Det kom en insändare till GenusNytt från en förtvivlad flickvän. Det rör sig om ännu ett fall där en man kämpar i ett kafka-liknande underläge mot en mansfientlig omvärld, bland annat en feministisk socialtjänst. Här är insändaren:
Hej
Ang. ditt engagemang för mannen i vårdnadstvister:
Under de senaste månaderna har jag förlorat all min tro till att socialen ska ”se till barnets bästa”. Den första instans du som man måste kämpa mot i en vårdnadstvist är denna feministiska socialförvaltning. Detta har för min pojkvän visat sig vara en kamp mot mammans lögner där det mesta av hans energi gått till att stå till svars för hennes påhittade anklagelser. Man tror knappt det är på riktigt när man läser soc utredning…
Mamman har alkoholproblem, samt lider av depressioner. Pappan är den som oftast tagit hand om den gemensamme sonen och varit pojkens stabilitet. Pappan har under åren (pojken är fyra) försökt hjälpa mamman så mycket det varit möjligt och hoppats att hon ska bli frisk från sitt missbruk (hon har bl.a. gått på AA, samt tagit Antabus). Mamman är dessutom advokat i familjerätt…!!! Hon har utnyttjat samhällsorgan som t.ex. polisen för sin egen vinnings skull och verkar verkligen inte förstå vad som menas med God advokatsed… Pappan har anmält henne till Advokatsamfundet.
I somras eskalerade allt då mamman körde bil berusad med sonen. Efter pappans stämning har mammans falska anklagelser och anmälningar haglat över honom och infekterat det mesta i hans omgivning. Soc vet att mamman är inskriven på en missbruksklinik, men verkar över huvudtaget inte förstå allvaret i detta faktum. Pojken har för flera personer berättat att mamman slagit honom, t.o.m. till dagispersonalen, men ingen verkar förstå att detta verkligen har hänt. Pappan vill ha tillfällig ensam vårdnad tills dess att mamman fått vård och är nykter. Mamman har efter pappans stämning också yrkat på ensam vårdnad och har fabricerat en historia om att pappan hittat på allt om hennes missbruk för att få vårdnaden, ta sonen ifrån henne och flytta till mig.
Den muntliga förberedelsen är om en vecka och det ska bli intressant (och nervöst…) att se om mamman också i rätten har en fördel i och med att hon är kvinna och advokat, eller om sanningen äntligen kan komma fram och sonen till slut kan få hjälp med att bearbeta sina trauman.
MO
Genusnytt 
25 november 2010 kl. 21:04
Vem vet vad som är sant? det är ju fullt möjligt att MO ljuger lika mycket som någon annan.
25 november 2010 kl. 21:12
Så jävla svårt är det inte att ta reda på vem som ljuger och vem som talar sanning i en tvist. Det behövs ingen Sherlock Holmes direkt. Ändå lyckas socialen nästan alltid stödja den part som använder fulknepen. Det verkar nästan som att dom vill att det skall gå åt helvete med ungarna så dom senare får placera dom i nåt jävla hem. Det kanske utgår bonus?
Ofta är det en rent makalös inkompetens som verkar råda. Barnets bästa? Ha! Barn har blivit handelsvaror i denna gigantiska traffickingverksamhet som maskerar sig som god.
En dag kommer skitballongen att smälla och gissa om det kommer att stänka då. Men än så länge stöds denna kriminalitet genom politikers dumhet och medias tystnad. För oss som sett och som maktlösa tvingats se våra barn gå under i händerna på korrupta domstolar och partiska handläggare blir livet aldrig mer detsamma.
25 november 2010 kl. 21:27
Det här kommer jag ihåg, med lite google-magic hittade jag länken också.
”Hej! Styrkt av bl. a. ditt inlägg ang kändismamman Catarina Hurtig vidarebefodrar jag följande brev till dig, vilket jag skickat till advokater mfl.
Mamman till min pojkväns 4-årige son är alkoholist. Till saken hör att hon är framstående familjerättsadvokat i X-staden. Hennes alkoholproblem har under åren mörkats av alla familjemedlemmar (de flesta känner förmodligen inte ens till hennes problem).
I fredags körde hon sonen till vårdcentralen, berusad! Hon ringer min pojkvän, berättar för honom att hon druckit och ”inte orkar mer”. Han åker till vårdcentralen. När han kommer fram, möter han henne i bilen, tillsammans med sonen. Min pojkvän kör efter dem hem till hennes bostad. Där ramlar hon ur bilen, skriker och gråter, ramlar in i trapphuset där hon blir liggande.
Min pojkvän hjälper henne upp och in i lägenheten och ringer hennes pappa. Denne kommer till lägenheten för att ta hand om och lugna sin dotter. Han och min pojkvän samtalar om hennes alkoholproblem och de konstaterar båda att hon druckit. Sonen är under hela den här tiden med i lägenheten.
Min pojkvän åker till vårdcentralen och pratar med några i personalen för att försöka få en bekräftelse av dem att hon var berusad. De berättar att hon ”uppträtt underligt” samt att förmodligen har ”synfel” eller ”problem med ögonen” och ”verkade inte må bra”. Min pojkvän åker tillbaka till hennes bostad och hämtar sonen. De har gemensam vårdnad och sonen bor hos dem varannan vecka. Detta är egentligen inte pappans helg, men han tar (med allas samtycke) med sonen ändå då det ju är uppenbart att mamman inte är kapabel att ta hand om honom.
Till saken hör att hon tidigt under morgonen samma dag, ringt min pojkvän och ”sluddrat”. Han misstänkte redan då att hon var berusad, men vet att hon blir ordinerad Antabus vilket gör att han tvivlar på det faktum att hon faktiskt är berusad då. Han får senare under dagen, av henne själv, veta att hon inte längre tar Antabus…
Sonen har tillsammans med sin pappa tillbringat helgen hos mig. Sonen har haft mardrömmar om sin mamma som var ”sjuk” och berättar att det var ”läskigt” att se när hon mådde dåligt. Han har under helgen också berättat att ”mamma är elak och slåss”. Han berättar om ett tillfälle då hon slagit honom i magen då han ville titta på Pippi på TV, istället för ”bröllop” (antar att det var helgen före midsommar: det kungliga bröllopet). Vi är försiktiga med att lägga för stor vikt vid detta, men blir ändå förstås oroliga över att det faktiskt gått till precis så som han säger…
Idag ska de fira hans födelsedag i efterskott hemma hos mamman, tillsammans med mammans syskon med familjer m.fl. Min pojkvän ringer idag i desperation till Polisen och försöker göra en anmälan. De skickar honom vidare till Socialjouren där de meddelar att han gjort vad han kunnat i läget som var och rekommenderar honom att han och mamman ska försöka ”komma överens”.
Han ringer sonens mamma och meddelar henne att han tänker skjutsa sonen till kalaset (sonen ser ju självklart fram emot detta, att få träffa sina kusiner mm.). men sen ta honom hem till sig. Mamman har sagt att hon går med på detta.
Kommande vecka ska sonen vara hos sin pappa. Nästkommande vecka är det mammans vecka och hon har bokat en resa till Grekland till sig själv och sonen… Pappan är förstås fruktansvärt nervös och förtvivlad inför detta och vill att hon ska avboka resan.
Hur ska han gå tillväga? Kan han neka henne att ta med sonen? Vad har han för rättigheter?
Imorgon är det måndag och han ska ringa till Socialen igen och försöka få hjälp med hur han ska gå tillväga. Anledningen till varför jag skriver detta mail är att jag känner att han behöver all hjälp han kan få. Han är medberoende och hon har alldeles för stor makt över honom, samt då till det faktum att hon är framgångsrik advokat och har just vårdnadstvister som sin specialitet!
Hon har berättat för honom att han inte skulle ha en chans mot henne vid en vårdnadstvist…
Vad finns det för vägar att gå här? Han vill inte ta mamman ifrån sin son och vice versa, men nu har det gått för långt. Det är kanske bara en tidsfråga innan hon kör ihjäl både sig själv och sonen. Han vill att hon söker hjälp. Hon har lovat gå till sin läkare och få Antabus igen, men problemen sitter ju förstås djupare än så hos henne. Hon är själv uppväxt i ett hem med alkoholmissbruk…
Min pojkvän vill ha enskild vårdnad tills hon verkligen får bukt med sina problem. Hur stora är hans möjligheter vid en vårdnadstvist? Sonen står skriven hos sin mamma. Jag vet inte om det finns några direkt ”bevis” för hennes missbruk, allt har ju tystats ner. Det finns människor som sett henne ”bete sig underligt”, men det räcker väl inte? Min pojkvän är rädd för att smutskasta henne och hennes familj, men inser samtidigt vidden av problemet efter hennes fyllekörning med sonen i bilen och måste gå vidare med detta. Men hur?
Tillägg till ovanstående:
Måndag: Mamman vägrar lämna sonen till pappan, trots att det nu är pappans umgängestid. Hon har också fabricerat en helt annan version av det som hänt de senaste dagarna. Dessutom gjorde hon en polisanmälan och fick min pojkvän arresterad för mordhot! Han släpptes dock efter några timmar och en motanmälan om falsk angivelse är gjord, då hennes påståenden är påhitt och lögner.
Tisdag: Sonen är fortfarande kvar hos mamman. Hon ringde idag min pojkvän och försökte få honom att komma till henne och skriva under ett avtal hon påstod sig skrivit. Han vågade inte ens åka dit för att titta på detta avtal, i rädsla för att hon då åter skulle anmäla honom för något han inte gjort sig skyldig till.
Onsdag, Torsdag: Pojken är kvar hos mamman. Pappan fortsätter ha kontakt med soc vilka försöker få föräldrarna att ”komma överens”.
Pappan får tid hos en advokat han kontaktat, tisdag den 13 juli.
Fredag: Mamman går med på att lämna sonen till pappan om denne skriver under ett umgängesavtal. Pappan är nu desperat och går med på detta. De skriver under avtalet (som gäller umgänge varannan vecka) och han får sonen till sig. Avtalet lämnas till soc.
Lördag den 10 juli: Pappan har nu sonen hos sig och denne berättar att ”mamma är dum, jag vill vara hos dig pappa”. Pappan vill göra en stämningsansökan till Tingsrätten då han inte vill lämna sonen till mamman igen, eftersom hon fortsätter leva i förnekelse och inte på allvar inser sina problem. Pappan får också veta att sonen under den här veckan tagits hand om av sin morfar. Mamman åker, som hon planerat, till Grekland imorgon, men inser att hon får åka utan sonen.
Går det att häva avtalet om umgänge? Hon har sagt att hon kommer och hämtar sonen hos pappan när hon kommit hem från sin resa. Har pappan rätta att stoppa henne då? Enligt avtalet är det ju då pappans vecka.
Det är frustrerande att stå vid sidan av detta och inte kunna göra något, men jag försöka i alla fall hjälpa pappan med fakta och information han kommer att behöva.
Tacksam för svar”
25 november 2010 kl. 21:29
”Tyvärr skyddar pojkens morfar mamman i detta, i sin iver att bibehålla fasaden utåt. Han lovade pappan att ta mamman till Missbruksakuten, men gjorde det inte. Det skulle för hela familjen vara ett stort nederlag om detta ”läckte ut”, vilket det ju skulle göra vid en stämningsansökan till Tingsrätten…..”
25 november 2010 kl. 21:30
Mer från flickvännen MO
”Jag är inte insatt i den här vårdnadstvist-världen, men börjar förstå att här räcker det tydligen inte med sanningen… suck!
Pojken är nu hos pappan (mamman har ju rest bort). Pojken sover oroligt på nätterna och är stundvis ledsen. Han har också sagt till pappan att han inte vill träffa mig längre. När pappan frågade varför svarade han: ”För att mamma säger att xxx(mitt namn) är dum!”
Fy, detta börjar bli en mardröm… Allt var ”frid och fröjd” så länge mamman fick ha sitt missbruk ”ifred”…”
25 november 2010 kl. 21:31
Proffsen vet hur systemet funkar och hur det kan utnyttjas till egen fördel. Tragiskt.
25 november 2010 kl. 21:40
OBS:
När jag kommenterade detta så rådde jag flickvännen att skaffa bevis, helt enkelt SPELA IN MAMMAN NÄR HON SÄGER DESSA SAKER
Erik till Flickvännen:
”Det hela är väldigt enkelt, utan bevis så är era historier inte värda papperet de skrivs på hos polisen ens. Inte i dagens feministiska klimat. Folk ljuger för alla (inklusive sig själva ) av rädsla att annars stå i vägen för feministisk ideologi som kan döda deras karriär. Det räcker inte att hon har berättat han inte skulle ha en chans i vårdnadstvist. Ni måste ha det INSPELAT när hon säger så. Det är enda chansen i dagens klimat. Hade hon varit man så hade hennes karriär varit torsk nu.”
Enligt senare inlägg så har de gjort detta varvid svinen på soc säger att ”vi skiter i dessa inspelningar för de får ändå inte användas i rätten”
”Pappan försökte, för vilken gång i ordningen minns jag inte, att få soc att lyssna på de inspelade samtalen, men ingen är intresserad. ”Det spelar ingen roll för du kommer ändå inte att få använda dem som bevismaterial i rätten” fick han som svar sist. Har vi inte fri bevisprövning i det här landet???
Soc ”diskuterar” om det är ”någon idé” att prata med läkaren på vårdcentralen eftersom det ändå står ”ord mot ord”.”
”Får hoppas att polisen i alla fall är villiga att lyssna på samtalen! Där säger hon bl.a. att hon vid tillfället ljög för polisen för att få pappan därifrån! Om hon då blir dömd för detta kanske soc vaknar till liv!?
Soc är en trög och tragisk instans! Jag trodde verkligen inte att man år 2010 kunde dömas utifrån sitt kön, men tydligen hade jag fel…”
När barnet föddes så tänkte mamman enbart på sin karriär medan pappan var hemma 1,5 år
Nu använder hon sin karriär för att få makten över barnet trots att det är pappan som haft den ”Kvinnliga” rollen att ta hand om barnet.
Och sedan står feministiska svinpoliitiker och ljuger män rätt upp i ögonen och säger att det ökar deras chanser att få vårdnaden om de tar mer föräldraledigt
Frågan är om det inte är dags att outa mammans namn på flashback!
25 november 2010 kl. 21:43
Om han hade varit mamma hade det varit enkelt. Då hade han kunnat ta sonen och flytta in på en kvinnojour. Berätta vilken hemsk pappa pojken har som super och slåss. Den pappan hade vart rökt.
I det omvända fallet går ju inte det eftersom det inte finns sådana inrättningar för män. Men om pappan, som ju fortfarande har halva vårdnaden kan hålla sonen från mamman och hävda att han behöver skydd så kommer i alla fall soc att vakna.
Det är vad jag skulle ha gjort. Finns det någonstans dom kan åka där dom kan vara trygga tills socialtjänsten börjar göra sitt jobb? Dvs agera för barnets bästa?
Håll er till sanningen och kräv att man lyssnar på barnet.
Ju längre han klarar att hålla barnet från mamman ju större chanser har han att få vårdnaden. Och han kan inte anklagas för egenmäktighet eftersom han är vårdnadshavare.
När mammorna struntar i domar och uppgjorda avtal händer inte ett skit. Det lär det kanske göra i det här fallet iofs. Finns det ingen som kan vittna om mammans problem utom barnet?
25 november 2010 kl. 21:46
Jag skulle kraftigt avråda från Flashback. Det är en pöbelsite och du vet aldrig vilka människor du får på dig där.
Bättre i så fall att starta en blogg där du själv har kontrollen.
25 november 2010 kl. 22:18
Man kan dock konstatera att om rollerna vore omvända så skulle givet pappan förlora vårdnaden.
Värt att notera är också att det verkar vara mindre allvarligt när en pojke (barnet i berättelsen) blir slagen än en flicka och vem som slår.
Rangordningen blir alltså (1 mest allvarligt, 4 minst allvarligt);
1. En pappa som slår sin dotter
2. En pappa som slår sin son
3. En mamma som slår sin dotter.
4. En mamma som slår sin son.
25 november 2010 kl. 22:53
Hej
Min pojkvän har över 50 inspelade samtal där mamman gång på gång ”säger bort sig” och ljuger och t.o.m. erkänner vissa saker… Tror ni soc varit intresserade av att lyssna på ett detta? Icke! Inte ett enda samtal har de velat lyssna på! I början av denna historia trodde vi i vår enfald att soc naturligtvis skulle förstå hur allt ligger till… så fel vi hade. Nu kan vi bara förlita oss på att Tingsrätten tar detta på allvar på måndag vid den muntliga förberedelsen.
Hälsn. MO / ”flickvännen”
25 november 2010 kl. 22:53
Halloj. Du skrev här i ett tidigare inlägg att feminismen innehåller pekpinnar hur kvinnor ska leva sina liv. Vad menar du med det, egentligen? Vad har du för källor? Med källor menas alltså inte dina egna åsikter.
25 november 2010 kl. 23:28
Citat A:
Är dina frågor relevanta i specifikt detta inlägg? Vilket tidigare inlägg syftar du på?
Tips: Läs bloggen!
25 november 2010 kl. 23:41
MO:
”Min pojkvän har över 50 inspelade samtal där mamman gång på gång ”säger bort sig” och ljuger och t.o.m. erkänner vissa saker…”
Hej, vad roligt att höra att ni nu iaf har den bevisning jag i min kommentar rådde er att skaffa (inte för att jag vet om ni redan då hade spelat in mamman eller inte) Advokatsamfundet kommer nu att tvingas ta ställning till om de kan ha kvar en advokat som ljuger, super och drar skam över hela yrkeskåren.
Det kanske de kan, jag vet inte. Mig påminner det mest om TV-serien Oskydligt dömd (TV 4) där en juridikprofessor spelad av Mikael Persbrandt jämförde en lagbrytande advokat med en katt och menade att om katten har nio liv så får man ha ihjäl katten nio gånger tills den inte jamar mer.
25 november 2010 kl. 23:46
Tragiskt och upprörande! Mahatma Gandhi sa ”Hate the sin, love the sinner”
hoppas att MO kan förlåta och gå vidare med den nya familjen.
Vill lägga till det här: Vinnare och förlorare vid feministisk nyttomaximering, metaperspektiv.
Statsfeminismen i sverige har haft många framgångar under de senaste tjugo åren. De stora vinnarna är högutbildad kvinnor från medelklassen. Tyvärr har dessa framgångar kommit på andra kvinnors bekostnad. När man är ideologiskt fastbunden vid en universallösning (feminism) blir det svårt att satsa på riktiga problem.
När samhällets sociala krigskassa töms för att bekämpa ”osynliga strukturer” blir det inga pengar kvar till missbrukare, fattiga, psyksjuka, kriminella eller papperslösa. Även den politiska debatten fokuserar på feministisk navelskåderi istället för riktiga sociala problem. Synd och skam!
25 november 2010 kl. 23:52
A:
”Halloj. Du skrev här i ett tidigare inlägg att feminismen innehåller pekpinnar hur kvinnor ska leva sina liv. Vad menar du med det, egentligen? Vad har du för källor? Med källor menas alltså inte dina egna åsikter.”
Bara så du vet så framstår du enbart som löjlig.
Feminismen har en diger historia av upprepade önskemål att kontrollera kvinnor. I flera decennier har de åsikterna varit tydliga hos de feministiska ledarna och kändisarna
Eller vill du kanske försöka hävda att Simone De Bevoire inte var en viktig del av feminismen? Hon sade 1974
”No woman should be authorized to stay at home to raise her children. Society should be totally different. Women should not have that choice”
26 november 2010 kl. 0:29
Erik
Hon avslutade med ”Or else she will make it” (valet att stå i köket och ta hand om barnen. Så redan Simone visste sanningen och ville genom lag ta bort den möjligheten för kvinnorna! Hmmmm…
I vilket fall…
MO
Mitt ENDA råd till er är detta: Om inte tingsrätten fungerar kan ni göra en tjänst till hela Svenska samhället och alla barn här i Sverige genom att gå ut i media. Det skulle alla barnen tjäna på… Möjligtvis utom din pojkväns dock. Det är en riskavvänjning man får göra. Förlora sonen för alltid eller utsätta honom för detta. Det är mitt enda råd!
26 november 2010 kl. 2:22
”Den första instans du som man måste kämpa mot i en vårdnadstvist är denna feministiska socialförvaltning. Detta har för min pojkvän visat sig vara en kamp mot mammans lögner där det mesta av hans energi gått till att stå till svars för hennes påhittade anklagelser. Man tror knappt det är på riktigt när man läser soc utredning…”
Det här är precis vad medborgarna ska få höra. Det är en allt för vanlig sanning och företeelse som ska tok granskas vidare. Socialtjänsten kostar enorma pengar och har väldigt lite effektivitet. På sikt ska Socialtjänsten saneras och bantas alternativt läggas ned helt. Finns flertal Män och Kvinnor inom Socialtjänten som vittnar anonymt om rättsvidriga övergrepp dagligen hur Män och Fäder tillsammans med deras barn behandlas. Feministerna,Socialtjänsten och Domstolarna förnekar detta. VARFÖR???
@ Erik
Instämmer. Men trots bevis kan Mamman/-kvinnan bete sig precis som hon vill. Ett skurkaktigt beteende. Mamman/-kvinnan utnyttjar systemet på ett väl medvetet sätt och spelar på offer rollen. Det som händer är att dessa Mödrar/-kvinnor förstör för systemet och urholkar rättssäkerheten för alla andra kvinnor/mödrar som verkligen behöver hjälp. Det är inte enbart Männens ansvar att kritisera och ta ansvar. Sveriges samtliga kvinnor som är för jämställdhet ska gå ut och göra ett kvinnligt uppror och ta kraftigt avstånd mot kvinnliga lögnerskor,feministiska mödrar som bryter mot lagen och misshandlar sin partner i nära relationer.
Statsfeminismen inom Soc, Domstol,Polis,Åklagarämbete ser mellan fingrarna. Det är fakta. Så är det bara. Är verkligen oberoende när det kommer till att sätta press och ta lagen i egna händer vad gäller att kritiskt granska,gräva och publicera detta rättsvidriga beteende hos ovan nämnda. Det är allt annat än vad feministiska gammel media gör. Oavsett kön ska man inte få stats subventioner att bryta mot lagen, det ser är många och blir jävligt förbannade. Fungerar verkligen Rättsväsendet i Sverige? Stackars Mödrar,feminister och kvinnor är inte lika inför lagen när det gäller falsk tillvitelse, förtal, egenmäktighet med barn,mansmisshandel etc. Ett stort mörkertal som politiker inte tar ansvar för. Mappa ihop samtliga polisanmälningar med åtal och fällande domar. Ingen vacker uppsyn! Skulle dessa mödrar/-kvinnor åka dit används ofta kvinnokortet och straffrabatt som är en missriktad välvilja . Det snarare stjälper än hjälper. Dessa kvinnor behöver fängelse i kombination med vård efter fastställd diagnos.
Våga gräva. Våga se fakta. Våga skriva och publicera gammel media. Det är därför Genus Nytt växer sig så stor pga ett enormt behov att bryta Medialocket!
Råd till ovan Fader och nya flickvän, gå ut i media, publicera berättelserna, gör som bögarna på 80-talet och kliv ur garderoben. Fler kommer följa efter. Ni är inte ensamma. Det här är ett gigantiskt Samhällsproblem och en tickande bomb som makthavare och politiker står ansvariga inför. De ska hårt kritiseras för att de gått i feminismens spår utan att just ta ansvar och inse konsekvenserna av sitt handlande.
26 november 2010 kl. 7:10
Viktigt att det står i alla papper att ni vill ta med inspelningar som bevisning. Annars tas det inte upp i domstolen heller.
Gör en dvd med alla inspelningar som ni anser relevanta och gör ett register på ordning och vad som sägs. Det underlättar för domstolen och er advokat.
Detta ska skickas med som bevisning redan från början.
När de frågar varför ni spelade in henne säger ni att ni ville spela in samtalet som bevisning för att hon(mamman) inte skulle kunna anklaga pappan för något. Eftersom hon gjort det ett antal gånger. Man får spela in sig själv, även om andra kommer med på bandet.
26 november 2010 kl. 21:08
Fast alltså, angående flera kommentarer här. Blir mamman anklagad för misshandel så blir det en utredning och mamman fråntas vårdanden, exempelvis Catarina Hurtig. Soc fallerar däremot i många fall, både vad gäller modern och fadern, vilket vi har sett i många fall där en olämplig mamma eller pappa får bibehålla vårdnaden om barnen.
Jag har själv haft direkt kontakt med SOC. Jag mådde dåligt när jag var yngre och försökte ta livet av mig. SOC gick på min mamma direkt och började anklaga henne för både fysisk och psykisk misshandel och la ALLT ansvar på att jag mådde dåligt på henne, och SOC ville frånta vårdnaden.
På vilka grunder? Inga alls. Jag hade inte sagt ett piss om mina föräldrar. Så bara så ni vet, så kan SOC vara förjävliga i vilket fall.
Men alla orättvisor ska självklart utredas. Jag tycker bara att det är tråkigt om man gör det här till en fajt om ”vem det är mest synd om” och hänvisar till föräldrarnas kön.
Istället borde man se till den som faktiskt ÄR viktigast, det vill säga barnet, och propsa på bättre utredningar och att SOC ska vara närvarande. För det finns så många fall där det går fel, åt endera håll, och att skita i det och istället fokusera på könet tycker jag inte är rätt väg att gå.
Att kräva en lösning, däremot, är av väldigt stor relevans. Att man sätter upp scheman på vad som ska utredas och hur. Och har man satta värden på hur saker och ting ska se ut, och att allt utanför det bedöms som felbehandling av ett fall: Då jävlar kommer inte könet att ha någon relevans.
27 november 2010 kl. 5:54
@MO
Jag sätter inte mycket värde på tingsrätten oavsett bevisning eller vad målet gäller. Om ni skulle förlora där så får ni inte tappa hoppet! Det blir bättre i högre instanser.
Exempel på idioti jag upplevt från tingsrätten:
1. Min kusin fick inte vårdnaden om sina barn. Detta trots att mamman var en kronisk lögnerska (så mycket att hennes lokala polisstation helt slutade ta emot hennes anmälningar mot min kusin). Hon förlorade vårdnaden när det uppdagades att hon inte städade (fullt med kattavföring i lögenheten), inte hade någon el, inte betalade räkningarna och sedan stack med ungarna. Hennes arbete: Handläggare hos socialen.
2. En vän blev misshandlad på krogen. Anmälan gjordes på plats. En av hans vänner vittnade om händelsen (det var han som tillsammans med en vakt avstyrde bråket). Killen i fråga har flera gånger blivit dömd för misshandel, hot, stöld och har varit inblandad i utredningar gällande försäljning av droger. Han hade ett vittne på sin sida. Denne person (som för övrigt riktat en pistol mot mig vid ett tillfälle) sa ”Jag såg inte, men jag vet att *Namn* aldrig skulle göra så!”
Resultat: Åtalet ogillades. Båda vittnena föreföll trovärdiga i rättens ögon.
3. Jag körde på en taxi på motorvägen i Göteborg. Han stod stilla i yttersta filen, utan varningsblingers, utan bromsljus. Mitt vittnesmål har varit koncist (vid första förhöret var jag fastspänd med nackkrage på en bår på Sahlgrenska, andra var näsan ett år senare). I första förhöret så hävdade han att han stannat för att lyssna på ett meddelande om en körning. I andra att det blivit fel på bilen. Han hävdade att han stod i vägrenen. De fysikaliska bevisen (skadorna på bilarna, positioner efter krocken) utesluter att han skulle ha stått i vägrenen.
Resultat: Åtalet ogillas. Båda parterna anses ge ett trovärdigt intryck (trots att de i domen nämner att positionerna på bilarna stödjer min version).
27 november 2010 kl. 5:57
Förtydligande: I fallet med min kusin så vann han ju faktiskt tillslut. Detta var dock efter flera år i rätten. Hon fortsatte efter detta med sina trackaserier och det senaste jag hörde var att hon hade ensam vårdnad igen.
29 november 2010 kl. 13:12
En tanke som nyss slog mig:
Man kan se en tydlig trend att antalet kvinnliga advokater ökar. Undrar vad detta kommer att innebära för framtidens vårdnadstvister…?
Antal ledamöter i Advokatsamfundet den 1 oktober 2010:
4713, varav 4207 aktiva advokater
(varav kvinnor: 1075, män: 3638).
Antal advokatkontor 1/10 2010: 1627
Antal biträdande jurister (utom advokater) på advokatkontoren 1/10 2010:
1879 (varav kvinnor: 1025, män: 854).
Källa: http://www.advokatsamfundet.se/templates/CommonPage.aspx?id=5228#antal
Av årets nya advokater är mer än hälften, 55 procent, kvinnor. Generellt utgör kvinnliga advokater en fjärdedel av kåren, nämligen 24 procent. Men fler kvinnliga advokater lär det bli eftersom andelen kvinnliga biträdande jurister närmar sig 60 procent. Det påverkar givetvis andelen kvinnliga advokater och delägare, menar Ramberg. Den äldre delen av kåren består till största del av män. Sett till pensionsavgångar samt till de som lämnar samfundet är det relevant att tala om nettoökning. I fjol tillkom 73 nya advokater, 65 av dessa var kvinnor.
Källa: http://www.realtid.se/ArticlePages/201006/11/20100611110447_Realtid441/20100611110447_Realtid441.dbp.asp
01 december 2010 kl. 13:33
[…] till en man i en het vårdnatstvis skrivit in så förvånas jag när jag läser kommentaren av Erik där han i slutändan skriver Frågan är om det inte är dags att outa mammans namn på […]