Idag skriver Svenska Dagbladet (här) om den globala ökningen av genomförda självmord. Mest ökar självmorden bland män (trots att männens siffra var mycket högre redan från början). Allra mest ökar de bland unga män. Allt enligt Världshälsoorganisationen, som SvD citerar.
Några siffror: År 1950 begick 5 kvinnor och 17 män på varje 100.000 invånare självmord. År 2000 var det 7 kvinnor och 29 män. Männens självmord har alltså ökat kraftigt. Artikeln nämner att unga män är värst drabbade men presenterar inga siffror på detta.
Eftersom så mänga män tar till den desperata åtgärden att ta sitt eget liv är det uppenbarligen många män som mår mycket dåligt. Men mäns och pojkars utsatthet räknas inte. Få tycker synd om dem, de är ju av manligt kön. Kanske resulterar det i att de hinner genomföra sitt självmord innan de får hjälp.
Via Google kan man få en indikation på hur viktiga olika begrepp anses vara i samhällsdebatten. En googling på ”utsatta killar” ger 99 träffar. En googling på ”utsatta tjejer” ger 3.310 träffar – ungefär 33 gånger mer. Enligt vårt samhällsklimat är det alltså 33 gånger mer synd om tjejer än om killar. En jämförelse mellan termerna ”utsatta män” och ”utsatta kvinnor” visar nästan precis samma skillnad.
Det säger mycket om våra attityder. Är du av manligt kön – förvänta dig inte mycket i form av medlidande och hjälp.
Uppdatering: Här finns en debattartikel i Aftonbladet som gör gällande att det kostar 4700 kronor per månad att vara kvinna. Den gamla myten om att kvinnor är lönediskriminerade vevas vidare. I Sverige tycks de flesta tro att så fort det finns en skillnad så måste den bero på diskriminering. Ett mycket ytligt och oseriöst sätt att resonera. GenusMagazinet utvecklar saken noggrant här. Än konstigare blir det av att synsättet bara tillämpas åt det ena hållet. När pojkar får sämre betyg i skolan, exempelvis, anses det inte bero på diskriminering utan på att pojkarna presterar sämre.
Genusnytt 
10 september 2009 kl. 10:24
”Några siffror: År 1950 begick 5 kvinnor och 17 män på varje 100.000 invånare självmord. År 2000 var det 7 kvinnor och 29 män. Männens självmord har alltså ökat kraftigt.”
Denna gången står jag på kvinnornas sida.
De är klart underrepresenterade. Kanske kan man kvotera in dem även på detta område eller anslå några hundra miljoner för att forska i orättvisorna.
10 september 2009 kl. 15:43
Äntligen en höggradigt relevant bloggpost här! Du kommer att finna mer belägg för det du nämner i min kommande bok. Men en problematisering vill jag ta upp:
Män är jäkligt bra på att ålägga varandra att hålla käft och sköta sina problem själva. Vi har en alldeles egen herrkultur av ”gnäll inte, en frisk karl som går till psykolog kan inte vara riktigt klok”. Plus alla opinionsbildare som anklagar folk (män) att vara bortklemade, lättkränkta och skylla ifrån oss på andra. Detta lever starkt mellan män. Jag udnrar om någon har åsikter om hur män kan stödja varann i svåra kriser, istället för att be varann bita ihop och förtränga. För jag tror den sortens kultur är en delförklaring till höga självmordssiffror bland män.
10 september 2009 kl. 17:48
GramtonePelle!
Jag tror det ligger väldigt mycket i vad du skriver om pressen på män att uppträda på ett visst vis.
Pär S
10 september 2009 kl. 18:03
Gramtone-Pelle: De som hävdar att män av naturen är si och så, viljestarka fighters som vill göra karriär, machokillar som har vad som krävs för att lyckas, karlakarlar och familjeförsörjare som väljer att jobba istället för att ta ut föräldradagar yaddayadda är ju faktiskt de som medverkar till att många många män mår dåligt, håller du inte med?
10 september 2009 kl. 19:57
GramtonePelle:
Sammanfattningsvis är det mäns fel att män mår dåligt?
När kvinnor mår dåligt är det mäns fel. När män mår dåligt är det mäns fel. Allt tycks vara mäns fel.
10 september 2009 kl. 21:51
Mycket bra att detta ämne äntligen tas upp. För ett tag sedan basunerade media ut att självmorden bland kvinnor ökar. Inte ett ord om att 3 ggr så många män tar livet av sig. Är man man så får man stå sitt kast. På kvinnor satsas däremot ändlösa resurser. Ändå kallar kvinnor sig för diskriminerade. Jag blir så trött.
11 september 2009 kl. 14:25
Självmordsproblematiken är enormt mycket större än att den ska göras till en feministisk konspiration. Depression, psykisk sjukdom, ekonomisk ruin, ensamhet, posttraumatisk stress, åldrande… Det finns lika många skäl som självmord. Så C: Jag kan inte sammanfatta något så mångfacetterat.
Dessutom är det ju faktiskt så att suicidförebyggade är en av de högst prioriterade agendorna inom samhällsstödet. En prioritet som lyckats ganska bra de senaste trettio åren, då självmorden har minskat kraftigt. Där finns så långt jag har letat ingen som motarbetar män. Däremot påpekas i nyare rapporter att yngre kvinnors självmord ökar markant på sistone, vilket är ett jädra bekymmer som också är en helt ny trend. Därav nyhetsrapporteringen. Under perioden har också yngre mäns självmord minskat markant, vilket kanske ses som positivt och därmed att man tror sej ha hittat metoder för att motverka mäns självmord. Men nu istället har börjat missa tjejerna totalt. Jag vet dock inte. Här finns lite statistik:
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=25230&a=61580
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=25230&a=73666&l=sv
För att återkoppla till blogginläggets tema så är det dock så att stöd till män i kris fattas i väldigt hög grad. Ibland möter man till och med motsatsen till stöd av ”samhällsstödet”. Vilket jag tycker är vidrigt och behöver ändras. Mitt bidrag får bli boken jag tjatar om (ursäkta för det, detta är ingen reklampost). Men som jag försöker nyansera också: Visst bidrar manlighet till mäns kriser. Det finns många män som inte tycker att de har någon nära kompis. Det finns många som inte kan eller törs prata om sina problem. Många män stöter på riktigt dåligt bemötande från andra karlar när de har bekymmer. Jag undrar hur man ska förhålla sig där.
18 september 2009 kl. 16:30
Du är rolig. Hur kan du döpa denna sajt till genusnytt när den enbart handlar om män? Länkarna till höger är enbart för mannen. Falska våldtäkter, pojkar som omskärs? Jaha, tjejerna då?
Du ogillar feminister för att du anser de hatar män, vilket du skrev i en artikel på Newsmill. Gör då inte samma sak själv mot kvinnor.
Om du vill vara för jämställdhet på riktigt – var det då och låtsas inte!
24 september 2009 kl. 12:06
@Kalle: Man är väl fortfarande ett av könen (genus) antar jag, eller är det avskaffat? Jag har inte hängt med i debatten de sista veckorna:) Vill du läsa om kvinnors problem kan du hitta miljoner webbsidor, det är bara att välja!