När miljardär fick prostatacancer visade sig vårdbristerna

En av Norges rikaste män, Stein Erik Hagen (ovan), har drabbats av prostatacancer. Då visade det sig flera intressanta saker.

För det första att den utrustning som användes för behandling är föråldrad, och att personalen har svårt att få tag i reservdelar till den. För det andra att det råder stor brist på urologer – bara tre sådana finns i Oslo-området. Medan det finns många gynekologer. För det tredje att under de senaste tio åren har det i Norge publicerats 246 rapporter om prostatacancer att jämföra med 840 rapporter om bröstcancer.

När Stein Erik Hagen upptäckte bristerna köpte han helt enkelt in toppmodern utrustning till sjukhuset. Problem solved! Tyvärr har vanliga män inte den möjligheten.

Läs mer här, här och här. Tack för tipset, J, GenusNytts rapportör i Norge! Om du är intresserad av att läsa mer om hur medicinsk forskning prioriterar kvinnor framför män kan du läsa kapitel 6 i min bok Sex feministiska myter.

Annonser

Forskning: Kvinnor håller ihop som grupp, men inte män

Det finns en bok (se ovan) som heter ”Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra”. Ruter Dam är ett nätverk av kvinnliga karriärister vars syfte är att hjälpa fram kvinnliga karriärister. Hilda är ett nätverk av kvinnliga jurister syftande till att öka antalet kvinnliga jurister på höga chefsposter.

Det har blivit vanligt förekommande, det där fenomenet att ”kvinnor hjälper kvinnor”. I takt med att feminismen har växt sig stark har det blivit närmast självklart att kvinnor ska hjälpa andra kvinnor, snarare än att hjälpa andra människor. Det anses numera naturligt, och inte ett dugg oetiskt.

Men innebörden blir, per definition, att män ska motarbetas. Detta beror på att det normalt rör sig om ett nollsummespel. Det finns ett visst antal topposter i samhället, exempelvis, och fler kvinnor betyder färre män.

Jag har inte det minsta emot kvinnor på topposter – som jämställdist tycker jag könet är ointressant. Men om ett kön samarbetar för att vinna fördelar gentemot det andra könet är det gruppegosim.

Tack vare ett tips från jämställdisten Patrik har jag fått reda på att det finns forskning som är relevant för den här diskussionen. Bland annat har forskare vid Purdue University studerat mäns och kvinnors inställning till det egna könet respektive det motsatta könet. Så här kan resultatet sammanfattas:

1. Kvinnor är mest positivt inställda till kvinnor
2. Män har ingen tydlig preferens

När det alltså finns en biologisk grund för att kvinnor sluter sig samman i en könsgemenskap, medan män inte gör det, samtidigt som hela samhällsklimatet starkt uppmuntrar kvinnors gruppkamp mot män – vad blir då resultatet? Risken är uppenbar att situationen med tiden går över styr. Och förlorarna är – män.

Naturen kan man inte påverka. Könen är som de är, på det biologiska planet. Men vi ska i alla fall sluta att uppmuntra kvinnors gruppkamp mot män.

Det är intressant att notera att forskningen vid bland annat Purdue University motsäger det vanliga feministiska påståendet att ”män kvoterar in män”. Istället antyder ju forskningen att kvinnor snarare kan förväntas kvotera in kvinnor, medan män inte könskvoterar alls.

Populärt kallas den inställning som ovanstående forskning påvisar Women are wonderful. Termen myntades av två forskare redan 1994. Via den nyss angivna länken kan du läsa om ett omfattande empiriskt stöd från forskningen om att båda könen tycker bäst om kvinnor. Women are wonderful. Den klassiska och djupt rotade manliga ridderligheten gentemot kvinnor förstärker naturligtvis fenomenet Women are wonderful.

Själv tycker jag att det trevligaste och mest etiska beteendet är att man hjälper sina medmänniskor, inte sitt kön. Och att man låter bli att sluta sig samman i grupper som bekämpar varandra.

Situationen kan ju med tiden komma att förvärras och urarta i ett gruppernas krig. Utomeuropeer hjälper fram utomeuropeer. HBT-personer hjälper fram HBT-personer. Äldre hjälper fram äldre. Och så vidare. Är det så vi vill ha det?

Läs mer om forskningen vid Purdue University här och här.

Krav: Kvinnor ska kvoteras till medier

Vi är vana vid diskussionen om huruvida kvinnor ska kvoteras in i bolagsstyrelser. I Tyskland har den diskussionen nu gått vidare och nått nästa nivå. Kvoteringsdiskussion 2.0.

Det handlar om medier. Tidningar, radio, teve.

Kvinnliga toppjournalister i Tyskland kräver nämligen att minst 30 procent av de ledande positionerna i landets medier ska innehas av kvinnor.

I ett brev till 250 utgivare och publicister hävdar initiativtagarna till kampanjen att bara två procent av toppcheferna i 360 tyska dags- och veckotidningar är kvinnor. Bara tre av tolv chefer i public service-företagen uppges i brevet vara kvinnor. Detta anses vara skäl att börja kvotera in kvinnor i mediaföretagen.

Har du tänkt på att när kvotering diskuteras är det nästan alltid i sammanhang där kvinnor är underrepresenterade. När hörde du senast krav på kvotering i sammanhang där män är underrepresenterade? Man kunde ju tänka sig socialtjänsten, skolan, förskolan… Observera att det inte är något jag förespråkar – jag gör bara jämförelsen.

Läs mer här. Tack för tipset, Delbert!

För övrigt 1: Hollywood domineras av vita medelålders män, skriver Linn Dupont i Helsingborgs Dagblad. Hon kritiserar sedan gruppen män på flera punkter. Tack för tipset, Sara! Läs mer här.

För övrigt 2: Antalet kvinnor som begår brott har fördubblats. Se här. Tack för tipset, Johan!

För övrigt 3: Pubträff på måndag – dels i Stockholm, men denna gång även i Norrköping! Läs mer här.

För övrigt 4: Du som läser Computer Sweden: I dagens nummer svarar jag dem på deras anklagelse mot IT-branschen om så kallat gubbvälde. Jag bloggade tidigare om deras anklagelse här.

Remissinstanser negativa till barnbidrag till pappor

Ibland häpnar man över hur långt vi INTE har kommit när det gäller jämställdhet. Det känns som 1800-tal.

Idag är det som bekant så att mamman automatiskt får barnbidraget. Även om föräldrarna är separerade, och har gemensam vårdnad, får mamman hela barnbidraget om hon inte ger sitt tillstånd till att pappan får hälften. Mamman har alltså vetorätt – hon har rätt att behålla hela barnbidraget.

Att det kan vara så år 2012, i en atmosfär av ett hysteriskt fokus på jämställdhet, är obegripligt. Tänk om det vore så att pengar gick till män, inte kvinnor, och att kvinnorna var tvungna att be männen om lov för att ens få hälften? Kan du ens tänka dig tanken vilka reaktionerna skulle bli?

Nu finns ett utredningsförslag om att pappan ska ha rätt till halva barnbidraget – utan mammans tillstånd. Det är bra. Men då levererar tunga remissinstanser kritik. De är negativa.

Försäkringskassan skriver i sitt remissvar att det hela kan bli en ny källa till konflikter. Även Statskontoret och Advokatsamfundet varnar för risken för nya konflikter.

Juridiska institutionen vid Uppsala universitet konstaterar bland annat att möjligheterna att förhindra utbetalning till en förälder som inte tar något ekonomiskt ansvar kommer att bli mycket begränsade. Läs det igen. ”Förälder som inte tar något ekonomiskt ansvar”. Det är så de ser på gruppen pappor. I klartext: Pappor super upp barnbidraget om det får det. En del av dem  i alla fall.

Man skakar på huvudet. Om det inte vore så tragiskt skulle jag skratta åt eländet. Vilken spottloska i ansiktet på Sveriges pappor! Kanske någon jämställdist skulle kontakta Juridiska institutionen vid Uppsala universitet och upplysa dem om att pappor inte är nedsupna slackers…

Diskrimineringsombudsmannen, DO, är också negativ till förslaget att pappor ska få halva barnbidraget. De menar att ensamstående mammor oftare har ekonomiskt pressad situation (vilken då är ett skäl till att kvinnorna ska få hela barnbidraget). Underförstått har alla män gott om pengar. Känner du igen dig?

Även Barnombudsmannen är negativ till den föreslagna förändringen.

Man tar sig för pannan. Herregud. Ska det här vara världens mest jämställda land?

Men så här är det förstås. Om man definierar jämställdhet som förmåner för kvinnor så är Sverige världens mest jämställda land. Här kan du läsa om en undersökning gjord av två kanadensiska forskare som kom fram till att Sverige är världens bästa land för kvinnor att leva i. Inte så konstigt när de har statsapparaten på sin sida…

Glädjande nog finns det en majoritet i riksdagen för ett avskaffande av mammans näst intill-monopol på barnbidraget. Men ett viktigt parti motsätter sig en sådan förändring: Fredrik Reinfeldts parti. Han tycker det ska fortsätta att vara som nu. Blir du sugen på att rösta på Fredrik?

Läs mer här och här. Tack för tipset, Lars-Åke och Mats!

För övrigt 1: I höst är det stor manskongress i Tyskland. Läs här om Männerkongress 2012. Tack för tipset, Uffe på PappaRättsGruppen!

För övrigt 2: Tillämpningen av ”gult by association” blir alltmer långtgående. Se här ett exempel i Aftonbladet: ”Axess redaktör attackerar en hypotetisk feminism i Breiviks anda”. Ja, i Breiviks anda, skriver en norsk professor vid namn Magnus Ullén!!! Vem var det som sa något om att sprida hat?

För övrigt 3: Pubträff på måndag – dels i Stockholm, men denna gång även i Norrköping! Läs mer här.

För övrigt 4: Du som läser Computer Sweden: I tisdagens nummer ska mitt svar på deras anklagelse mot it-branschen för gubbvälde bli publicerat, om alla klaffar. Jag bloggade tidigare om deras anklagelse här.

Pubträff i Stockholm och Norrköping på måndag

Nu på måndag den 5 mars är det pubträff igen på tema jämställdhet. I Stockholm och Norrköping.

I Stockholm är det Pelle Billing och jag som gemensamt arrangerar. Pelle reser till Stockholm för att kunna vara med. Platsen är puben Charles Dickens, som ligger på Folkungagatan 55, mycket nära T-bana Medborgarplatsen. Det börjar kl 18.00.

I Norrköping är det Magnus Jönsson och Jan Anger som står som arrangörer. Platsen är Bishops Arms. Det börjar kl 18.00.

Alla genus- och jämställdhetsintresserade är varmt välkomna! Vi börjar kl 18 och får se hur länge vi håller på. Ingen anmälan krävs. Må överläggningarna bli kreativa!

Välkommen – i jämställdhetens namn!

Är du intresserad av att stå som arrangör för en pubträff på din ort till nästa tillfälle? Hör av dig till mig på par(at)atomer.se

För övrigt 1: Vill tipsa om Newsmill-artikeln ”Vi föds med våra könsroller”. Skribenten menar att det finns kvinnor och män. Tack för tipset, Robert!

DO: Det kan vara diskriminering, men vi struntar i det

Nyligen bloggade jag om att Kistamässan utanför Stockholm tar mer betalt för män än för kvinnor när det gäller inträdet till Sportfiskemässan. En jämställdist anmälde Kistamässan till Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Nu har han fått svar. Svaret går ut på att DO anser att det mycket väl kan röra sig om diskriminering, men de väljer att strunta i saken. Jag citerar:

”Inom diskrimineringslagens ram finns vissa möjligheter att behandla kvinnor och män olika vid tillhandahållande av varor och tjänster. Detta utrymme är dock mycket begränsat. Det du anmäler kan utgöra diskriminering i lagens mening. DO väljer ändå i nuläget att inte utreda din anmälan vidare. DI avslutar därför ärendet.”

Man kan undra om DO hade varit lika ointresserade om det gällt kvinnor som varit de drabbade istället. Jag tycker att myndighetens svar är upprörande och tyder på ett ointresse för diskriminering när män utgör den drabbade gruppen.

Över huvud taget har jag intrycket att myndigheten DO i stor utsträckning inte fungerar som den ska. När det gäller könsdiskriminering verkar de helt klart ha en könsvinklad inställning.

Du kan se DO:s brev nedan. Klicka på det för att se det större.

.

För övrigt: Det kom ett mejl från en jämställdist:

Hej Pär! I El Salvador och Nicaragua har det sen år 2000 dött mer än 24 000 ”arbetare” (män) pga njursvikt. De flesta hade tunga jobb på sockerplantager. Man hör allt som oftast att män inte drar sitt lass i tredje världen och det därför inom u-hjälpen ska satsas på att hjälpa kvinnor. Att män dör som flugor inom farliga industrier för att dra in brödfödan talas det inte om. Länken jag bifogar är ett reportage där de b.la följer  en döende arbetare. Läs mer här. /Manne

Stänger kvinnor ute män från sin traditionella domän?

”Ska pappor ta mer plats i familjen måste mammor kliva åt sidan”. Det skriver Aftonbladets krönikör Daniel Pernikliski. Han berättar om en episod ur verkligheten:

”Jag gick på babysim med min dotter, från det att hon var tre månader, och det brukade vara ganska tomt på pappafronten där, men det fanns ett par som ofta kom dit tillsammans, som också delade lika på föräldraledigheten. I caféet, efter simpasset, satt vi en gång och talade om hur bra det var för alla parter med ett jämlikt föräldraskap. Bättre för barnet, bättre för förhållandet, bättre för yrkeslivet och så vidare. Mitt under samtalet började deras lille pojke att gråta, och inom loppet av tre sekunder hade mamman ryckt honom ur famnen på pappan för att trösta honom.”

Daniel Pernikliski förklarar det inträffade så här:

”Mamman menade ingenting illa, men i en liten handvändning hade hon omyndigförklarat sin partner och tydligt visat vem som var chef.”

Efter vad jag har hört är det här fenomenet vanligt förekommande. Att kvinnor vaktar den traditionella kvinnliga hem-och-barn-domänen med näbbar och klor. Det är ett exempel på ett problem som män har, och därmed ett jämställdhetsproblem. Varför diskuteras det så lite?

Läs krönikan här. Jag har tyvärr tappat bort vem som tipsade mig.

 

Bra när alla män tvångsrekryterades av gerillan

Jag råkade se en film i videobutiken, och upptäckte genast det genusperspektiv som kan anläggas på den. Jag som jämställdist har ju alltid genusglasögonen på mig (jag har lärt mig det av antijämställdisterna).

Filmen heter ”Without men”. Som du kan se ovan är framsidan laddad med symboler för det kvinnliga. Det finn två kvinnotecken, en behå, ett halsband, en bok som heter något med ”femmes” (”kvinnor” på franska”). Både bok och behå är rosa (vilket syns lite dåligt på min bild).

Vad handlar då filmen om? Nedan ser du baksidestexten:

Här är nu mina observationer och kommentarer:

1. Hela filmen bygger på en händelse som utgör en oerhörd mansdiskriminering. En extrem sådan. Alla män tvingas ut i krig – kvinnorna slipper för att de är kvinnor. I krig löper man stor risk att dö.

Jag kan notera att filmen utstrålar komedi med erotisk vinkling, och att ingen hänsyn tas till hur horribelt det som männen råkar ut för är. Inte heller till den fruktansvärda orättvisa det innebär att könsdiskriminering avgör vilka som drabbas (och kanske mister livet).

2. I baksidestexten utmålas det som händer som något positivt. Att männen rövas bort får ju kvinnorna att växa och utvecklas! Att deras män samtidigt kanske dör med tarmarna utanför magen tillåts inte störa det fina och positiva i kvinnornas upplevelse.

3. En värld utan män framställs, åtminstone antydningsvis, som ”många kvinnors önskedröm”. Bortsett från att jag tror det är fel så är det osmakligt.

4. Ifall filmens handling istället hade varit att alla kvinnor i en by rövas bort och utsätts för extrema faror där många av dem kan dö så hade filmen knappast varit en komedi. I beskrivningen hade man knappast tagit lätt på kvinnornas öde. Det hade ansetts fruktansvärt. Och filmen hade sannolikt blivit en feministisk kultfilm, som använts som slagträ för att hävda ”se här vilket fruktansvärt förtryck kvinnor lider under”.

Men nu var det ju bara män som drabbades i filmen. Alltså – no big deal. Män är ju vana vid att vara kanonmat. Och förresten tyckte de nog att det var kul att få komma ut med grabbarna och tampas lite…

Nedan kan de se en trailer för filmen.

För övrigt: Sveriges Radio skriver: ”I Syrien började Röda Korset på fredagskvällen evakuera skadade och sjuka kvinnor och barn från stadsdelen Baba Amr i Homs som regimstyrkor har belägrat och bombarderat i tre veckor”. Jag undrar varför alla utom sjuka och skadade utom män blir evakuerade?

Accenture jagar kvinnor

Det kom en insändare till GenusNytt:

Hej Pär! Jag fick för en tid sedan förmånen att vara med på ett event med Accenture där de bjöd lite på mat och dryck. Själva eventet var helt jämställt, alla fick komma oavsett kön.

Bland annat presenterades företaget och då ville man särskilt lyfta fram sitt jämställdhetsarbete. Detta gick i stort ut på
att arbeta med att öka antalet kvinnor, vara en attraktiv arbetsgivare för kvinnor och öka andelen kvinnor som väljer en teknisk bana.

Ett litet men talande exempel är att de har ett nätverk för kvinnor, men inget nätverk exklusivt för män. Eftersom Accenture är ett konsultbolag är det svårt att skapa sammanhållning så man har mycket nätverk och events. Det såg lite kul ut när man listade dem:

– Årlig resa till fjällen
– Olika Afterwork
– Idrottsförening, Accenture IF
– Nätverk för kvinnor
– osv

Av något skäl var det viktigt med kvinnor för att få in fler ”perspektiv” eller andra ”kompetenser” som man uppenbarligen inte hade råd att vara utan. Jag undrar hur man förhåller sig till att de flesta män i Sverige också befinner sig i deras ”begåvningsreserv”.

Hälsningar

Erik

.

Kommentar: Finns det verkligen en särskild slags kompetens som bara kvinnor har – och hur viktig är i så fall den? Väger den tyngre än ”vanliga” meriter, så att ett åsidosättande av principen om meritokrati är motiverad?

.

För övrigt 1: Ökad jämställdhet kan leda till sämre hälsa, skriver Nationella sekretariatet för genusforskning – här.

För övrigt 2: Hanna Hellquist bloggar hos DN På Stan om hur det gick till på en tjejmiddag:

”De följande två timmarna avhandlades deras äkta manliga hälfter, hur de var, vad de gjorde på jobbet, vad de tjänade, hur duktiga de var på det ena och det andra och hur jobbiga de var också så klart, man måste få klaga lite, men framför allt så satt dessa kvinnor och boostade sina mäns egon i deras frånvaro. Trots att inga män var där så kunde inte kvinnorna låta bli att förhålla sig till dem. Männen var huvudpersonerna.”

Varför agerar dessa kvinnor så? För att de är förtryckta? För att de har dåligt självförtroende? För att det är naturligt för dem att använda makarna som statusobjekt? Tänk efter och skriv gärna kommentar. Tack för tipset, Sara!

Vilket budskap sänder platsannonserna ut?

Jag råkade bläddra i Computer Sweden från härom veckan, nr 12/2012, som låg och skräpade. När jag såg platsannonserna var det något som inte stämde. Jag fotograferade alla platsannonser som innehåller foto på en eller flera människor, och nedan ser du dem. Ha i bakhuvudet att ca 80 procent av de som jobbar i IT-branschen är män.

Om man tittar hur många bilder det är på män och kvinnor, och väger in vilken storlek personerna tar upp, kan man konstatera att det råder en kraftig kvinnlig övervikt. Och detta, som sagt, i en bransch bestående av 80 procent män – och förmodligen mer än så om man ser till de rent tekniska positionerna.

Nu kanske någon invänder att det är väl ett problem av mikroskopisk storlek, om det över huvud taget är ett problem. I så fall håller jag inte med.

Det är kusligt när åtgärder som medvetet vidtas gör att en falsk bild av verkligheten sprids – utan att människor är medvetna om det. Det är en form av manipulation av det kollektiva medvetandet – med genuspolitik som grund. Det skrämmer mig. Dessutom är det här ett osynliggörande av en stor arbetsinsats som män gör.

Jag har tidigare kritiserat Computer Sweden för deras tal om gubbvälde i IT-branschen. Det är viktigt att påpeka att tidningen inte har något med dessa annonsers utseende att göra.

Cisco curlar kvinnor

IT-företaget Cisco har hjälpt kvinnor på traven. Ett drygt hundratal kvinnor har samlats på deras huvudkontor i Stockholm för att nätverka i ett så kallat Connected Women-event.

Det är tredje året i rad som Cisco bjuder in Connected Women, och det görs tillsammans med European PWN (Professional Women Network). Förutom mat och mingel bjöds deltagarna på en föreläsning om prestationens psykologi i teori och praktik, serverad av Johan Plate, professionell mental rådgivare och föreläsare.

Sådana här karriärfrämjande event av modell women-only är mycket vanliga i Sverige idag, och jag är kritisk mot fenomenet. Varför ska män uteslutas?

Jag kan förstå att det för 50 år sedan fanns behov för professionella kvinnor att ibland träffas i en enkönad miljö, i en tid då en kvinna inom vissa branscher blev uttittad och ifrågasatt bara för att hon var kvinna. Men det var då det. Vem skulle idag reagera med förvåning över att se en kvinna som jobbar på ett IT-företag?

Varför ska kvinnor särbehandlas i dessa sammanhang? Det finns inget som helst skäl för det. Det är inte jämställt. Kvinnor bör tvingas att kämpa sig fram i karriären precis som män – utan att bli curlade.

Det är ofta män som arrangerar sådana här women only-historier. Är det ridderlighet som ligger bakom, eller försök att plocka PK-poäng? Eller tror de verkligen att kvinnorna är förtryckta och behöver draghjälp upp ur träsket?

Läs mer här. Tack för tipset, Johan!

För övrigt 1: Lotta Narvehed sökte jobb på barnskyddsorganisationen Ecpat, men fick nej. Motiveringen: tjänsten var avsedd för en man. Ecpat måste nu betala henne 30000 kronor i skadestånd. Det är bra. Denna form av könsdiskriminering drabbar oftast män, men det är precis lika fel när den drabbar en kvinna. Läs mer här. Tack för tipset, John, Kalle och Sigvard.

Välutbildade kvinnor blir hemmafruar i Danmark

I Danmark har en intressant förändring observerats. På kort tid har det skett en kraftig ökning av antalet välutbildade kvinnor som väljer att bli hemmafruar. Men det rör sig bara om kvinnor som har män med hög lön.

Vad beror det på? Strävan efter ökad livskvalitet, skriver Danmarks Radio som är citerad i Sydsvenskan.

Søren Askegaard, professor på Syddansk Universitet, ser det som ett modernt och modigt sätt att våga välja livsstil. ”Intresset för livskvalitet är överlag stort. Det finns en strävan efter äkthet i livet och att ta vara på de relationer som verkligen betyder något”, säger han.

Det saknas dock inte röster som hävdar att det är kvinnoförtryck som har lett fram till detta. Framtidsforskaren Jesper Bo Jensen uttalar sig för Danmarks Radio, där han säger att kvinnor är fångna i ett tredubbelt krav på perfektion: De måste vara perfekta husmödrar, skapa sig en framgångsrik karriär och dessutom vara perfekta sexobjekt. Då blir tillflykten att bli hemmafruar, för att komma undan pressen. Enligt Jesper Bo Jensen.

Läs mer här och här. Tack för tipset, Sara!

För övrigt 1: Jag citerar Computer Sweden: ”Eftersom det finns sådan brist på kvinnor är de extra attraktiva i it-branschen. Många it-företag letar aktivt efter just kvinnor. […] Det är en ganska het efterfrågan på kvinnor inom it-branschen. Det finns konsultbolag som förlorat kontrakt just för att de har för få kvinnor.” Glastak??? Läs här. Tack för tipset, du hemlige tipsare D!

För övrigt 2: Butikskedjan Body Shop startar en kampanj för FN-förbundets arbete med flickors rättigheter. I Body Shops 70 butiker i Sverige kan man under fyra veckor lägga på 10 kr på sitt köp och bidra till utbildning för flickor i Kongo. Kampanjen genomförs i samarbete med Svenska FN-förbundet. Läs mer här.

För övrigt 3: I förrgår var det manshat i Göteborgs-Posten. Se exempel nedan. Det handlar om att Göteborgs stadsbyggande styrs av 21 män och 5 kvinnor. Detta presenteras i termer som är mycket anklagande, med formuleringar som är nedsättande mot män. Ord som ”bedrövligt” och ”byggherrar” används. ”Männen styr vad som byggs” är en jätterubrik. Lina Thomsgård, som startat Rättviseförmedlingen, intervjuas. Det finns inte på webben. Tack för tipset, Henrik! Här och här har jag tidigare bloggat om manshat i Göteborgs-Posten. Även då gällde det byggnadsverksamheten.

För övrigt 4: Läs här min debattartikel på Newsmill om mansdiskrimineringen i den akademiska karriären.