Orsak och verkan – om kvinnor i styrelser

by

Kvinnor i ledningen lönar sig skriver tidningen Du & Jobbet och refererar till en undersökning från Credit Suisse Research Institute.

Institutet har undersökt uppgifter från 2 360 företag över hela världen och kommit fram till att företag med minst en kvinna i ledningen hade bättre ekonomiska resultat på olika områden, än de mansstyrda. Skillnaden var 26 procent. Enligt studien bidrar kvinnor i ledningen till bättre ledarskap och större kunskap om vad konsumenterna behöver.

Den här typen av resultat presenteras med jämna mellanrum, triumfatoriskt. Tyvärr rör det sig om den klassiska sammanblandningen av korrelation och kausalitet. Bara för att det finns ett samband mellan kvinnor i styrelsen och lönsamhet behöver det inte vara kvinnorna som har orsakat lönsamheten. Det kan till och med vara tvärtom: Att företag som det går bra för har råd att tänka sin image, har råd att tänka politiskt, och därför satsar på att sätta in kvinnor i styrelsen som de annars inte hade valt.

DN:s politiske redaktör Peter Wolodarski sågade en liknande rapport från Uppsala universitet för några år sedan med följande pedagogiska rader:

Orsakssambandet skulle därmed vara det omvända mot vad uppsatsen hävdar: Ju bättre ett företag går, desto större är sannolikheten att bolagsstämman väljer in kvinnor i styrelsen. Men på Uppsala universitet är intresset för alternativa hypoteser till de politiskt korrekta svagt.

Det är inte lätt, det där med statistik. Men det är lätt att ljuga med statistik. Därmed inte sagt att rapporten från Credit Suisse Research Institute ljuger – jag säger bara att de inte utan vidare kan dra de slutsatser som de drar. Om man nu ska vara petig.

Problemet med korrelation och kausalitet kan pedagogiskt påvisas så här: ”Försäljningen av glass ökar på sommaren. Antalet drunkningsolyckor ökar på sommaren. Alltså drunknar man av att äta glass”

24 svar to “Orsak och verkan – om kvinnor i styrelser”

  1. AV Says:

    Här reds begreppen ut: http://xkcd.com/552/

  2. JD Says:

    OT:

    Jag vet inte om någon annan såg nyheterna igår men man hade i alla fall ett reportag om Syrien och i reportaget så visade man en bild på ett rasat hus med ett några män framför och nyhetsreportern säger då något i stil med att.
    -Här är en flickskola som har bombats till ruiner.

    Hur vet vi att bilderna som visades var en flickskola över huvud taget?
    Känslan jag fick av reportaget var att man hade tagit fram en slumpvis bild av alla raserade hus och sedan hittat på att det är flickor som har gått i skola där.
    Det skulle inte förvåna mig ett dugg om man medvetet väljer att krydda nyheterna på det sättet.

  3. Sam Says:

    Kvinnor i styrelsen: bra. Kvoterade kvinnor i styrelsen… Mer tveksamt.

    http://e24.no/jobb/flere-kvinner-i-styrer-gir-verdifall/3537627

    http://www.nytimes.com/2010/01/28/world/europe/28iht-quota.html?_r=2&pagewanted=all

  4. docken Says:

    @JD – Sådet finns alltså flickskolor trots allt. Annars brukar ju feminister hävda att kvinnor är så förtryckta att de inte ens får gå i skolan.

  5. Joakim Steneberg Says:

    Män och kvinnor skall samarbeta, har alltid gjort. Det är självklart i allmänhet bra eftersom det existerar två kön på planeten.
    Även i politiken och näringslivet.
    Samarbete innebär INTE tvång eller kvotering. Och kvinnor är ibland inte samarbetsvilliga, (säkert inte män heller alltid) utan dikterande, som feminismen t.ex. Eller vid skilsmässor
    Hela könsdebatten och könspolitiken är kvoterad, inte bra.
    Igår på stan stod det ungdomar och gjorde reklam för DN.
    Mitt svar kom snabbt ochh spontant, högt så andra i omgivningen hörde: ”DN? Den feministblaskan, aldrig i livet!”

  6. Men@Work Says:

    Det är verkligen illa att en gammal anrik institution som Uppsala universitet solkar ner sitt rykte internationellt genom att befatta sig med detta genustrams, som inte har ett dugg med falsifierbar vetenskap att göra.

    Dessutom: ge mig skatteåterbäring, jag vill inte finansiera sådan politisk propaganda.

  7. Nils Jungenäs Says:

    Det är fascinerande med dessa korkade människor som inte kan skilja på orsak och verkan. Många rika kör mercedes – blir man rik om man skaffar en mercedes, eller har man möjlighet att skaffa en mercedes när man är rik?
    Mångkulturella länder är rikare – blir landet rikt om det flyttar dit människor från världens alla hörn, eller flyttar de dit för att landet är rikt?

  8. Men@Work Says:

    Förutom detta med korrelation och kausalitet så händer det att genusforskare manipulerar med urvalet. Vill man påvisa att kvinnor är extra utsatta exempelvis, så ser man till att hämta urvalet ur en redan utsatt grupp, och sedan kallar man det representativt för hela den kvinnliga befolkningen. Man erkänner dessutom bara en variabel: kön. Det finns ju i själva verket en myriad av vafiabler som kan påverka utfallet: social bakgrund, nationalitet, etc.

    När exempelvis radikalfeministen Melissa Farley skulle påvisa att prostituerade var ofta drabbade av våld, så gjorde hon ett urval av gatuprostituerade som sökt sig till ett traumacenter, vilket inte framstod tydligt nog i artikeln. Sedan påstod Farley att resultatet var generaliserbart för alla sexarbetare, från gatjejer till lyxprostituerade. Jaja, så kan det gå till… Ren propaganda förpackad till forskning alltså.

  9. JD Says:

    @Men@Work

    Ja det är ju en viss skillnad mellan att vetenskapligt bevisa något och att pseudovetenskapligt ta fram bevis för något.

  10. Nils Jungenäs Says:

    Men@Work:

    Så kallad ”texas sharpshooter fallacy”. Skjut först mot väggen. Måla därefter en pricktavla där de flesta skotten träffat.

  11. Joakim Steneberg Says:

    Sedan kan man ju fråga sig vad som är ”lönsamt”, globalt. Med tanke på miljö, klimat, jämlikhet, resurser osv.
    Om företag kan gå från kvantitetstänkande, till kvalitets i tillväxtscenariot, med hjälp av kvinnor och män i samarbete?
    Överproduktion råder, och rent slöseri, minst 30% mat kastas bara i Sverige. Stor överproduktion av bilar i väst. I Spanien står miljoner bostäder utan ägare, utom genom bankerna, därför på fallrepet. Allt byggt med våra gemensamma EU-pengar.
    Kan kvinnors medverkan med män ändra på det? Då gäller det även kvinnlig överdriven konsumtion.
    IKEA och H&M är de stora aktörerna nere i Europa just nu. Heminredning och kläder…
    Distribuerade mycket genom Volvo och Scania.

  12. Men@Work Says:

    @JD, @Nils Jungenäs:

    Precis!

  13. Ulf T Says:

    Rapporten länkas från artikeln i fråga. Första intrycket är det visuella: rapporten är kryddad med stora färgbilder på vackra kvinnor i affärsmässig stass. Nå, det är väl trevligt iofs, men det är ett format som påminner mer om white papers och investerarrapporter – forskare brukar föredra en standardmall där ovidkommande illustrationer (dvs effektsökeri) helt elimineras till förmån för kärnan, som alltid skall vara det vetenskapliga resultatet.

    Saxat ur rapporten:

    But, is it having a woman at board level that makes the difference to the structure of the business or would that business have delivered the same result regardless? none of our analysis proves causality; we are simply observing the facts.

    There is a significant body of research that supports the idea that there is no causation between greater gender diversity and improved profitability and stock price performance. Instead the link may be the positive signal that is sent to the market by the appointment of more women: first because it may signal greater focus on corporate governance and second because it is a sign that the company is already doing well.

    Other evidence suggests that greater team diversity (including gender diversity) can lead to better average performance. […] In conclusion, it is not necessarily the performance of the minority individuals that have enhanced the result. Rather, it is the fact that the majority group improves its own performance in response to minority involvement. Simply put, nobody wants to look bad in front of a stranger.

    The drawback in these examples (even in the simulated situations of the laboratory) is that diversity may bring greater tension and conflict to the decision-making process. Phillips et al showed that even though the diverse groups were more likely to produce a better result than the homogenous teams, their confidence in that result was lower and the working environment was perceived to be more difficult. Indeed, other studies (Jackson et al) have shown that the effects of conflict, poor communication and distrust can outweigh the potential positives brought on by different points of view. Ultimately, this is the challenge for management: to harness the positives of diversity while avoiding the pitfalls.

    På hela taget tycker jag att rapporten verkar rätt balanserad, och är rätt nykter i sina slutsatser – mer än artikeln var.

  14. barfota Says:

    @Nils Jungenäs

    ”Så kallad “texas sharpshooter fallacy”. Skjut först mot väggen. Måla därefter en pricktavla där de flesta skotten träffat.”

    Den arkiverar vi i skrattkammaren😀

  15. Eva Says:

    @ Pär Ström

    ”Enligt studien bidrar kvinnor i ledningen till bättre ledarskap och större kunskap om vad konsumenterna behöver.”

    ”Den här typen av resultat presenteras med jämna mellanrum, triumfatoriskt. Tyvärr rör det sig om den klassiska sammanblandningen av korrelation och kausalitet.”

    ”Därmed inte sagt att rapporten från Credit Suisse Research Institute ljuger – jag säger bara att de inte utan vidare kan dra de slutsatser som de drar. Om man nu ska vara petig.”

    Den aktuella studien gör inte anspråk på att slå fast orsaker till att det går bättre för företag med kvinnor i ledningen. Det framgår av rapportens inledning att tolkningen av resultaten innehåller ett stort mått av subjektivitet.

    Det bör tilläggas att det i rapporten listas sju möjlig orsaker (fristående eller i kombination):
    1. A signal of a better company
    2. Greater effort across the board
    3. A better mix of leadership skills
    4. Access to a wider pool of talent
    5. A better reflection of the consumer decision-maker
    6. Improved corporate governance
    7. Risk aversion

  16. Uffe Says:

    Med tanke på det där med korrelation och causation:

    vissa delar av samhället har väldigt täta besök av polispatruller, medan andra delar av samhället knappt får några besök av poliser alls. De förstnämnda är områden där det begås många brott, de sistnämnda är områden där brottsligheten är låg.

    Den uppenbara slutsatsen måste vara att om man minskar på polisnärvaron kommer brottsligheten att sjunka i alla områden. Eller har jag, kanske möjligen, lite fel i min slutsats?

  17. AV Says:

    Ulf T: Men usch vad patriarkalt tråkig du är. Den där vetenskapliga rapporteringen utan glada färgbilder är klart manligt kodade. Rationellt, avskalat, strikt, logiskt och faktaspäckat. Vem har bestämt att rapporter ska vara sådana? Tråkiga gubbar såklart. Nä, för att göra forskning, vetenskap och rapporter kvinnovänligare måste man få ha lite flärd och estetik med. Gubbe där!

    [För att undvika undringar om AV fått fnatt: Ironisk pastisch på hur manligt och kvinnligt ibland framställs. Jmf Moira von Wrights tekopp.]

  18. Hjalmar Says:

    Alltså, rapporten anser att signalvärdet är viktigt för företaget, en PR-grej för att visa på företagets ”progressiva” och moderna tänkande…
    Så patetiskt.

  19. Liberalen Says:

    Självklart är kvinnor, som ju alltid är så duktiga, bättre på företagande, det är biologiskt. Det är därför de överlägset flesta, största, framgångsrikaste och bästa företagen, företagarna, uppfinnarna och inovatörererna är startade och drivna av just kvinnor.

    Män är djur som bara sitter hemma och super, emedan kvinnor startar och driver alla företagen som ju faktiskt är själva välfärdsamhällets kassako, fundament och motor. Inga företag – ingen välfärd. Hur hade det egentligen gått med välfärden, utan alla dessa så duktiga kvinnors företag?

    Därför måste vi systematiskt missgynna män för att de är män, genom att kvotera ut ännu fler av alla dessa lata, talanglösa och odugliga män ur företagen. Så att det blir jämställt, som självaste jämställdhetsfeministern brukar uttrycka det.

  20. Ulf T Says:

    @Liberalen,

    Män är djur som bara sitter hemma och super, …

    Eller så flyr de till sin ‘nothing box’.😉

  21. Hjalmar Says:

    @Liberalen
    Du glömde att män är kvinnohatande talibaner…
    Ja, vad är män bra till, egentligen?
    Titta på fotboll i nätbrynjan, dricka öl och spöa upp frugan? (Ironi)

  22. Ulf T Says:

    Det här är ett intressant uttalande från ‘experten’ som intervjuas i rapporten, Prof Katherine Philips:

    let’s take experience as an example; of course the person with 20 years of experience relative to the person with no experience is going to be better at a given job, but that’s not to say that people with no experience (from the minority group) cannot be equally competent if given the same opportunities

    Vad är det egentligen hon vill säga? Att personen utan erfarenhet kan bli lika duktig om han eller hon får möjlighet att skaffa sig erfarenhet? Det är ju givet, men eftersom sammanhanget är kvotering, får man anta att hon menar att det inte är givet att personen som inte uppenbart har kvalifikationer för positionen faktiskt kommer att göra ett dåligt jobb. Jovisst, men avsaknad av uppenbara kvalifikationer kan knappast vara en kvalifikation i sig. Det måste i så fall finnas några andra kvaliteter som man bedömer som minst lika viktiga. Menar hon alltså att det är tillräckligt att de tillhör en minoritet?

    Det en person som doktorerat i Organizational Behavior och är professor i Leadership Ethics borde vara mycket medveten om är att ett av de vanligare problemen när folk inte gör ett bra jobb på en viss position är att man inte tillräckligt noggrant utrett i förväg om personen i fråga faktiskt är lämplig för just det jobbet.

    Det kan ske på olika sätt:

    – Det klassiska är att man blir befordrad som belöning för ett väl utfört jobb, och på så sätt hamnar på en position man möjligen är mindre väl lämpad för (den s.k. ‘Peter Principle’ – att man befordras upp till sin inkompetensnivå). Dvs kriteriet som används för att välja ut personen är att de utmärkt sig på något annat än den uppgift man vill besätta.

    – Ett annat problem, som t.ex. kan följa av nepotism, är att man väljer på subjektiva grunder, och inte tillräckligt noga utvärderar kandidaten. Det löser man lämpligen genom att skapa kompetensprofiler, använda standardiserade utvärderingsmetoder, och skicka lovande kandidater på utvärdering hos en oberoende expert (t.ex. rekryteringsfirma).

    Det är rimligt att anta att företag som utvärderar kandidater på ett så objektivt och noggrant sätt som möjligt kommer att fånga upp en andel kvinnor – ungefär i proportion till antalet kvinnor som finns bland de kvalificerade sökande.

    Rapporten berör detta till viss del:

    If the average board member is 50 years old, it is arguably more relevant to consider the graduation rates of 25–30 years ago (i.e. 1982 to 1987). However, as an explanation for weak gender diversity in the boardroom now, it is far from conclusive. according to UneSCO, male and female tertiary graduation rates for north america and Western europe hit parity in the early 1980s and have continued to move up in favor of higher female graduation rates since.

    Här tror jag att de generaliserar för långt. Man behöver titta på de utbildningar som kvalificerar för styrelseuppdrag. Det gjorde t.ex. signaturen ‘Bror’ som kommentar till Allbrightrapporten – om än ovetenskapligt – och kom fram till att könsfördelningen i svenska styrelser ungefär motsvarar fördelningen på de utbildningar som styrelsemedlemmar normalt har, vid den tid då dagens styrelsemedlemmar gick på högskolan.

    Enligt den logiken skulle man alltså förvänta sig en andel kvinnor i styrelserna, och styrelser som har färre eller inga kvinnor kan med visst fog (i alla fall i genomsnitt) misstänkas för att de rekryterar snävt eller irrationellt.

    Figur 17 säger f.ö. väldigt lite om sambandet mellan andel kvinnor bland högskoleutbildade och BNP – annat än att riktigt fattiga länder har en låg andel högskoleutbildade kvinnor. Men någonstans i nivå med Turkiet upphör sambandet att vara tydligt.

  23. Ulf T Says:

    Mer om rapporten. Jag tycker att diskussionsdelen var betydligt mer tendentiös än utredningsdelen.

    Sid 28:

    Survey data show two particular character traits that are likely to impede professional progress for women. First, there is confidence in ability. Eagly’s survey of MBa students showed that 70% of female respondents rated their own performance as equivalent to that of their co-workers, while 70% of men rated themselves higher than their coworkers. Similarly, an internal study at Hewlett Packard showed that women were only likely to apply for a particular position if they had already attained 100% of the selection criteria (such as required experience and qualifications), whereas most men were willing to risk an application providing they had achieved 60% of the advertised job requirements.

    Second, women appear to have lower professional ambitions than men. according to a Harvard Business Review Survey, only 15% of highly qualified women aspire to positions of power, against an average 27% of men.

    Det första fenomenet kan nog till viss del spegla huruvida man försöker passa in eller sticka ut. Jag slänger fram hypotesen att eftersom män i högre grad är beroende av att kunna bli uppmärksammade för sina prestationer, strävar de efter att hitta sätt som de kan utmärka sig på. De blir då mer benägna att utvärdera sin egen prestation baserat på hur den skiljer sig från de andras.

    Utifrån detta blir det mer förståeligt att män uppvisar högre ambitionsnivå än kvinnor (i genomsnitt). Eftersom även kvinnor i karriären tenderar att välja partner uppåt, behöver männen sträva högre för att komma på fråga.

    Men min invändning är denna: Här talar vi om kvinnor i genomsnitt. Detta utmålas som ett problem ”likely to impede professional progress for women”. Men det torde inte vara ett stort problem för enskilda kvinnor att de inte agerar på ett sätt som gör dem till kandidater för jobb som de inte själva aspirerar till! De kvinnor som faktiskt har ambitionen att göra karriär, kommer i kontrast att framstå som mer drivna, även om deras ambitionsnivå inte är högre (eller ens lika hög) som männens!

    För de kvinnor som vill sticka ut är det nog bara bra att majoriteten av kvinnor inte vill det. Då uppkommer frågan:

    För vilka är detta ett problem?

  24. Ulf T Says:

    På samma sida (s 28) skriver de:

    it would be prudent to install, where possible, any measures to maximize objectivity

    …sedan börjar de lista studier som visar hur kvinnor nedvärderas gemtemot män, men ‘glömmer’ att nämna studier som funnit motsatsen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: