jack Says:

    Sanna D,

    Och det exakta antalet väljer de också att mörka. Det tar bort de mest kvinnodominerade utbildningar och tar ett snitt på de andra.

  27. Sanna D Says:

    @Jack:

    Precis. Men hela slutbetänkandet är tyvärr upplagt så. På ytan ser det ut som de har varit professionella och välavvägda. Men när man börjar gräva i det så ser man ett mönster där de genomgående ansträngt sig för att bagatellisera problem som drabbar män och framhäva problem som drabbar kvinnor. Detsamma gäller för övrigt slutbetänkandet från ”systerutredningen” DEJA (Delegationen för jämställdhet i skolan) som behandlade jämställdheten inom grund- och gymnasieskolan.

  28. Bengt Says:

    @Sanna D: ”..Läs sid 62 i delegationens slutbetänkande där det står:

    Av Högskoleverkets rapport “Mått för genomströmning i utbildning på grund- och avancerad nivå” framgår att kvinnor genomgående har högre examensfrekvens och kortare studietider än män. ..”

    Men inte VILKA högskoleutbildningar som avses. Det finns ju högskoleutbildningar och ”högskoleutbildningar”.. 😉

    Skulle vara intressant om det görs jämförelser mellan exv. magisterexamen i ”genusvetenskap” på Södertörn eller i Malmö vs Civilingenjörsexamen eller annan examen inom naturvetenskap på valfritt klassiskt lärosäte.

    Det kallas för ”diskriminering” där det missgynnar och ”positiv särbehandling” när det gynnar / passar

  29. HSL Says:

    Tack Sanna D. för att du ville läsa igenom de 285 sidorna. Där har vi det då att det faktiskt också utexamineras fler kvinnor är män, något vi förvisso misstänkte redan innan. Där har vi som sagt då också deras bild av det hela med allt vad det kan tänkas innebära enligt deras tolkningar och förklaringar.

    Det var en, i mitt tycke, något suspekt läsning. Det framstår som om att de väljer rätt friskt i vad de vill ha med och vad de föredrar att ignorera.

    Det är lite lustigt att de hela tiden skriver om att det måste bli fler professorer, doktorer och lektorer. Vilka ämnen de är i verkar inte spela någon som helst roll. Bara att det blir fler är viktigt. Så hur många genus professorer går det på en professor i något naturvetenskapligt ämne? När uppstår jämnställdheten? Är det bara antal som är viktigt? Hur mäter vi samhällsnyttan i vad dessa båda personer oavsätt kön producerar?

    Men för att förtydliga mig själv; Det jag avsåg var dock pdf:en från VHS (första länken ”statistik”). Ingen av dessa tabeller talar som sagt om faktisk antagning eller examination utan enbart om sökandet till utbildning. Något som i sig självt inte säger överdrivet mycket av intresse.

  30. Filosoferar Says:

    Finnas det möjligen någon som försöker få jämställdhetsproblem som drabbar just människor födda som pojkar, att framstå som något otydligare, något mindre, något mindre viktiga, eller något mindre tydliga?

    Borde inte alla vara ense om att det odiskutabelt är ett jätteproblem, av flera skäl? Borde inte samhällsdiskussionen närmast uteslutande handla om vad samhället/skolsystemet omgående måste göra för att råda bot på den systematiska diskrimineringen av pojkar genom hela skolsystemet?

    Borde de människor som lägger ut rökridåer, förnekar, eller försöker förminska problemet kanske bara registreras, för att vid lämpligare tillfälle kanske bara radas upp framför någon betongvägg på en undanskymd plats?

  31. Sanna D Says:

    @Bengt:

    Examinationsfrekvensen per utbildning finns presenterad i rapporten ”Mått för genomströmning i utbildning på grund- och avancerad nivå”, se:

    http://www.hsv.se/download/18.d09bd2412506e25d637ffe2425/0929R.pdf

    På sid 26 står det:

    Den genomsnittliga examensfrekvensen bland kvinnor är, på de 29 utbildningar som redovisas i tabellen, 72 procent och bland män, på de 21 utbildningar som redovisas, 53 procent.

    Där framgår också att examinationsfrekvensen för läsåret 2007/08 är som följer per utbildning (manliga examinationsfrekvens inom parentes):

    Lärarexamen: 72 (59)
    Högskoleingenjörsexamen: 42 (36)
    Civilingenjörsexamen: 68 (62)
    Sjuksköterskeexamen: 86 (79)
    Juris kandidatexamen: 67 (60)
    Socionomexamen: 78 (61)
    Specialpedagogexamen: 89 (79)
    Läkarexamen: 90 (86)
    Sjukgymnastexamen: 83 (77)
    Arbetsterapeutexamen: 82 (67)
    Arkitektexamen: 60 (53)
    Psykologexamen: 81 (73)
    Studie- och yrkesvägledarexamen: 81 (63)
    Tandhygienistexamen: 0 (78)
    Agronomexamen: 67 (66)
    Tandläkarexamen: 81 (80)
    Barnmorskeexamen: 0 (91)
    Receptarieexamen: 82 (0)
    Lantmästarexamen: 79 (86)
    Apotekarexamen: 78 (64)
    Folkhögskollärarexamen: 92 (84)
    Landskapsarkitektexamen: 54 (55)
    Veterinärexamen: 0 (90)
    Landskapsingenjörsexamen: 67 (60)
    Optikerexamen: 85 (0)
    Psykoterapeutexamen: 84 (0)
    Brandingenjörsexamen: 0 (77)
    Logopedexamen: 76 (0)
    Hortonomexamen: 57 (0)
    Trädgårdsingenjörsexamen: 68 (0)
    Alla: 72 (53)

    Notera att för vissa utbildningar examinerades inga kvinnor vs inga män, därav att examinationsfrekvenserna ibland är 0%.

  32. Sanna D Says:

    Sorry, fick några rader fel, korrigerar:

    Barnmorskeexamen: 91 (0)
    Veterinärexamen: 90 (0)

  33. Jack Says:

    Sanna D,

    Tack ska du ha för att du lägger fram dessa mycket intressanta siffror.

    På det hela taget i landet alltså: Examinationsgrader från utbildningar:

    72% av kvinnorna, 53% för män

    Ändå satsas det på kvinnor?

  34. Sanna D Says:

    Det blir också intressant om man räknar ut antalet *examinerade* kvinnor vs män (iofs baserat på olika år men bör vara tillräckligt för en skaplig uppskattning):

    Ansökningar från kvinnor HT2011: 62%
    Ansökningar från män HT2011: 36%

    Examinationsfrekvens kvinnor läsåret 2007/08: 72%
    Examinationsfrekvens män läsåret 2007/08: 53%
    Examinationsfrekvens oberoende av kön (från sid 23 i rapporten ”Mått för genomströmning i utbildning på grund- och avancerad nivå”): 63%

    Andel examinerade kvinnor: (0,62*0,72)/0,63=71%
    Andel examinerade män: (0,36*0,53)/0,63=30%

    Antal examinerade kvinnor per man: 71%/30%=2.4

    Man förstår nu varför delegationens slutrapport valde att fokusera på andelen *antagna* kvinnor vs män och inte andelen examinerade.

  35. Jack Says:

    Sanna D,

    Andelar examinerade blir som jag förstår det då, och antagande att det total summerar till 100%, att det alltså är:

    bland de som examineras över 70% kvinnor och mindre än 30% män

    Jag vet sedan tidigare att Sverige befinner sig i en dålig situation vad gäller jämställdhet för män men att det var så här dåligt visste jag inte. Hur reagerar och beskriver utredarna denna situation?

  36. Sanna D Says:

    @HSV:

    Men för att förtydliga mig själv; Det jag avsåg var dock pdf:en från VHS (första länken ”statistik”). Ingen av dessa tabeller talar som sagt om faktisk antagning eller examination utan enbart om sökandet till utbildning. Något som i sig självt inte säger överdrivet mycket av intresse.

    Du har en viss poäng i skillnaden mellan könsfördelningen bland de som ansöker vs antas. I rapporten ”Kvinnor och män i högskolan” (se http://www.hsv.se/download/18.6923699711a25cb275a8000278/0820R.pdf ) på sid 29 står det:

    Av de kvinnor utan tidigare högskolestudier som sökte till högskolan höstterminen 2007 antogs 53 procent. Av de män som sökte antogs 58 procent.

    Men skillnaderna är för små för att att påverka den övergripande bilden.

    Vad det sedan gäller relationen mellan antalet antagna och examinerade så har jag redovisat det i tidigare kommentarer.

  37. Sanna D Says:

    @Jack:

    bland de som examineras över 70% kvinnor och mindre än 30% män

    Korrekt. Orsaken att jag fick fram 70% respektive 30% (och 31% + 70% = 101% > 100% var pga avrundningsfel).

    Hur reagerar och beskriver utredarna denna situation?

    Men mitt intryck är att de bara konstaterar faktum (efter att ha försökt dölja det så mycket som möjligt), och sedan undviker att komma med förslag för att åtgärda detta.

    Samtliga delegationens förslag presenteras i slutbetänkandet sid 157–197 (se http://www.hsv.se/download/18.328ff76512e968468bc80003457/DJ-svart-pa-vitt-SOU-2011-1.pdf ). Lite väl mycket för att kortfattat sammanfatta här. Bara för att ge några exempel, så står det på sid 160-161 i delegationens slutrapport:

    Delegationens bedömningar och förslag:
    – Kvantitativa mått och mål har under senare år utgjort en viktig del av styrningen mot en mer jämställd högskola. De bör så vara även framöver.
    – Uppföljningen av rekryteringsmålen avseende professorer måste förbättras. Regeringen bör på lämpligt vis redovisa lärosätenas måluppfyllelse samt planmässigt ta upp frågan om jämställdhet i myndighetsdialogen med lärosätena.
    – En jämställdhetsbonus bör införas. Bonus bör utgå till lärosäten där jämställdheten, både kvantitativt och kvalitativt sett, efter systematisk utvärdering bedöms vara påtagligt god respektive ha påtagligt förbättrats.
    – Jämställdhetsaspekter bör beaktas inom ramen för det nya kvalitetsutvärderingssystemet.
    – Regeringen bör se över examensbeskrivningarna i högskoleförordningen ur ett jämställdhetsperspektiv.
    – Regeringen bör se över forskningsrådens och Vinnovas instruktioner och tydliggöra kraven på myndigheterna att i verksamheten beakta jämställdhet. Myndigheternas uppföljning på jämställdhetsområdet bör vidare generellt förbättras.
    – Forskningsråden och Vinnova bör få ett särskilt uppdrag att ur ett jämställdhetsperspektiv se över processen för fördelning av medel för excellenssatsningar och motsvarande.
    – Diskrimineringsombudsmannen (DO) bör få i uppdrag att, i samråd med Högskoleverket, granska universitetens och högskolornas samlade jämställdhetsarbete utifrån diskrimineringslagen.

    Notera att de ”kvantitativa målen” gäller för personalen inom högskoleväsendet. Dvs andelen professorer, lektorer osv och inte andelen antagna/examinerade. Mao det fokuseras endast på kvantitativa jämställdhetsmål i de fall där kvinnor är underrepresenterade.

    Utredningen utvecklar också detta på sid 161ff; några exempel:

    Att säkerställa att jämställdhet beaktas i den statligt finansierade forskningen är således en central uppgift.

    Delegationen har konstaterat att metoden att ange kvantitativa rekryteringsmål för högskolans personal huvudsakligen måste betraktas som framgångsrik.
    […]
    Jämställdhet har därmed blivit en fråga som kontinuerligt beaktas i lärosätenas styrelser och rekryteringskommittéer.
    […]
    Delegationen välkomnar att regeringen i budgetpropositionen för 2011 ger uttryck för samma uppfattning.

    Delegationen föreslår att en jämställdhetsbonus ska utgå till de lärosäten där jämställdheten bedöms vara påtagligt god respektive där den bedöms ha förbättrats påtagligt.
    […]
    Organisationen mäts utifrån åtta variabler: grundutbildning, forskarutbildning, personal, ledarskap, anställningsförhållanden, ohälsa och föräldraskap.
    […]
    I rådets förslag utgör professorerna endast en personalgrupp bland andra vid beräkning av variabeln ”Personal”, som avser könsfördelningen generellt bland de anställda vid ett lärosäte. Vi menar att könsfördelningen på professorsnivån är av så central betydelse för jämställdheten inom akademin på sikt, att denna faktor bör väga tyngre i ett indikatorssystem som det aktuella.

    Ungefär i den stilen fortsätter det sedan resterande sidor (men läs gärna sidorna jag hänvisade till själv för att bilda en egen uppfattning). Inte mycket fokus på könsfördelningen bland de som antas/examineras alltså, vilket man annars tycker borde vara det allvarligaste jämställdhetsproblemet.

  38. PO Says:

    Per säger: 23 april 2011 kl. 8:26: ”Vad är det för utbildningar som kvinnor söker till? Är det i huvudsak såna som sedan leder till jobb inom olika typer av skattefinansierade verksamheter?”

    Kvinnor dominerar sedan länge på läkarutbildningarna.

  39. PO Says:

    michael säger: 23 april 2011 kl. 9:16: ”Man ska komma ihåg att feminism aldrig handlar om jämställdhet…”

    Från början vare det så.

    Men så fick måna feminister blodad tand och de handallna männen tittar nu på hur det går allt längre.

  40. Observer Says:

    Väl beskrivet, Sanna D!

  41. Feminismen har blivit allt det den en gång sade sig vara emot | Medborgarperspektiv Says:

    […] och samtidigt har betygsättningen anpassats för att gynna flickorna. Detta har resulterat att kvinnorna numera dominerar inom de högre utbildningarna, nästan två tredjedelar av alla utbildningsplatser vid landets […]

  42. Vad Säger Jämställdismen Del 2 - Genusfolket Says:

    […] med högre eller samma lön som män så länge de är 1. under trettio år, och 2. barnlösa (länk). (Detta kommenteras dock inte av Pär Ström som något jämställdhetsproblem. Antar att det är […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: