Idag skriver Thomas Gür en kolumn på Svenska Dagbladets ledarsida. Gür är en av de få som vågar utmana feministiska dogmer – han är ofta frispråkig på genusområdet. Men idag lämnar han mig konfunderad.
Rubriken för Thomas Gürs kolumn är ”Den ojämställda företagsamheten”. Sedan beskriver han med olika slags statistik att det är betydligt färre kvinnor än män som startar och driver eget företag. Fyra procent av den kvinnliga arbetskraften är företagare i Sverige, mot tio procent av den manliga. När det gäller företagande med anställda är skillnaden ännu större – en procent av kvinnorna mot fyra procent av männen ägnar sig åt sådant företagande.
Längre ned i sin spalt skriver Thomas Gür: ”De dåliga villkoren för kvinnligt företagande borde stå i centrum för debatten…]”
Jag ifrågasätter inte statistiken, men jag är tveksam till om orsaken är sämre villkor för kvinnliga företagare (eller presumtiva kvinnliga företagare) än för manliga. Vad är det för specifikt kvinnoinriktade hinder? Vilka är de ”dåliga villkoren”? Det kommer Gür inte in på.
En försvårande omständighet för kvinnor är naturligtvis att de föder barn – det kan inget jämställdhetsarbete i världen ändra på. Men barnafödande ger svårigheter även i karriären som anställd. Dessutom infaller det under en begränsad tid i livet. Vilka andra ”dåliga villkor” finns för kvinnor som vill starta företag?
Det finns två viktiga faktorer som påverkar denna statistik. Thomas Gür tar inte upp någon av dem. De är:
– Kvinnor är av naturen (i genomsnitt) mindre benägna att ta risker än män. Många undersökningar visar det. Att starta företag är ett stort risktagande.
– Kvinnor är (i genomsnitt) inte alls lika benägna som män att ”offra allt” i sitt arbete, och låta barn och familjeliv ta stryk. Att ”offra allt” är ofta nödvändigt för att bygga upp ett företag.
Sammanfattningsvis tror jag inte att det finns något så kallat glastak som hindrar kvinnor från att bli företagare. Jag tror hindret finns inom dem.
Vi ska heller inte glömma att det finns mängder med statligt stödda satsningar på kvinnligt företagande – olika former av ekonomiskt stöd och annat stöd som män är förhindrade att söka. Jag tror faktiskt att det är lättare, inte svårare, för en kvinna som verkligen vill göra det att starta ett företag (ifall alla andra förutsättningar är lika, personliga egenskaper etc).
Thomas Gür skriver att det finns politiska hinder och osäkerhetsmoment för det segment inom näringslivet som attraherar flest kvinnliga företagare – utbildning, hälso- och sjukvård. Detta anförs som ett slags hinder för just kvinnliga företagare. Jag tycker det är ett dåligt argument. Det är väl inte inskrivet i grundlagen att kvinnor måste välja just dessa branscher?
Finns det bättre branscher, gör som männen, välj dessa! Kvinnor måste (liksom män) ta ansvar för att agera på det sätt som optimerar chansen till framgång.
För övrig, träff på puben för GenusNytts läsare den 3 maj, mera info här.
Genusnytt 
17 april 2010 kl. 8:32
Bra inlägg Pär, det finns dock en till gigantisk faktor, INTRESSEOMRÅDE, Vissa områden ger mer pengar än andra, andra områden betalar sämre men ger bättre välbefinnande. Kvinnor är tydligt mer intresserade av att företaga där det ger personlig utveckling än där det är pengar och ärlig talat
En stor del av debatten förs av naiva kvinnor som klagar på att betydligt bekvämare och roligare yrken DE vill ägna sig åt också har sämre betalt.
17 april 2010 kl. 8:42
Erik!
Intressant aspekt du tar upp!
17 april 2010 kl. 8:59
Nu är det väl inte direkt en naturlag som säger att de kvinnodominerade yrkena är sämre betalade och ofta inte möjliga att driva företagande inom. Det senare börjar ändras, men är ännu i startgroparna.
Det handlar ju helt enkelt om att staten lagt sig som en våt och lätt unken filt över dessa områden i samhället och i många fall förbjudit näringsverksamhet.
Givetvis driver man företagande inom de områden man är intresserad och kunnig – allt annat vore ju idioti.
Ibland lyfter du mycket viktiga frågor och ofta på ett bra sätt. Ibland känns din mentalitet lite gnällig och som att du letar efter saker att kritisera oavsett om det egentligen finns en grund för det.
17 april 2010 kl. 9:01
Möjligen lite artikelmässigt OT, men i Danmarks motsvarighet till DN, Politiken står idag att läsa
en särdeles ogudaktig artikel om att ”Kvindekvoter kan blive pinlig pynt”. Ett sådant oanständigt material får sannolikt knappast se Dagens Ljus i DN
REF: http://politiken.dk/erhverv/article949770.ece
17 april 2010 kl. 9:18
Sophia Blomqvist:
”Nu är det väl inte direkt en naturlag som säger att de kvinnodominerade yrkena är sämre betalade”
Jo det är det, forskaren Jared Diamond ger en ganska bra beskrivning på orsaken till det också även om han beskriver skillnaden mellan länder.
”och ofta inte möjliga att driva företagande inom. Det senare börjar ändras, men är ännu i startgroparna.”
Det betyder inte att de personer som ägnar sig åt dem kommer att tjäna en massa pengar. Om kvinnliga chefer har företag i kvinnliga ämnen och manliga har företag i manliga så blir såklart löneskillnaden mellan kvinnliga och manliga VD:ar tämligen gigantisk. Det samma händer om man jämför lönen mellan män som jobbar för pengar och män som jobbar med vad de tycker är rolligt. Det är bara det att medan män lär sig alla män inte tjänar samma får kvinnor lära sig att män och kvinnor SKALL tjäna samma.
”Det handlar ju helt enkelt om att staten lagt sig som en våt och lätt unken filt över dessa områden i samhället och i många fall förbjudit näringsverksamhet.”
Det är såklart inte hela sanningen, det är inte så att de män som ägnat sig åt kvinnodominerade fält magiskt blivit rikare än de män som ägnades sig åt mansdominerade.
”Givetvis driver man företagande inom de områden man är intresserad och kunnig – allt annat vore ju idioti.”
Nej, faktiskt inte! Flera av de män som nu är stormrika baserade sitt företagande uteslutande på en marknasanalys, de sålde saker de hade inget som helst personligt intresse av eftersom det fanns en lönsam marknad, det fanns annat de tyckte var roligare men som helt enkelt inte hade gett hälften så bra betalt för samma jobb.
Men kvinnor tänker vanligen inte så i lika hög grad som män och där är en stor förklaring till att kvinnor känner sig diskriminerade när de ser hur mycket pengar och prylar vissa män har. De tror att män tänker som dem själva. Egocentrism kallas fenomenet.
Män som däremot har mindre anser sig sällan diskriminerade för att det finns andra män som har mer. Det är bara kvinnor som uppfostras göra uppror mot den ”ordningen”. Kvinnor är kommunismens nya stormsoldater som skall riva ner hierarkier och strukturer och skapa dess egalitära drömsamhälle där ALLA har det jävligt – men rättvist jävligt.
17 april 2010 kl. 9:22
När jag funderade på att starta företag för några år sedan och var i kontakt med myndigheterna så fick jag veta att kvinnor får starta eget-bidrag dubbelt så länge som män. Jag vet inte om det är så fortfarande, men jag minns hur förbannad jag blev.
För ärligt talat, med vilken J*vla anledning ska en jämnårig kvinna som i praktiken har det bättre förspänt än mig (studier har visat att kvinnor generellt har det bättre ekonomiskt än jämnåriga män) få dubbelt så mycket pengar bara för att hon är kvinna?
Det är absurt och jag håller med dig Pär. Kvinnor curlas fram även när det gäller detta. Här finns inga orättvisor mot kvinnor, däremot mycket stora orättvisor gentemot män.
17 april 2010 kl. 10:07
Sophia Blomqvist:
”Ibland lyfter du mycket viktiga frågor och ofta på ett bra sätt. Ibland känns din mentalitet lite gnällig och som att du letar efter saker att kritisera oavsett om det egentligen finns en grund för det.”
Vad är det för gnäll med ett inlägg i debatten som bemöter påståendet att kvinnors företagande hindras?
Kul att du gillar andra av mina inlägg!
Pär S
17 april 2010 kl. 10:33
Det räcker med att titta på Draknästet i SVT för att inse att det finns stora skillnader i risktagande mellan män och kvinnor. Den kvinnliga ”riskkapitalisten” i Draknästet satsar inte en spänn om satsningen är förenad med minsta risk. Det är smått komiskt, faktiskt.
Dessutom är en stor majoritet män bland de förhoppningsfulla innovatörer som kommer till programmet för att be om pengar.
17 april 2010 kl. 10:35
I det första inlägget står det om män som offrar familjelivet för karriärens skull, det är fortfarande så att män kan ha familj och göra karriär utan större problem. När en kvinna lägger för mycket tid på arbete och karriär anses hon som en hopplös mor medan en man under likadana förhållanden anses vara en god familjeförsörjare…..Det är en rätt knepig ekvation som snart borde få en lösning eftersom barnen hela tiden kommer i kläm. En enkel och given sak vore att man borde få räkna pensionspoäng och lönegrader på den period man tillbringar i hemmet med sina ungar.
Det kräver organisationsförmåga och kreativitet för att fixa familjens dagliga skötsel.
17 april 2010 kl. 10:50
Bubblor:
Nej, jag har ingen lust att betala pensionen för den som väljer att vara hemma och ta hand om sina barn istället för att jobba. Pension är (i stort sett) ”intjänade pengar”.
Den som väljer att stanna hemma och leva på sin partners lön bör snarare även få dela sin partners intjänade pension.
17 april 2010 kl. 11:33
”När en kvinna lägger för mycket tid på arbete och karriär anses hon som en hopplös mor medan en man under likadana förhållanden anses vara en god familjeförsörjare…..”
Är det inte så att andra KVINNOR anser en kvinna som satsar för mycket på karriären som en dålig mor? Jag som man gör inte det fördömandet, och jag tror faktiskt inte en särskilt stor andel andra män gör det heller.
17 april 2010 kl. 11:43
@Lars
Jag håller nog med dig om detta. Har hört uttryck som ”hon skiter i ungarna”, ”hon tänker bara på sig själv” o.s.v. från fler kvinnor än män!
17 april 2010 kl. 13:40
Kenneth skriver:
”Det räcker med att titta på Draknästet i SVT”
Håller med om din analys, räcker med att göra en kort research om Annika Falkengren, de bolag som hon ”driver” och antalet som likviderats.
Annika är ingen entrepenör i mina ögon.
ps. studera gärna hennes man inblandning i bolagen.