Har vi blivit för jämställda i Sverige, frågar Aftonbladets kvinnoredaktion Wendela i en artikel (här). Artikeln hänvisar till resonemanget efter Anna Ankas famösa uttalanden, och säger att ”Anna Anka bara sa det som många svenskar tänker”.
Själv tycker jag att jämställdhet aldrig kan gå för långt. Inte i sin rätta bemärkelse – att män och kvinnor ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Jag brinner för jämställdhet.
Problemet i Sverige är att jämställdhet getts en annan (och felaktig) innebörd, där alla ska tvingas vara likadana. Könen sägs vara en social konstruktion. Det ska vara 50/50-fördelning överallt, till och med i varenda brandbil. Och om människorna (kvinnor OCH män) inte vill – ja då får man tvinga dem…
Det är fel, det är omöjligt att lyckas med, och försöken gör människor olyckliga. Jämställdhet är inte statistik.Vi måste ha respekt för att män och kvinnor gör lite olika livsprioriteringar, eftersom könen är skapta lite olika. Det i sin tur har sin grund i att artens överlevnad i den kärva forntiden underlättades av en viss specialisering, en viss arbetsuppdelning. Feministerna må skrika sig fördärvade av upprördhet över att det är så, men de kan inte förändra verkligheten.
Låt människor vara ifred. Låt dem göra som de vill. Bara alla har samma rättigheter och skyldigheter! Det är jämställdhet!
Genusnytt 
01 november 2009 kl. 15:24
Visst. Men jag tycker kanske du ändå kanske missar en aspekt här? ”Jämställdhet” är bara när det passar. Dvs när kvinnorna, eller feministerna, vill. Ingen tvingar väl kvinnor till gruvarbete eller vägbyggen, av jämställdhetsskäl? Nej men in i styrelser skall de, Och männen ut. Och männen skall hem och amma barn. Dvs när det passar mammorna. Begreppet ”jämställdhet” (ett feministord?) är misssbrukat och besudlat udner 3 decennier. Men rimlig rättvisa mellan könen är förstås bra!
01 november 2009 kl. 18:02
Joakim: Jämställdhet är ju även när en man vill jobba som en frisör, sjuksköterska, kassör eller i klädesbutik. Det handlar inte om att trycka ut män eller kvinnor, det handlar om att varje individ ska ha samma rättigheter och skyldigheter.
Din attityd är missbruk av ordet ”jämnställdhet”. Män är också feminster. Det är ju tack vare din attityd det är svårare att göra sverige jämnlikt.
01 november 2009 kl. 18:04
Tack Pär för en blogg av klass! Den enda som följs dagligen.
01 november 2009 kl. 19:13
Jag har rotat i utredningar inför mitt föredrag som jag höll på Heimdagi veckan, och jag har funnit när och hur det gick till när de jämställdhetspolitiska målen förändrades från ”lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter” till något helt annat – nämligen 50/50-utopin. Kommer att blogga om detta i veckan! Jämställdhetsbegreppet är alltså inte ens officiellt det vi trodde det var – utan målsättningen 50/50 inom varje yrkeskategori och på varje arbetsplats ÄR jämställdhet idag. Vi måste få till ett nytt beslut av de jämställdhetspolitiska målen!!
01 november 2009 kl. 19:13
Stavfel, hade lite bråttom: HEIMDAL menar jag 🙂
01 november 2009 kl. 19:14
Förresten – kul att du uppdaterar så ofta Pär! Önskar jag också kunde det, men det är så mycket annat att göra som förtryckt och underordnad kvinna 😉 Nu måste jag tex snart diska…
01 november 2009 kl. 19:31
Hej Tanja, var glad att du får diska innan det kvoteras bort. 🙂 Bara man kommer igång så…
Själv har jag lagat mat till familjen. När kvinnor idag säger ”jag avskyr matlagning”, då är det nästan OK. Säger en man det, då är han nog en chauvinist…
Själv tror jag inte på något ”jämställdhetsbegrepp”, längre, av förklarliga skäl. (30 års fuskdebatt) Men skall kritken mot statsfeminism tas på allvar måte vi nog använda det, till vidare…
Så tror jag iaf.
01 november 2009 kl. 20:36
elisse…feminism är en styggelse direkt hämtad från kommunismens bakgård, byt ut klas mot kön i någon av de gamla sovjetiska proklamationerna inför 5 års planerna så ser du ganska tydligt vad jag menar….och det har absolut noll med lika rätt och skyldighet att göra att kvotera in kvinnor som poliser, brandmän och militärer på sämre meriter.
01 november 2009 kl. 22:22
Riktigt bra skrivet blogginlägg. Jag tackar för det och sparar det i minnet!
02 november 2009 kl. 0:25
Halleluja! Du sätter ord på det jag tänker!
02 november 2009 kl. 8:52
Magnus: Jag vet inte hur du tolakr saker, men jag tolkar inte feminism så. Kvotering är inte jämställdhet, oavsett om det är män, kvinnor, invandrare, unga eller gamla som kvoteras in. Bara för att påpeka, så får män ofta chefspositioner även om någon kvinna har bättre meriter, men det tar du inte upp. Jag undrar när den konservativa kvinnosynen kom tillbaka, att dom alla bara är giriga horor. Jämnställdhet är, för mig, att alla ska ses som individer som är lika värda, inte vilket kön dom är.
02 november 2009 kl. 9:25
@elisse
Du skriver ”Bara för att påpeka, så får män ofta chefspositioner även om någon kvinna har bättre meriter, men det tar du inte upp.”
Jag skulle faktiskt vara otroligt och seriöst intresserad av att du listade upp hur många sådana här fall du känner till, vem, var, när, och hur ofta har det som du påstår inträffat?
Var med och och jobba för verklig rättvisa.
02 november 2009 kl. 14:00
Barfota: Kan ta mig själv som exempel, en kille, iofs snygg och trevlig, men inte alls närheten av att vara lika kvalificerad av mig blev befordrad istället. Efter det frågade han mig ofta om hjälp med sina arbetsuppgifter, för att han inte klarade av dom. Kan vara värt att nämna att chefen som befordrade honom istället för mig var en kvinna, men det var en sån där riktig gubbchef på högre position, som trakasserat flera kvinnliga anställda, som sa åt henne att inte befordra mig.
Tolkningen av feminism blivit störd och alldeles för manskränkade, men det går emot vad feminismen egentligen är. Ovanpå det så har det kommit människor som är antifeministiska, men det går inte ihop när väldigt många inte alls vet vad feminism egentligen innebär. Om vi kallar oss ”Män-niskor” så kanske det inte är fel att ordet för jämnlikhet är ”fem-inism” när kvinnor redan från födseln anses avvikande.
Feminism är det länken du hänvisade till beskriver, ”tar avstånd från kvoteringar, särbehandlingar och all annan diskriminerande politik både i Sverige och i internationella sammanhang.”
02 november 2009 kl. 16:46
Magnus. Jag har aldrig hört någon säga (att dom alla bara är) ”giriga horor”. Mer än alltså du! Har du f.ö. seriöst tänkt efter hur du debatterar?
02 november 2009 kl. 18:00
Elisse
citat:
iofs ”snygg” och trevlig
Hmmmm om han hade varit ”ful” och trevlig då ?…….flera av dina dina kommentarer har en nervärderande människosyn, tänk på vad du skriver.
02 november 2009 kl. 19:18
Ursäkta mig Magnus, det var Elisse jag borde ha vänt mig till! Men hon började med ditt namn och sedan anföringstecken: vilket enligt mitt språkbruk blir fel och kan orsaka missförstånd.
Dock, slarvigt av mig ändå.
Elisse, du använder begreppet ”giriga horor”. Har aldrig hört det annars!
03 november 2009 kl. 13:49
Mats: Jag skrev med det för att chefen pratade om hur snygg hon tyckte han var. Men ja, jag hatar människor ganska mycket.
Joakim: Anföringstecken används ofta när man svarar till folk på forum eller liknande. ”Giriga horor” kanske var att ta i, men jag är så less på att höra att kvinnorna är bara ute efter att ta männens jobb.
Oavsett så är vi nog ute efter samma sak, ett jämställt samhälle, där alla har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.
03 november 2009 kl. 15:44
Fel även av mig. Anföringstecken ja, men inte kolon (som jag borde skrivit) Men strunt samma! ”Horor” kallades folk iaf inte i skolan på ”den ojämställda tiden”. Om den nu var det.
03 november 2009 kl. 17:28
elisse:
”Bara för att påpeka, så får män ofta chefspositioner även om någon kvinna har bättre meriter, men det tar du inte upp.”
Bara för att påpeka så får en man ofta en chefsposition även om någon annan man har bättre meriter. Anledningen det uppmärksammas när kvinnor behandlas så är att det finns färr kvinnor där men det är absolut inget som man slipper om man är man.
”Jag undrar när den konservativa kvinnosynen kom tillbaka, att dom alla bara är giriga horor.”
Det kan jag svara på. Under 80-talet så genomgick feminismen i USA en radikal förändring. I en serie aggressiva debatter det sk ”feminist sex wars” så flyttades makten i den feministiska rörelsen över från de progressiva flummarna till de moralistiska ilskna socialt ultrakonservativa radikalfeministerna med kvinnojourrörelsen, barnsrättsförespråkarna och antiporrörelsen i spetsen.
I texter från viktiga feminister syns förändringen tydlig. Erica Jong skrev i en bok om hur kvinnor blev mer sexuellt liberala. I nästa bok varnade hon för att ”killar inte skulle köpa kon om de fick mjölken gratis” En etthundraåttiograders vändning och återgång till konservativ kvinnosyn. Det är alltså feminismen som återgått till konservativ kvinnosyn. Det är inte männen som ändrade premisserna för sin beskrivning av kvinnor. Det var kvinnor som ändrade sättet hur de såg på sig själva.
”Jämnställdhet är, för mig, att alla ska ses som individer som är lika värda, inte vilket kön dom är.”
Jämställdhet är för mig att alla har generellt samma värde, skyldigheter och rättigheter oavsett vilket kön de har. Däremot har jämställdhet ingenting att göra med att låtsas att det är ovlktigt på individuell nivå vilket kön man har. Alla kommer alltid att ses även som det kön de har. Det är en väsentlig skillnad mellan att anse två olika saker har samma värde än att låtsas två olika saker är mer lika än de egentligen är.
Det sistnämnda är ett recept för katastrof.
03 november 2009 kl. 22:31
Men seriöst, vad håller ni på med?
Erik: Jag har INTE sagt att kön är oviktigt på en individuell nivå.
Resten orkar jag inte ens svara på, när ni ändå övertolkar. Varför ska ni fortsätta bråka om vi ändå vill samma sak?
”Jämställdhet är för mig att alla har generellt samma värde, skyldigheter och rättigheter oavsett vilket kön de har.”
Det är vad jag beskrev det som, så jag förstår inte vad din poäng är. Jag kanske inte är lika välformulerad som dig, men din argument är ungefär ”Du säger att den är röd, men det är fel! För den är röd!”
Nu ska jag återgå till mitt manshat, ha det bra.
04 november 2009 kl. 0:58
elisse: Jämställdhet är enligt mig att folk ses både som individer och kön. Att säga jämställdhet är att ses som ”individer, inte som kön” som du skrev är riktigt dumt eftersom kön är det första vi ser och att tro vi kan låtsas vi inte ser det. Ja det är som att säga ”hon är röd, men vänta jag får ju inte se det, jag LÅTSAS inte se hon är röd”
01 oktober 2012 kl. 7:13
[…] gått för långt, på ca 125 år? Vi tar oss tillbaka till nutiden och klickar oss in på högsta träffen på Google för sökningen jämställdheten gått för långt. Vi hamnar hos den idag verksamme […]