(Beklagar att bloggandet kan bli lite oregelbundet under högsommaren)
Fiskeriverket är mycket oroligt över hur det är ställt med jämställdheten inom det svenska fisket. Det gäller både yrkesfiske och fritidsfiske.
Med delfinansiering från EU har Fiskeriverket tagit fram en rapport kallad ”Strategisk jämställdhetsintegrering”. Den har några år på nacken men är lika intressant för det. Nedan kan du se en tabell ur rapporten, som visar könsfördelningen inom yrkesfisket – ”fiskerinäringen”:
Som du kan se är könsfördelningen bland yrkesfiskare ungefär 99 procent män och 1 procent kvinnor. Där har jämställdhetsproffsen något att sätta tänderna i minsann! Det blir en nöt som till och med är svårare att knäcka än brandkåren, tror jag.
Situationen inom fiskerinäringen är kärv generellt sett men särskilt kärv för kvinnor, menar Fiskeriverket. Men inte nog med det. Kvinnornas situation kan komma att förvärras än mer. Så här skriver myndigheten:
”Då det är väldigt få kvinnor inom fisket är det inte ovanligt att kvinnan står för den största och viktigaste delen av hushållsinkomsten. Det är svårt att med små inkomster få lån för nya båtar och andra investeringar. Under 2008 har priserna sjunkit på bl.a. torsk och havskräfta samtidigt som löpande kostnader har stigit. Det genomsnittliga bränslepriset ökade med hela 38 % år 2008 jämfört med årsgenomsnittet 2007. Den dåliga lönsamheten har resulterat i att fartygens besättningar i många fall har minimerats. Det innebär att arbetsförhållandena har blivit tyngre och hårdare för fiskarna, vilket kan försvåra förutsättningarna för fler kvinnor inom fisket.”
Man kan sammanfatta det som ”kvinnor drabbas värst”.
Dessutom osynliggörs kvinnor inom fisket, enligt Fiskeriverket. De skriver:
”Att organisera arbete efter kön som råder i fiskerinäringen gör att kvinnor konsekvent hamnar utanför bedömningen att de har ekonomiska intressen i fisket. Man vet ändå att deras insatts [Fiskeriverkets stavfel] är en viktig del av näringen och många kvinnor anpassar sina liv för att stötta fiskeriföretagens behov. Problemet är att på det sättet de deltar blir de osynliga gentemot samhällets ekonomiska system och gentemot beslutsprocesser om fiskeförvaltning.”
Bland de planerade åtgärderna nämner Fiskeriverket utbildning i jämställdhet och att ”lyfta fram kvinnor inom fiskerinäringen för att synliggöra de områden där de verkar”.
Även avseende fritidsfiske är Fiskeriverket oroat. Nedan finner du en tabell över könsfördelningen inom fritidsfisket:
Klart mansdominerat, alltså. Inte undra på att Fiskeriverket är oroat. Men det är värre än så – det finns olämpliga attityder inom fritidsfisket. Myndigheten skriver:
”Efter att ha läst en del av den publikation som finns att tillgå och efter kontakt med Fjällorna kan vi se att de mönster som går att skönja i samhället generellt också går att se inom fritidsfisket. Det är fortfarande övervägande män som fritidsfiskar och en stor del av kvinnorna fiskar kanske av andra anledningar än bara sportfiskeintresse. Kvinnor bedriver ofta fritidsfiske som en familjeaktivitet. Hos männen är det i högre grad ensamfiske och kompisfiske som utövas. Föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt är inlärda och djupt rotade. Fritidsfiske ses av många som typiskt manliga sysselsättning. Ord som ”kvinnligt”, ”tjejigt” och ”fjolligt” kan användas i en ”humoristisk” jargong, denna ”humor” används då för att slå undan kritik eller ifrågasättande av jargongen. Det kan konstateras att kvinnor sällan porträtteras i sportfiskemedier och att männen porträtteras schablonmässigt.”
Ja, det verkar ju vara riktigt illa ställt. Jag förstår Fiskeriverkets oro.
Myndigheten själv måste ju också bli mer jämställd, enligt rapporten. Därför ska Fiskeriverkets redaktörer, som skriver på webben och i externa tidskrifter, få genusutbildning. Denna utbildning ska anpassas efter dessa kriterier:
– Representation som demokratifråga och jämställdhet i medieinnehåll.
– Stereotypa skildringar av kön o Könsmönster i text och bild
– Genusklichéer
– Textanalys ur jämställdhetsperspektiv
– Möjliga metoder för fortsatt internt arbete – med exempel på hur man gjort på några arbetsplatser.
Redaktörerna ska göra bildanalys. Reportrarna ska analysera hur genus används konkret i situationer som intervjuer. Verket ska också analysera vilka ”normsystem” som dominerar i rapporteringen. Under ”Genusperspektiv på nyheter” står i rapporten att ”En könsmedveten arbetsledare kan redan när jobbet planeras presentera genusvinklar och frågeställningar.”
Det känns tryggt att Fiskeriverket ser ut att ta ett riktigt rejält helhetsgrepp om jämställdhetsfrågan!
Läs dokumentet här (pdf). Tack för tipset, John Nilsson!
Genusnytt 