Det är intressant hur det kan variera. Vi är vana vid hur enormt viktigt det är med lika många kvinnor som män överallt, oavsett hur lämpade personerna är och oavsett hur svårt det är att få fram kvinnor. Polisen och Räddningsverket har till och med sänkt kraven på kvinnor i försöken att närma sig målet om lika många av varje. Polishögskolan har under flera år tagit in exakt hälften av varje kön, trots betydligt fler manliga sökande. Samma sak går igen i väldigt många andra sammanhang.
Men nu visar det sig att det finns fler duktiga tjejer än killar i sångtävlingen Idol i TV4. Åtminstone är den allmänna uppfattningen att det är så. Samtidigt har då juryn – i analogi med tidsandan – inför kvalveckan infört kvotering. Lika många killar som tjejer. Så som det brukar vara i Sverige i nådens år 2011, alltså. Allt väl?
Nej! Vreden är stor. Jag citerar Aftonbladet:
”Det är tjejernas år i Idol. Men sämre killar riskerar nu att gå vidare på bekostnad av duktiga tjejer. – Orättvist, säger Amanda Persson [en av de tjejer som inte gick vidare].”
Ja, så blir det ofta när man kvoterar, Amanda.
Jag citerar mer:
”Men nu riskerar flera av de duktiga tjejerna att förlora sin plats – konkurrensen mellan dem är större än för killarna. –Det kan bli orättvist för det finns killar som inte håller samma mått som en del tjejer, men tjejerna får inte gå vidare för det finns bara ett antal platser.”
Ja, som sagt, så blir det när man delar i världen i två grupper som ska ha lika många platser var. Vi jämställdister har länge påpekat det problemet.
De som tycker att fler tjejer än killar ska gå vidare i Idol har dock en strimma hopp, ett halmstrå. Jag citerar Aftonbladet:
”Men en lösning på problemet finns. På fredag ska juryn ge bort fyra wild cards – som inte är könsbundna. – Det kan ju hända att vi väljer fyra tjejer, säger Anders Bagge”
Det finns alltså ett kryphål för att gå runt kvoteringen – och det kryphålet utgör det stora hoppet för den jury som verkar ha infört kvoteringen på eget initiativ. Vilket hyckleri.
Laila Bagge Wahlgren, som sitter i juryn, är märkligt nog inte opartisk inför de tävlande (vilket en juryledamot borde vara, kan man tycka). Hon säger i Aftonbladet:
”Det vore roligt om vi tjejer supportrar varandra, om det nu är så att tjejerna är bättre. Då blir det jämställt.”
Märklig definition på jämställdhet – om juryn är partisk till det ena könets fördel så blir det jämställt… Man skakar på huvudet.
Tänk, för övrigt, om en manlig juryledamot sa att han skulle favorisera sitt eget kön – vilket liv det skulle bli.
Alexander Bard säger något intressant:
”Jag tror inte att vi kommer att välja två killar och två tjejer på fredag. Den diskussionen var över redan i dag. Det skiter vi fullständigt i. Nu måste vi vara rättvisa och skita i kön.”
Jaha. Plötsligt är det rättvisa att skita i kön. Välkommen till gruppen jämställdister, Alexander!
I en krönikör skriver Helena Trus, också i Aftonbladet, följande:
”Inför kvalveckan drabbades juryn av rättvisesjukan och valde ut lika många tjejer som killar. […] I år står ”Idol” inför ett viktigt vägskäl, om kampen för att överleva. Sviker tittarna finns risken att TV4 dödförklarar programmet. Därför ska ”Idol” inte sträva efter demokrati och rättvisa mellan könen. Skit i könen.”
Trus verkar också vara jämställdist, och ta avstånd från kvotering. Intressant att notera.
Min kommentar till hela historien:
Ni tjejer som drabbas av att inte kunna gå vidare i Idol för att sämre killar går vidare på killkvoten – välkomna till männens värld! Så här har män det hela tiden i Sverige. Fast då blir det inga krigsrubriker i tidningarna.
Läs mer här och här. Tack för tipset, Smurfen Blå och Albin!
Förtydligande: Min definition på jämställdhet är lika rättigheter och skyldigheter för könen – sedan får det numerära utfallet bli vad det blir.
För övrigt: Män är det svagare könet, konstaterar forskarna. Se här och här (tack för tipset, Sakala och Jonas). Bra, då kan vi kanske se fram mot särskilt mansstöd nu? (OBS ironi)
Genusnytt 