Archive for augusti, 2012

”Mona Sahlin mobbas för att hon är kvinna”

31 augusti 2012

Så här skriver Eva Franchell om Mona Sahlin på ledarplats i Aftonbladet idag:

Nej, hon mobbas inte för att hon försöker och förlorar. Hon mobbas för att hon är kvinna, hon mobbas för att hon är just – Mona Sahlin.

Bakgrunden är att Mona Sahlin har förlorat kampanjen för att bli chef för Socialistinternationalen, och att media med anledning av det har tagit upp att hon haft några misslyckanden tidigare också: Hon tvingades avgå som partiledare och hon lyckades inte bli chef för FN:s arbetslivsfrågor. Dessutom har Sahlin fått frågan vad hon levat av idag.

Detta kallas mobbing av Mona Sahlin. Och mobbingen utförs för att hon är kvinna.

Naturligtvis får Mona Sahlin dessa frågor bara för att hon är kvinna. Alla är ju ständigt på jakt efter möjligheter att platta till en kvinna. (OBS ironi)

Tack för tipset, Sara!

Står vändningen för dörren?

31 augusti 2012

Kan det vara så lyckligt som att samhällsklimatet på genusområdet håller på att skifta? Att vinden vänder?

Det har kommit några indikationer på det på slutet. Nu kommer ännu en. Regeringen utlovar en särskild satsning på att fånga upp pojkar och män som utsatts för sexuella övergrepp.

”Nyligen kontaktade social­­departementet Socialstyrelsen för att se om de kan lägga ett större fokus på just pojkar och män i den översyn som ­redan görs kring hur personer som utsatts för våld blir bemötta i ­vården”, skriver Aftonbladet.

Så här säger RFSU:s generalsekreterare Åsa Regnér om omhändertagandet av dem som utsatts för sexuella övergrepp: ”De institutioner och myndigheter som byggts upp de senaste 15 åren är uteslutande för kvinnor. De behövs, men offren är av båda könen.”

Tänk att man skulle få uppleva att sådant sägs!

Bakom det hela ligger det faktum att Patrik Sjöberg för 1,5 år sedan gick ut och berättade om hur han blivit utsatt. Det är ändå märkligt att det ska behövas en kändis för att det ska bli förändring i attityden. Tänk om Patrik Sjöberg inte hade kommit ut med den där boken – då hade sannolikt osynliggörandet av män och pojkar som utsätts för övergrepp fortsatt.

Böcker ansågs inte PK – förlaget stoppar dem

30 augusti 2012

Tukan förlag har gett ut två pysselböcker: ”Min glittriga rosa pysselbok med klistermärken” och ”Min roliga blå pysselbok med klistermärken”.

Genusdebattörer upptäckte böckerna och luftade kritik som gick ut på att de sprider könsstereotypa värderingar. Nu faller förlaget till föga och drar tillbaka upplagan. Jag skriver det igen: Drar tillbaka upplagan.

Så lågt i tak är det alltså på genusområdet i Sverige. Man blir rädd.

Läs mer här. Tack för tipset, Glenn, Sara, Henrik och Kalle!

 

Man undrar – får man inte sparka personal av kvinnligt kön? Ska kvinnor särbehandlas? Läs mer här. Tack för tipset, Johan!

För övrigt: ”Vårt samhälle är ett av de mest feminina i Europa”, säger en kriminolog. Det gäller dock inte Sverige, utan Norge. Undrar hur det är i Sverige? Tack för tipset, Erik!

 

Kvinnopengar vid Göteborgs Universitet

30 augusti 2012

Den Humanistiska fakulteten vid Göteborgs Universitet har infört särskilda kvinnopengar för att hjälpa fram kvinnliga forskare. Det handlar om särskilda medel för att ge kvinnliga docenter några månaders heltidsarbete för befordran till professor.

”Många kvinnliga professorer går nu i pension och man tycks inte ha tänkt på betydelsen av jämställdhet när det gäller att återbesätta tjänsterna”, säger Lisbeth Larsson, vicedekan för forskning vid Humanistiska fakulteten.

Regeringen har bestämt att fram till 2015 ska minst 40 procent av alla nyanställda professorer vid Göteborgs Universitet vara kvinnor.

Läs mer här. Detta exempel på mansdiskriminering är med i min bok om mansdiskriminering, som snart kommer ut.

”Annie Lööf, ditt kön spelar roll”

29 augusti 2012

 

Jenny Madestam hävdar i en krönika i dagens Expressen att granskningen i media av centerledaren Annie Lööf påverkas av det kön hon har. Madestam antyder att Lööf granskas hårdare för att hon är kvinna, även om hon inte säger det i klartext. Jag citerar:

Det som utspelade sig under en knapp vecka beträffande Centerledaren är dock intressant utifrån ett könsperspektiv. Frågan är om samma kritiska ögon och snabba frågor om kapacitet och eventuell avgång hade funnits där om Centerledaren var man i stället för som nu, en jämförelsevis ung kvinna?

Jenny Madestam tar upp andra kvinnor i politiken, och menar att de tvingats kämpa i motvind på grund av sitt kön:

Mona Sahlin, Gudrun Schyman, Maud Olofsson liksom Maria Leissner är exempel på kvinnor i toppolitiken som alla pratat öppet om det här efter att de lämnat hetluften. Hur de upplevde att de granskats annorlunda och efter andra måttstockar jämfört med manliga kolleger. Att man måste vara dubbelt så bra och kunnig som en man på samma position. Eller att man som kvinna måste framstå som extra seriös, inte skratta eller skoja, och att fokus ofta hamnar på ditt utseende.

Tack för tipset, Cai och Göran!

För övrigt 1: Göteborgs-Posten skriver på ledarplats om den slösaktiga personalfesten på Säpo. De skriver: ”Säpo har i all hemlighet haft en fest för personalen, övervägande manlig”. Hoppsan-hoppsan, där lyckades de få in en känga mot det manliga könet, duktigt jobbat! Tack för tipset, Robert!

För övrigt 2: Kvinnor är överrepresenterade bland dem som hoppar av politiska uppdrag. Läs mer här. Undrar om det kan påverka gruppen kvinnors genomsnittliga framgång i den politiska karriären? Men jag vet vad feministerna kommer att säga. Att kvinnor hoppar av beror förstås på en kombination av mobbning från Patriarkatets sida och att de är så utarbetade av allt dubbel- och trippelarbete på grund av äkta makar som inte tar sitt ansvar i hemmet… Tack för tipset, Daniel!

För övrigt 3: Det kom ett mejl, som jag här publicerar med avsändares tillåtelse:

Hej Pär! Får börja med att tacka för ditt arbete med Genusnytt! Här kommer ett litet tips. I gårdagens Aftonblad stod det om kvinnan utanför Gävle som dödat sin fästman med kniv. Där skriver man att fästmannen blev dödad i sömnen, att hon tidigare krossat ett fönster i fästmannens hus när han ville göra slut samt att hon genomgått en liten sinnesundersökning och att det finns misstankar om allvarlig psykisk störning. I dagen DN finns en notis om samma händelse från TT där skriver man inget om ovanstående utan bara att en del av bevisningen är ett förhör där kvinnan ska ha sagt att ”våldet var en hämnd för alla gånger han slagit henne” och att hon handlat i självförsvar. Så nu är frågan ljuger Aftonbladet eller undanhåller TT sanningen? Själv lutar jag åt att TT undanhåller sanningen efter devisen att kvinnan ALLTID är offret.  /Maja

Sverige föredöme för manligt sitt-kissande

28 augusti 2012

I Taiwan ska offentliga toaletter förses med skyltar som uppmanar män att sitta ned och kissa. Sverige – men även Japan – lyfts fram som föredöme avseende manligt sitt-kissande.

Initiativet kommer från Taiwans miljöskyddsminister Stephen Shen. Bakom det hela ligger renlighetsiver.

Stephen Shen själv sitter ned när han kissar, både hemma och på offentliga toaletter, enligt talespersoner på hans departement.

Det är märkligt att det anses i sin ordning att politiker och debattörer lägger sig i hur män sköter sina mest intima saker. Jag undrar om det hade varit i sin ordning att på samma sätt komma med pekpinnar åt kvinnor.

Tack för tipset, Sara och Per! Läs mer här.

För övrigt 1: Du missar väl inte ”Uppsala Second Supradisciplinary Feminist TechnoScience Symposium” som går den 10-12 oktober? Jag tror det fortfarande finns platser kvar. Det är Centrum för genusvetenskap som arrangerar. Se här.

För övrigt 2: Ulf Brunnberg har det hett om öronen numera. Det senaste är nallebombning av hans hus från flygplan – nallar med feministiska och/eller hånfulla budskap på. Se filmen nedan, liksom artikel/bilder här. Tack för tipset, Joakim!

”Gubbtung höst”, skriver TT

28 augusti 2012

 

Nyhetsbyrån TT tar tillfället i akt att sprida lite manshat (misandri). Det gäller musik. ”Gaga versus gubbarna” är rubriken för en artikel som inleds med följande ingress:

Lady Gaga öppnar en musikhöst som till stor del domineras av äldre herrar och deras gitarrer. Anna von Hausswolff, First Aid Kit, Eva Dahlgren och Jennifer Lopez. Alla gör de sitt bästa för att väga upp gubbtyngden.”

Och så lite längre ned:

Även om sångaren Chris Martin har fem år kvar till 40 måste man kanske konstatera att spelningen blir startskottet för en ganska gubbtung svensk konserthöst.

Och så (efter några manliga namn till):

Räcker det med gubbar? Tja, Kiss, Peter LeMarc och Bob Dylan släpper skivor också.

Ordet ”gubbe” förekommer fyra gånger i olika varianter, i en ganska kort artikel. Varför kallas män för ”gubbar”? Varför är det dåligt med män och härligt med kvinnor? Det är mycket en jämställdist som jag inte förstår…

Läs mer här.

För övrigt: Här ssammanfattar socialdemokraterna sin syn på jämställdhet. Det är sorgligt hur ensidigt det är och hur lite de har förstått. Sossarna har en lång och smärtsam vandring framför sig. Tack för tipset, Sara!

Dataspel recenseras med manshat

27 augusti 2012

Kerstin Alex har skrivit en märklig recension i Aftonbladet av dataspelet Darksiders II. Rubriken är ”Manschauvinistiskt – tyvärr inte mästerligt”.

Sedan står det:

Med det manschauvinistiska actionäventyret ”Darksiders” från 2010 trodde Vigil Games att det utan vidare eftertanke skulle vara problemfritt att slå ihop fantasy och kristendomen. Men även om spelet baserats på den bibliska berättelsen om apokalypsens fyra ryttare – pesten, svälten, döden och kriget – var det dessvärre som så ofta i fantasy-sammanhang bara en ursäkt för att skita ur sig så mycket episkt nonsens som möjligt.

Man undrar då om spelet går ut på att greppa kvinnor i håret och släpa tillbaka dem till spisen – men inget tyder på det. Det är ett äventyrsspel som går ut på en kamp mellan gott och ont.

Varför går recensenten till genusattack mot män? Det framgår inte.

Hon hinner med en känga till åt manligheten innan recensionen är slut. Så här står det om spelet mot slutet:

Inte ens danska kompositören Jesper Kyd (”Assassin’s creed”, ”Hitman”, ”Borderlands”) kan överrösta att det gjorts gubbröra av införandet av lootsystem och större områden med fler sidouppdrag.”

Gubbröra?

Tack för tipset, Matte Matik!

För övrigt 1: Den danska regeringen har lagt ett förslag om att förbjuda sexköp. Men bland folket stöder bara 20 procent förslaget, medan 67 procent är emot, enligt en opinionsmätning. ”Vi ska sända en klar och tydlig signal om att det inte är i sin ordning att köpa sex”, säger Rasmus Horn Langhoff, S-talesman i jämställdhetsfrågor. Man undrar – vem styr vem? Det här är inte första gången som politiker verkar tycka att de måste uppfostra folket. Tack för tipset, Sara. Läs mer här.

För övrigt 2: I Harare i Zimbabwe är det inte bara manliga utan även kvinnliga torskar som utnyttjar gatubarn sexuellt. ”Sugar mummies”. Jämställdheten rullar vidare mot nya landvinningar… Läs mer här. Tack för tipset, Erik!

”Män dödar djur och äter kött för att dominera kvinnor”

27 augusti 2012

Att döda djur och äta kött ingår i mannens hävdande av sin dominans över djur, kvinnor och barn. Det skriver Amelie Björck i DN. Hon verkar ha hämtat inspiration på en konferens hon besökte i Köpenhamn kallad ”New feminist materialisms”.

Nyheten är från i somras, men fortfarande relevant. Amelie Björck hänvisar till en artikel skriven av filosofen Jacques Derrida om det så kallade ”carnofallogocentriska dominansschemat”. Kött och fallos sammankopplat med dominans, alltså. Jag citerar ur Amelie Björcks DN-artikel:

Carnocentrism betyder köttinriktning, fallocentrism syftar på mansmakt, logocentrism avser rationalitetens företräde framför känslor och praktisk intuition. Enligt Derrida är makthierarkierna sammanväxta med varandra så, att djurdödandet/köttätandet ingår både i människans hävdande av sin artauktoritet och i mannens hävdande av sin specifika dominans över djur, kvinna och barn. En ”riktig” man äter kött, en ”riktig” kvinna måste inte göra det.

Efter ”könsmaktsordningen” kommer ”köttmaktsordningen”? Dessa feminister blir alltmer intressanta… Tack för tipset, Manfred!

För övrigt: Socialdemokraten Margot Wallström ägnar sig åt misandri (mansförakt) i en intervju i tidningen Sydsvenskan. Hon kommenterar den amerikanska republikanska senatskandidaten Todd Akins ofattbara uttalande att en kvinna inte kan bli gravid av en våldtäkt. Wallström säger: ”Och visst önskar man att sådana dumma uttalanden automatiskt förhindrades från att slinka ur män …”. Vadå ”män”? Varför klumpar hon ihop en dåre med jordens 3 miljarder personer som har samma könsorgan? Varför anlägger hon automatiskt ett genusperspektiv på en galnings uttalande? Tack för tipset, Peter!

”Mediadreven alltid hårdare mot kvinnor”

25 augusti 2012

 

Den som hänger med i samhällsdebatten vet att kvinnor drabbas värst. Alltid. Av allting. Att vara kvinna är nämligen att vara ständigt och evigt offer.

Idag skriver Mikael Romero en debattartikel i Aftonbladet med rubriken ”Mediadreven alltid hårdare mot kvinnor”. Han tar avstamp i fallet Mona Sahlin. Mikael Romera var pressekreterare åt Sahlin under den så kallade Tobleroneaffären, och har nyligen kommit ut med en bok om saken (som tar Mona Sahlin i försvar).

Mikael Romero menar att media granskar kvinnor hårdare än män, och han antyder en konspiration mot Mona Sahlin för att hindra att Sverige fick en kvinnlig statsminister. Han skriver:

Mona Sahlin var i mitten av 1990-talet en av Sveriges populäraste politiker. Urstark. Erfaren. Fylld av energi och lust till politiken. En bländande kommunikatör. Hon ansågs av de allra flesta som den mest kvalificerade för uppdraget som statsminister. Ingen man vågade öppet utmana henne. Men i det fördolda fanns starka fiender. Efter fem veckors skoningslös mediejakt var mångas dröm om en kvinna som statsminister släckt. Man kan kalla upprinnelsen till affären för naiv, onödig eller dum. Man kan också kalla det som beskrevs i medierna för orättvist, ohederligt och oproportionerlig. Valet är ditt. Är det här gränsen går för en kvinna som utmanar männen om den yttersta makten?

Romero menar alltså att det var Mona Sahlins kön, och inte hennes egenskaper och det hon gjorde, som fällde henne. Stämmer det?

Mikael Romero skriver också:

Den vanligaste frågan jag fått under dessa år är om jag tror att detta hade hänt om Mona Sahlin varit man. Mitt svar är nej. Kvinnor och män behandlas olika i medierna och i politiken. En övertygad och handlingskraftig feminist hade förändrat Sverige för alltid. Det visste hennes motståndare.”

Därmed antyder Romero en konspiration för att stoppa en kvinna/feminist från att få för stor makt. Stämmer verkligen det?

Apropå det: Här kan du läsa ett tidigare inlägg på Genusnytt om en hemlig kvinnopakt som bildades av s-kvinnor för att hindra att partiet fick en manlig partiledare (Mona Sahlin blev vald). Det är s-kvinnors dåvarande ordförande Nalin Pekgul som berättar om ”planen för att hindra en man i toppen”.

 

För övrigt, stämmer det verkligen att mediadreven alltid är hårdare mot kvinnor? Finns det inte exempel på män som drabbats mycket hårt av mediadrev?

Tack för tipset, Henrik!

Feminismen – även för män? Gästinlägg av Ninni

24 augusti 2012

Detta är ett gästinlägg av Ninni, som driver bloggen Kvinna och antifeminist

Inspirerad av feministen ”Sofies kommentarer” vill jag skriva några inlägg, där jag besvarar en frågeställning per inlägg. Detta citat kommer från hennes kommentarer under detta inlägg:

Jag stöter sällan på femininister som är manshatare och har den retoriken som jag så ofta får höra jämställdister säga att vi har.”

Jag föredrar att använda termen ”feministkritiska” istället för termen ”jämställdister”. Varför möter du den responsen från oss feministkritiska?

Det förklaras bland annat av nedanstående två punkter:

1. Folk är förbannade på vad feminismen och genusvetenskapen, med sin enögdhet, medför och medfört i vårt samhälle

Avgörande för samhällets utveckling vad gäller feminismen är inte vad den enskilde feministen grundar sin feminism på, det är hur feminister i maktelit/media agerar. Misandri (mansförakt) är idag ett utbrett fenomen även i våra seriösa medier.

Så låt oss titta på feminister i media; Pär har till exempel gjort en sammanställning av några citat från feminister i detta inlägg. Det här har medfört ett samhällsklimat där det är helt legitimt att bespotta manlighet/män som grupp, belägga män med kollektiv skuld för enskilda individers handlingar samt att mörka kön när män gör något bra eller är offer – då är det ”personer” och inte ”män”.

Det handlar också om lögner man använder för att legitimera åtgärder som innebär diskriminering av män (dvs. positiv särbehandling av kvinnor). Pär har skrivit en bok, ”Sex feministiska myter” om några av dessa lögner och man hittar boken som pdf här

Jag vill ge ett konkret exempel:

Rättviseförmedlingen är en organisation som skapar gräddfiler för kvinnor. I en artikel menar man att DJ-bokarna måste påverkas för att dom omedvetet väljer bort kvinnor på grund av fördomar.

För att undersöka om de hade belägg för påståendet om bokarnas fördomar, gjorde jag en sökning, då jag vet att specialforum ofta finns. Och jag hittade DJportalen

Jag kollade de 17 första (av 175) sidorna med medlemmar och räknade kön. Av 460 individer var 445 män! 7 var kvinnor, 8 gick inte att avgöra på namn eller annan info. 
Det ger mellan 1,5-3,2  procent kvinnor i underlaget!

Enligt artikeln var tjejerna som är anlitade förspelningar (i Stockholm) 21-38%!
 Kvinnor är alltså mycket kraftigt överrepresenterade, vilket troligen beror på att dom har lättare att få spelningar på grund av sitt kön. (Vilket BTW, stämmer mycket väl med min personliga erfarenhet som kvinna i en mansdominerad värld. Man minns lättare ”kvinnan bland alla männen”.)

En liknelse: Om du har en skål med 100 äpplen identiska förutom att det 2-3 st är röda, resten gröna, hur stor chans är det att du får tag på ett rött äpplet med förbundna ögon?! Det är inga “strukturer”, det är inga fördomar mot röda äpplen, som gör att det är väldigt mycket troligare att du har ett grönt äpple i din hand, eller hur?

Inte sällan betalas denna diskriminering av män med våra skattemedel. Det här är såklart negativt för männen, men även kontraproduktivt för kvinnorna. När Rättviseförmedlingen (eller någon annan) påstår att kvinnokönet utgör ett hinder, så kommer kvinnor tolka sin värld utifrån den ”kunskap” som förmedlats. Vem orkar kämpa för att förverkliga sina drömmar, när ens kön upplevs som ett hinder?

Dessa, vanligen kvinnor, som skapat, skapar och underhåller detta manshat och diskrimineringen av män är också feminister. När feminister  då säger att ”min feminism är annorlunda”, så tror jag det absolut. Jag är övertygad om att många som kallar sig feminister har åsikter som stämmer väl överens med jämställdismen. Men ”min feminism är annorlunda” är som att säg ”Jag röstade på moderaterna för jag tror på deras politiska ideologi, men jag har inget ansvar för/bryr mig inte på vad moderaterna driver för politik i riksdagen”

2. Vad man säger är inte vad man gör

I feministers ”försvarstal” så talar man sig gärna varma om att man visst månar om männens könsrollsproblematik. Dels anser jag att det är sanning med en mycket stor portion modifikation (Var är genusvetenskapens analys av kvinnlighet till exempel vad gäller kvinnans maktmissbruk i hemmet och hur detta drabbar männen? Visa mig gärna att jag har fel, så ska jag ändra mig.) men det lämnar jag därhän just nu.

Det stora är att det är mycket snack, men lite verkstad.

Jag ska ge ett konkret exempel angående partnervåld.

Internationell forskning visar att de som är offer för partnervåld är relativt jämt fördelade mellan könen. Våldet ser inte helt identiskt ut, men det är absolut felaktigt att prata om ”mäns våld mot kvinnor”. Naturligtvis anser jag det lika illa om det är en kvinna eller en man som utsätts för våld. Men i den manliga könsrollen finns några faktorer som ytterligare försvårar för en man att söka hjälp.
* Ta skit som en man; En ”riktig man” gnäller inte, han tiger och lider. Om han ”gnäller” är han en ”kärring”.
* Fick du stryk av en tjej?!; Det finns inte mycket som är så förnedrande för en man som att få stryk av en kvinna. Då är han en ”fjolla”.

Med Eva Lundgrens vidriga ”Slagen dam” som bibel har man tutat i samhället att män slår kvinnor som ett yttersta led av att männens makt är överordnad kvinnans makt (utan att någonsin ifrågasätta huruvida mannens makt av kön faktiskt är överordnad kvinnans dito. Jag menar att det är tvärtom.)  Det har medfört att partnervåld blivit synonymt med ”mäns våld mot kvinnor”.

Det är alltså inte taget ur luften när jag hävdar att det är än svårare för en man att söka hjälp när han är offer för partnervåld, än det är för en kvinna i motsvarande situation.

Någon på ”vår sida” uppmärksammade att information om partnervåld på kommunernas hemsida ofta inte är könsneutral, vilket ytterligare försvårar för en utsatt individ av manligt kön. Det gjorde att det drogs igång något som Pelle Billing kallar medborgarförslag.

Jag är mycket stolt över att vara delaktig i den aktionen. Men inte en enda feminist har jag sett som säger ”High five! Detta kör vi på gemensamt!” Tvärtom visar man med tydlighet att männens problematik är helt ointressant i feministers värld när man förlöjligar män (och osynliggör oss kvinnor) som gör det stora könsnormsbrottet att inte längre ”ta skiten som en man”. Exempel på detta förlöjligande är den patetiska gruppen ”Vita kränkta män” på Facebook (och ja, många (alla?) där kallar sig feminister) och Susanna Holmströms senaste artikel som Pär skrev om häromdagen.

Varför är det så? Varför är det mycket snack och lite verkstad från feministiskt håll när det kommer till mansfrågorna?

Det beror på ett fenomen som forskare döpt till Women are wonderful. Antagligen beror detta fenomen på att kvinnan är den begränsande faktorn ur reproduktionsperspektiv och det har därför gynnat oss evolutionsmässigt att bry oss mer om kvinnan. För att komma runt denna, i nutid, ”biologiska defekt” måste man med vårt medvetna tänkande lyfta upp mannen till lika värd. Om vi inte kopplar in vårt medvetna tänkande och gör ett aktivt val att jobba för männens problematik, så kommer man agerar på känsla och då sätter vi, man som kvinna, kvinnan ”i första rummet”, dvs feminism.

Så om man menar allvar med att männens könsroll och mansfrågor också är viktiga, så är den rätta platsen att arbeta för jämställdhet här, absolut inte feminismen.

”Kvinnor och barn dödas”, skriver DN

24 augusti 2012

Idag publicerar DN en artikel om frihetskampen i Syrien (sidan 17, ännu ej på nätet). Den inleds med följande ingress:

”Kvinnor och barn dödas”, alltså. Jag håller med om att det är extra hemskt när barn dödas – men är kvinnliga dödsoffer värre än manliga? Det bygger i så fall på värderingar om att kvinnors liv är mer värda än mäns liv.

DN-artikeln är intressant mot bakgrund av gårdagens inlägg på Genusnytt där jag publicerade statistik över dödsoffren i frihetskampen i Syrien. Den statistiken visar att mellan 92 och 94 procent av dödsoffren är män. Andelen kvinnor bland de döda är alltså 6-8 procent.

Man kan ju fundera på vad DN menar med sin artikel idag. Menar de att den manliga andelen dödsoffer borde pressas upp, från dagens 92-94 procent till en högre siffra? Vad är lagom i så fall? Bortåt 100 procent, kanske? Så att ingen kvinna behöver dö?

Eller ligger den rättvisa och jämställda siffran mellan dagens siffra och 100 procent? Kanske 97 procent män bland de döda är det eftersträvansvärda?