På ett sjukhus i Eskilstuna har en kvinna begärt abort efter att hon fått reda på att fostret var flicka. Det har hon gjort två gånger. Detta utgör grunden för Svenska Dagbladets ledarsida (här) att utbrista i rubriken:
Ännu inte född, men könsdiskriminerad ändå
Det innebär att nyheten vinklas i feministisk riktning. Det statistiska underlaget för att hävda att det som hänt är diskriminering, och därmed underförstått säga att det här bara drabbar flickfoster, är milt uttryckt klent. En (1) kvinna. Jag har inte sett någon statistik presenteras om hur vanligt det är att flick- respektive pojkfoster aborteras.
Vad är det som säger att det inte är lika vanligt att foster aborteras för att de är pojkar? Efter vad jag har hört i bekantskapskretsen är det lika vanligt att man önskar sig en flicka som att man önskar sig en pojke. Så brukar det låta bland dem som redan har en eller flera pojkar.
För övrigt verkar det vara mycket ovanligt att kvinnor över huvud taget gör abort för att fostret har ett visst kön. Det skriver Eskilstuna-Kuriren (här) och åberopar RFSU.
Abonnera på GenusNytt i mikrobloggar. Via Twitter, Jaiku och Bloggy kan du följa mina nyheter och kritiska tankar i genusfrågan under användarnamnet GenusNytt – bli gärna “följare”. För en förhandstitt, eller för att bli medlem, klicka på på mikrobloggarnas namn. Mina nyheter om övervakningssamhället kan följas i alla tre under användarnamnet StoppaStorebror. Diverse samhällsfrågor skriver jag om i alla tre mikrobloggar under användarnamnet ParStrom.
Genusnytt 
18 februari 2009 kl. 10:47
Vad jag vet så är det populärare att adoptera flickor än pojkar. Minns att jag läst om det där för några år sedan men minns inte var.
18 februari 2009 kl. 13:31
Ja, det är sannerligen dagens understatement att kalla mord på ett ofött barn för ”könsdiskriminering.
18 februari 2009 kl. 13:57
Bringing Up BabesWhy do adoptive parents prefer girls?
”This past August, the Census Bureau released an unprecedented report comparing adopted, biological, and stepchildren based on results from the 2000 Census—amazingly, the first census to differentiate between these groups. First of all, the report found that there are about 105 boys for every 100 girls in the general population of biological children under the age of 18. Adopted children, it turns out, present a very different picture, with a ”sex ratio”—the sociologists’ term—of 89 boys for every 100 girls. What’s more, adopted children under the age of 6 constitute a group where there only are 85 boys for every 100 girls. (The Census Bureau reports that stepchildren—a sizable population whose sex ratio is closer to the norm—are usually adopted at later ages than orphans are. Hence the under-6 drop-off.)”
http://www.slate.com/id/2093899/
18 februari 2009 kl. 14:00
”Correction, Jan. 14, 2003: This piece originally miscalculated the gender ratio for adopted children. It is 56 boys for every hundred girls, not 72. Return to the corrected sentence.”
18 februari 2009 kl. 14:09
Problemet är väl inte att det var en flicka utan att barnet hade ”fel” kön. Abort brukar ju motiveras med att det inte passar just nu i tiden eller att graviditeten kommit till på ett olämpligt sätt och att beslutet är svårt för kvinnan, men här fanns inte de skälen. På vilket sätt är kvinnans liv eller frihet hotat?
Om det är OK att göra abort pga ”fel” kön är det då OK pga fel hårfärg eller vad som helst. Hur cynisk får vi vara i vår liberala tid?
19 februari 2009 kl. 14:13
Men Pär, det här var väl en mer än lovligt märklig tolkning?
I bloggposten ovanför denna citerar du frågan “Varför uppfattas biologiska skillnader mellan könen som så hotfulla” och tillägger själv att ”Det kan man fråga sig.”
Om man kan fråga sig det, men samtidigt kan säkert du liksom de flesta hålla med om att värdet på människor bör uppfattas likadant oavsett kön. Då är det väl inte så konstigt om man finner ett abortbeslut som har fattats på grund av kön en smula stötande, eller? Är detta feminism, eller handlar det om att helt enkelt anse könen lika värda? Könsdiskriminering är inte ett feministiskt påfund, det är en diskriminering kan ske gentemot såväl män som kvinnor.
”Vad är det som säger att det inte är lika vanligt att foster aborteras för att de är pojkar?”, undrar du.
Det kan man säkert fundera kring. Men, nu är den här texten, som brukligt på ledarplats, en kommentar till en faktisk nyhet. Inte till en tänkt sådan som skulle kunna ha hänt. Kvinnan i fråga aborterade flickfoster för att de var flickfoster. Ingenstans påstår jag att detta är ett stort eller statistiskt säkerställt samhällsproblem, jag för ett resonemang kring huruvida en händelse som denna egentligen bör ha någon inverkan på abortfrågan. (Vilket jag menar att den inte bör, däremot kan vi diskutera abort av andra skäl.)
Naturligtvis är det högst ovanligt att folk aborterar på grund av kön, Sverige är ett jämställt land. Men vidgar du din vy något, över världen såväl som över historien kan man ju dock notera att generellt och över tid har utropet ”It’s a boy!” traditionellt bringat lite mer glädje till byn och/eller kungariket.
Din känslighet för varje text som handlar om kvinnor gör att din argumentation i genusfrågor blir lidande och mindre trovärdig. Slappna av nu.
19 februari 2009 kl. 14:27
Sanna!
Kul att du kommenterar bloggen! Jag uppfattade en anda av ”kvinnor brukar bli diskriminerade, se nu sker det igen” i din ledarartikel. Exempelvis stod det i puffen för din artikel en hänvisning till Under det rosa täcket, en känd feministisk bok.
Jag håller till fullo med om att man kan diskutera det etiska i att abortera på grund av kön. Men nu har vi fri abort i Sverige, och då får kvinnan ha vilka skäl hon vill. Alltså blir könsbaserade aborter en följd av fri abort.
Du kanske inte håller med mig, men jag är övertygad om att denna historia blivit extra stor för att det var just ett flickfoster som aborterades. Du menar att jag ska spänna av. Tja, kan man kanske tycka. Men om man i egenskap av representant för det manliga könet blir utsatt för ständiga attacker, dag efter dag, månad efter månad, år efter år, då blir man kanske lite känslig. Det skulle nog du också ha blivit.