Är flickor verkligen eftersatta i skolan?

by

Det är allmänt känt att flickor lyckas betydligt bättre än pojkar i skolan. Det gäller både grundskola och gymnasium. Till och med när pojkar och flickor får samma resultat på nationella prov får flickor bättre betyg, har undersökningar visat. Flickor håller också på att ta över högskolan. Detta leder i förlängningen till att många statusyrken kommer att tas över av kvinnor. Det är alltså högst angeläget att göra något åt pojkarnas situation i skolan.

Nu har Utbildningsdepartementet skickat ut ett pressmeddelande där man säger att forskningen om flickor och jämställdhet i skolan riskerar att bli eftersatt. Det satsas för mycket på pojkar, menar de märkligt nog. Citat ut pressreleasen:

”- Den aktuella forskningen om skola och jämställdhet handlar sällan specifikt om flickor och jämställdhet. Den handlar snarare om pojkar eller om både flickor och pojkar. Det är bra att det finns ett begynnande intresse för forskning om pojkar i skolan ur ett jämställdhetsperspektiv. Det finns dock en risk för att flickors och unga kvinnors erfarenheter av jämställdhet i skolan tappas bort. Det säger fil. dr Fredrik Bondestam som på DEJA:s uppdrag har genomfört en metaanalys av forskningsfältet jämställdhet och skola åren 1969-2009.”

Läs mer här. Tack för tipset, Magnus!

34 svar to “Är flickor verkligen eftersatta i skolan?”

  1. Jens Says:

    Återigen…detta hade aldrig hänt i något annat land än Europa.

    Pär du måste…MÅSTE inse att det är dags att starta ett parti. Det finns ju inget parti som driver mansfrågor. Däremot finns det gott om partier somd river kvinnofrågor. Det vore väl märkligt om det inte fanns ett mansfrågeparti då också. Det är väl inte så tokigt?

  2. Litmus Says:

    Svenska regeringen menar väl att det är ett problem så länge det överhuvudtaget går pojkar i skolor i Sverige. Att flickor får mycket bättre betyg än pojkar är inte på långt när nog. Total feministisk, svensk ”jämställdhet” uppnås väl först när endast flickor får gå i skolan…

  3. förälder Says:

    DEJA ägnar sig otvetydligen åt att fabricera förljugen feministpropaganda.

    Varför?

  4. Björn Says:

    Läs här: http://www.jamstalldhetihogskolan.se/Bazment/dj/sv/hem.aspx Hela verksamheten verkar genomsyras av att det är kvinnor som är diskriminerade. I pressmeddelandet under första rubriken kan man läsa följande…”Det glädjer mig också att SLU tar nya, breda tag om
    jämställdhetsfrågan. Jämställdhet i akademin handlar om betydligt mer än
    studentrekrytering. Detta hamnade tyvärr i skuggan under förra årets
    debatt om positiv särbehandling; en debatt som delvis hade sitt ursprung i
    SLU:s antagningsrutiner. Nu satsar SLU på att utbilda både lärare och
    annan personal i jämställdhets- och genusfrågor, för att på sikt uppnå
    bättre könsbalans på utbildningarna.”
    Noterbart är att det är fler kvinnor än män som går på SLU. Men snedrekryteringen verkar ju inte vara ett problem eftersom ”jämställdhet i akademin handlar om betydligt mer än studentrekrytering”. Hade man resonerat så om förhållandena varit de omvända?

  5. Inte Troende Says:

    Här är länken till hela utredningen:

    Klicka för att komma åt 9760a3ee.pdf

    Det är tydligt – allt som kritiserar feminismen kallas för problematiskt eftersom den bygger på fördomar (s.65).

    Jag roade mig också med att läsa igenom referenslistan – och där var det svårt att hitta något som helst stöd för teorin att forskning kring flickor skulle vara eftersatt. Å andra sidan räknas till forskning även en stor mängd C- och D-uppsatser.

    Jag kan bara dra en slutsats. Sveriges pedagogik-studenter – framförallt inom pedagogiken är inte fullt så intresserad av genusteori som de som sysslar med feministisk forskning.

  6. Mercedes Gill Says:

    Jag har mött Fredrik Bondestam – och sett honom föreläsa.

    Han är en den mest extrema radikalfeminist jag stött på. Urskljningslös – och hyllad av alla feministtanter i sveriges alla kommuner och myndigheter.

    Han är en artist – och en lögnare – som tjänar bra på den här karriären.

    En dag – snart – kommer han att försöka förklara bort det han han har hållit på med. Han är en hal typ, en verklig ”hala Lasse”.

  7. Caspian Rehbinder Says:

    Självklart ska man ta reda på varför flickor har bättre betyg, och göra någonting åt det. Men då måste man i konsekvensens namn också ta reda på varför dessa så kallade statusyrken är dominerade av män, och göra någonting åt det. Kvotering kallas det. Och vad var det vi tyckte om kvotering nu igen?

    Om pojkar och flickor får olika betyg för samma resultat är det självklart hemskt, oavsett vilka som drabbas av det. Men att fler flickor går högre utbildningar ser jag inte några större problem med.

  8. Inte Troende Says:

    Sedan kan man roa sig med att räkna referenser till flickor/kvinnor vs pojkar/män

    Klicka för att komma åt d4808feb.pdf

    Gissa vad? Kvinnorna vinner. Inte överlägset men med marginal.

    Dessutom… i förtexterna står dessutom att när nya teorier räknas genus-teorierna, vilka är ungefär lika många till omfattningen som uppsatserna om pojkar.

    Å andra sidan – om detta är kvaliteten på svensk genusforskning… (troligtvis) är den vetenskapsföraktande. Men det är inget nytt va?!?

  9. Access Says:

    Caspian Rehbinder!
    Att flickor får bättre betyg än pojkar för samma prestation är något som måste åtgärdas, eftersom pojkarna inte själva är orsaken till det.
    Att kvinnor inte i lika stor utsträckning som män söker sig till ”så kallade statusyrken” är inget som behöver åtgärdas, eftersom kvinnorna har alla möjligheter att själva ändra på det. Om de vill.

  10. AV Says:

    Caspian:
    ”Men då måste man i konsekvensens namn också ta reda på varför dessa så kallade statusyrken är dominerade av män, och göra någonting åt det….
    …Men att fler flickor går högre utbildningar ser jag inte några större problem med.”

    Hur var det med konsekvensen du efterfrågade? Det är alltså ett problem att de som är ”statusyrken” fortfarande domineras av män eftersom flera män gick på högskolan förr, men det är inte ett problem att det nu har vänt helt åt andra hållet så att de som utbildar sig till framtidens statusyrken domineras av kvinnor? Din logik är underbar och man får kalla det ett rekord att på ett så kort inlägg lyckas tala emot sig själv. Dagens modeord: paradox.

    Jo, det var ett problem förr att tjejer för länge sedan uteslöts från högre studier och sedan av tradition inte sökte sig vidare. Men det är ett lika stort problem idag att killar får oförklarligt sämre betyg i skolan, att man fortfarande satsar ensidigt på flickors utveckling med självbildskurser och karriärkurser, att man osynliggör killars psykiska ohälsa, att man skyller på killars ”antipluggkultur” (killar är ansvariga subjekt) medan tjejers tillkortakommanden förklaras med att de är offer för strukturer (passiva objekt utan eget ansvar, drabbade).

    Att undvika att köra i diket genom att svänga så hårt åt andra hållet att man hamnar i andra diket är en dålig lösning.

  11. 1A Says:

    AV: ”Att undvika att köra i diket genom att svänga så hårt åt andra hållet att man hamnar i andra diket är en dålig lösning.”

    Detta resonemang kräver en fullt fungerande hjärna för att förstås i kombination med kön eller klass. Och just denna mentala defekt, denna intellektuella blinda fläck finner du således i extremistklientelet feminist-kön/kommunist-klass. Men vilket kom först, hönan eller ägget; den blinda fläcken eller feministen?

    Verklighetsförblindade av internaliserat dogmtänk står dårarna med fullt rattutslag fortfarande och slirar i diket. Idisslar, maniskt, döda genusdogmer. Kedjade vid liken av Stalin och Pol-Pot, och skriker offerlögner till alla förbipasserande.

  12. Jack Says:

    Vad bär framtiden om män fortsätter behandlas som andra klassens medborgare?

    En skrämmande installation från ”A voice for men” som även har andra intressanta filmer:

    Tips på andra bra youtubekanaler:
    http://www.youtube.com/user/GenusNytt
    http://www.youtube.com/user/manwomanmyth

  13. Jack Says:

    1A,

    ”Detta resonemang kräver en fullt fungerande hjärna för att förstås ”

    Det finns teorier om olika stadier för tänkande:
    ‘Formal-operational thinking is absolute, and involves making decisions based on personal experience and logic.

    Post-formal thinking … involves making decisions based on situational constraints and circumstances, integrating emotion with logic to form context-dependent principles.’

    Det angett senare stadiet av tänkande, postoperationella, låter lite som feministiskt eller feministvänligt, att anpassa hur man tänker menar och säger utefter situation och använda en emotionell oh partiell logik.

    Oavsett vad situation är så kan det i tänkandet/diskussionen då bli så att att det rätt är att det tas reella resurser från män och ges till kvinnor. Man slipper också undan att ta hänsyn till vad man faktiskt upplever i verkligheten.

    Det är en kraftfullare typ av argumentation om man kan byta spelregler, kanske rent av ljuga, vara motsägelsefull, ignorera verkligheten, påverka emotionellt osv när det behövs för att uppnå det mål man söker. Man kan se det som att feministerna ser det logiskt att vara ologisk för att nå ett visst resultat. Typiskt det som skadar män, kanske också ger dem eller kvinnor resurser eller bara något som rättfärdigar det befintliga.

    Att övertyga med formella logiska resonemang biter alltså inte och det har 40 år av relativt framgångslös anti-feminism/anti-misandri visat.

  14. Caspian Rehbinder Says:

    Som alltid när jag ställer mig kritisk till Pär Ströms antifeminstiska demagogik får jag massor med kritik. Till viss del befogad i detta fall, då jag kanske inte nog tydliggjorde min poäng.

    Flickor får högre betyg än pojkar. Det stämmer. Vad säger att det inte helt enkelt beror på att flickor generellt, av såväl biologiska som sociala skäl, lär sig bättre? Visst finns nationella prov som visar jämnare resultat, men man måste komma ihåg att de nationella proven är ett begränsad format med långa prov. Generellt kanske flickor är bättre i skolan, men jämnbra på den typen av prov.

    Jag säger inte att det nödvändigtvis är så, men jag problematiserar och ifrågasätter varför man ska satsa mer på just pojkar. Och varför, Per Ström, följer du inte din egen övertygelse och förespråkar en satsning på dem som har det svårt i skolan, istället för på pojkar? Vad du gör är ju att ge olika personer olika förutsättningar utifrån könstillhörighet.

  15. Sötis Says:

    Caspian skriver: ”jag problematiserar och ifrågasätter varför man ska satsa mer på just pojkar”

    Jasså du ”problematserar”? Vad gulligt när du visar att du kan rapa feministfloskler såsom en väldresserad kommunistbabian.

    Men för helvete, du stackars, efterblivna jävla krukväxt. Är du fullständigt och ytterligen totalt blåst? Tappade din mamma dig många gånger i asfalten?

    Obestridliga fakta är att pojkar missgynnas systematiskt i skolan. Då ska jag förklara för dig extra tydligt, du ynkliga ärthjärna; att av detta följer av logisk självklarhet att det måste utgå mera stöd till pojkarna.

  16. AV Says:

    Caspian: Nu håller jag inte med allt Pär skriver eller tycker det är ok med invektiv som ärthjärna.

    Men jag kan ge dig en inblick i skolans värld. Jobbar där sedan 12 år. När pojkar förr fick bättre resultat än flickor, skulle vi då nöjt oss med att konstatera att kanske det ÄR så att killar lär sig bättre än flickor? Tycker du att det var ok när man sade att flickor nog inte kunde förstå sig på matematik? Nej, just det. Man började titta på vad i skolan som missgynnade flickor. Sedan dess har det gjorts en massa satsningar på flickor i skolan, men det verkar som om vi bara kan ha en tanke i taget i Sverige. Så nu glömmer vi pojkarna istället. Och till skillnad från när flickor missgynnades förklaras det med pojkars ”antipluggkultur”. Man lägger ansvaret på dem själva. För till skillnad från flickor som ses som drabbade objekt är pojkar tydligen ansvariga subjekt. I jämställdhetens namn förstärker man idag de fördomar om könen som man säger sig vilja bryta.

    Sanningen är som ofta mitt emellan. På ett individuellt plan har vi givetvis alla ansvar. Ja, det finns en massa pojkar som inte tar tag i sina liv, som glider genom skolan och verkar strunta i allt eller har givit upp. Men det finns det en massa flickor också som gör det. De tar inte sitt ansvar för sitt eget liv. Men varför gör de inte det? Hur har vi vuxna misslyckats med att förklara för våra barn att det bara finns en som kan ta tag i sitt eget liv, sig själv? Kan det vara allt sopande av curlingföräldrar och curlinglärare? Kan det vara att denna brist på eget ansvar drabbar killar mest?

    För så här ligger det till med intelligens. Killar och tjejer är lika intelligenta. Tjejer mognar generellt lite tidigare men det tar killarna oftast igen. När vi är vuxna finns ingen skillnad. På nationella prov finns ingen nämnvärd skillnad mellan könen. Men i slutbetygen får flickor i genomsnitt högre betyg och killar lägre. Det som du vill förklara med att
    ”Visst finns nationella prov som visar jämnare resultat, men man måste komma ihåg att de nationella proven är ett begränsad format med långa prov. Generellt kanske flickor är bättre i skolan, men jämnbra på den typen av prov.”

    Jag ser olika förklaringar på denna skillnad. Den ena kan vara att fördomar om duktiga flickor och bråkiga pojkar påverkar betygen. Man väger in annat än resultat. En annan förklaring att undervisningsmetoderna missgynnar pojkar som inte har studievana i hemmen. De reagerar med att göra uppror. De flickor som inte har studievana hemma kanske generellt klarar sig på att de åtminstone gör vad de blir tillsagda. Sättet att undervisa har ändrats med tiden. Förr blev eleverna tillsagda exakt vad de skulle göra och den som lärde in och kunde repetera det läraren sade fick högst betyg. Samtidigt arbetade man mycket med ansvar. Man fick lära sig att ha med sina grejer, fick läxor och beting. Dvs man lärde sig ansvar samtidigt som skolan var mera styrd. Idag gör vi tvärt om. Eleverna behöver knappt ta ansvar för att ha med penna och papper, samtidigt som vi kräver ansvar att ”forska” själva. För höga betyg skall man kunna tänka själv och analysera, fast fortfarande gärna som läraren tänker. Lite träning i ansvar fast stor frihet. Det gynnar givetvis de som lär sig ansvar hemifrån. För dem är friheten och egentänkandet ett lyft. För flickor som inte har det ställer skolan upp med pep talk, stöd och de klarar sig på ”duktighet” och vår syn på flickor/pojkar. De svaga pojkarna har blivit helt vilsna idag och protesterar med revolt. Jag förespråkar inte en tillbakagång till korvstoppningsundervisning eller är en fan av Björklunds militärdiciplin, men jag tänker inte ge mig till tåls med ” tjejer kanske bara är bättre”. Lika lite som jag accepterar ”tjejer och matematik går inte ihop”.

    Hoppas detta får dig att tänka om lite och vidgat din vy om skolan. Släpp sargen med flickor offer-pojkar lata och kom in i matchen!

  17. Håkan Says:

    AV det var ett av de bästa svaren jag läst på länge. Generellt sett tror jag att pojkar (män) reagerar bättre på utbildning som görs pekandes med hela handen. Nu försvinner värnplikten men försvaret har utbildat unga män i generationer med den metoden, oftast med gott resultat.

    En annan aspekt på det du skriver om ”protesterar med revolt” är att lärare idag inte för med sig så mycket respekt. När jag gick i skolan så fanns fortfarande respekten. Jag tror att pojkarnas uppror underlättas av att de inte möter något motstånd i sitt uppror därför att många av dagens lärare inte kan hantera det utan släpper pojkarna som är ”jobbiga”.

    Flumskolan har gjort att pojkarna blir stora förlorare i dagens utbildningsmiljö!

  18. Steffo Says:

    Tack Pär för att du tar upp detta ämne igen! Det är obegripligt att de ansvariga för skolan inte får stå till svars för det systematiska gynnandet av flickor på pojkars bekostnad. Vore det tvärtom skulle det omedelbart införas regeländringar. Pojkar och män får ett dåligt utgångsläge i livet då utbildning på högskolan mer och mer krävs för ett bra jobb, Pojkar har , pga svenska skolan, att se fram emot mindre attraktiva utbildningar, mindre lön, etc. Även feminister har väl söner? Tycker dom då att det är rätt åt sina söner?

  19. AV Says:

    Tack Håkan.
    Nu vill jag inte kalla skolan som helhet flumskola, men det finns definitivt saker att ta tag i. När t ex gymnasieelever dyker upp på ett prov med orden: Jag har ingen penna. Och förväntar sig att jag skall lösa ett sådant problem åt dem.

    Jag vill säga att man med ändrad kunskapssyn och undervisningsmetod har gynnar en ny grupp elever som förr missgynnades och tvärt om. De som gynnas idag är de som har ett bra stöd hemma, studievana och som tycker om att undersöka, analysera och diskutera. Jag tycker det är bra att man i den ”nya” läroplanen vidgade kunskapsbegreppet från fakta till att även innefatta förståelse, färdighet och förstrolighet (förmåga att tillämpa andra kunskaper i nya situationer. I den gamla faktaskolan var jag som duktig elev ganska understimulerad. Läs in utantill och hosta upp på provet. Men det fanns en eldgaffel under arslet på de som hade svårt i skolan. Som vanligt skall pendeln slå helt åt andra hållet när något skall ändras. För vissa elever passar en striktare metod med fasta ramar bäst. Andra utvecklas bättre med friare tyglar. Jag skulle önska vi kunde ha båda metoder för rätt personer och samtidigt skippa sopandet på det som barnen klarar själva. Jag har skickat tillbaka en elev till skåpet tre gånger efter i turordning bok, papper och penna. Han ”glömde” det aldrig igen! Och inte klasskamraterna heller. Av någon anledning får man som lärare ofta frågorna: ”Vilken sida är det i boken?” och ”Kommer det på provet?” Tydligen svarar andra lärare på dessa eftersom jag får dem så ofta. Därmed passiviserar man eleverna och gör dem beroende av läraren för att t o m slå upp i en bok. Mina svar är alltid: ”Jag kan lära dig att använda registret” och ”ALLT kan komma på provet för det är saker du bör kunna”. Tror dock att elever försökt med dessa frågor i alla tider. Så någon ny flum är det inte.

  20. Jack Says:

    AV,

    Jag gillar begreppet likabefrämjande, dvs lika resurser till alla oavsett var man befinner sig utifrån en individuell värdering. Individuellt likabefrämjande. Eftersom man tenderar att placera sig där man är bra i konkurrens är det ju synd om vi som nation i 12 år bara stött människor i områden de är dåliga. Då har folk inte fått något extra stöd i det de senare kommer hålla på med.

    Med tanke på att 20 gånger så många får MVG nu som för 10 år sen kan man säga att ett tak också etablerats, ett grått och brunt papptak.

  21. Jack Says:

    MVG i snitt ska det vara, efter gymnasiet.

  22. Carl S. Berg Says:

    För så här ligger det till med intelligens. Killar och tjejer är lika intelligenta.

    Mmmm… med den lilla skillnaden att det bland killarna (biologiskt/genetiskt) finns både fler smart- som dumskallar medan tjejerna är mer jämt fördelade. Och det är ju inte direkt jättesmart att hålla tillbaka smartskallarna eftersom det ofta är just precis dessa som hittar på de mest kreativa lösningarna som tar landet, som helhet, framåt i utvecklingen. Och då kan man ju tänka sig att skolan egentligen inte skulle spela någon roll, sådana individer borde ju kunna hitta alternativa utvägar. Men så är det inte riktigt. Eftersom vi har skolplikt och skolan agerar som den gör håller den tillbaka just precis dem som egentligen borde få fria tyglar – och det skadar även för framtiden (såväl deras egen som landets).

  23. Carl S. Berg Says:

    jämnt fördelade

  24. barfota Says:

    @AV

    Du skriver som vanligt sakligt, informativt och innehållsrikt så tack för det.
    Jag har en känsla av att skolan gick åt fel håll när man slopade betyg (omdöme) i uppförande och ordning. Att inte lära sig det elementära med att t.ex. ha penna med sig på lektionerna, komma i tid och lyssna uppmärksamt under lektionerna måste helt enkelt vara förödande. Jag kan i vissa fall till och med tycka att just gott uppförande och ordning är viktigare för en kommande karriär på en arbetsplats än betyg i vissa andra ämnen. Som arbetsgivare vill man ha en medarbetare som lyssnar, gör vad den blir tillsagd att göra och kommer i tid!

    Vad tror du om att återinföra dessa betyg (omdömen)?

  25. AV Says:

    @Carl S: Jo det kan vara så att spridningen är lite större bland killar. Inte vetenskapligt på något sätt men bland de riktigt duktiga eleverna (varit ett år före) har nog killarna varit lite fler och några riktiga stolpskott har också varit killar. Men för de flesta eleverna är den individuella skillnaden betydligt större än mellan könen.

    När det gäller de riktigt duktiga eleverna (oavsett kön) är det lite av min käpphäst. Enligt läroplanen skall eleverna bemötas på sin nivå och få stöd efter individuella behov. Gott så, men hur fungerar det i praktiken? De svaga eleverna får stöd. Och det skall de ha. Men med de duktiga nöjer man sig med att de klarar sig bra själva och har ju ändå MVG. Som om det sedan inte finns en väg vidare. Varför skall de inte få ligga på kanten av sin förmåga? Få bli inspirerade att gå ännu längre. Där kan vi snacka glastak. ”Nä vi har en fördjupningsbok så hon kan börja med åttans kurs med alla andra”.

    @Barfota: Åh, smicker värmer. Jag tror att saklighet och fakta vinner över generaliseringar och invektiv i längden.

    Vet inte om ordningsbetyg är lösningen. Om man skiter i betyget i svenska och matematik, varför skulle man då bry sig om sitt ordningsbetyg? Däremot lite mer konsekvenstänkande. Varför beter man sig i sociala sammanhang? Inte för att få en guldstjärna, utan för att det är gynnsamt eller får negativa konsekvenser: man blir skild, får sparken, förlorar vänner och blir ensam. I skolan finns inga konsekvenser på taskigt störande beteende. Vi kan kasta ut eleven resten av lektionen, banna lite och ringa hem. Dels skulle jag vilja att skolan kunde köra lite mer konsekvenspedagogik. Kastat vattenballonger i korridoren? Grattis du skurar toaletter och gör rent hela dan, medan resten av klassen åker på utflykt. Det skall kännas rejält.
    Har en fin anekdot om en kille på ett skolfartyg som fick skala potatis till samtliga för en förseelse. När han tycker som mest synd om sig själv kommer ett befäl: Du grabben, det kunde varit lök. Någon skall ju skala dem också.

    Men skolan kan inte och skall inte ta huvudansvaret för att uppfostra barnen socialt. Vi är föräldrarnas förlängda arm. När vi ringer hem och berättar om Kalles eller Lisas eskapader under dagen skulle man önska att föräldrarna tog tag i problemet att barnen inte vill att jag ringer igen. Händer tyvärr allt för sällan. Har varit med om utvecklingssamtal där samtliga lärare skrivit att eleven stör och förstör för andra i klassen. Fick svaret: Ja, h*n är ju lite spontan. Spontan?! Ungen kan ju inte befinna sig i möblerade rum med andra människor, ville jag skrika. Ta hem, gör om, gör rätt och kom tillbaka när h*n kan bete sig. Men då hade jag fått rektorn på mig. Från skolledningar finns ingen styrka att sätta ner foten. Som sagt tror jag att denna undfallenhet från vuxenvärlden att vara just vuxna drabbar stökiga killar värst.

    Att mina barn inte beter sig illa i skolan tror jag knappast beror på om de får en bokstav på ett papper, utan de vet att det kommer negativa konsekvenser hemma och farsan ger sig aldrig. Just don’t go there!

  26. barfota Says:

    @AV

    Konsekvenstänkande är helt rätt!

    Min son tog sig för att elda på en plastkåpa till en belysningsarmatur på skolans toalett och blev som tur var påkommen av någon lärare. Vi fick ett samtal hem från skolan och vår ”lydiga lilla ängel” fick vackert passa sig iväg till skolan en tidig morgon för att med hjälp och handledning av skolvaktmästaren fixa till den uppkomna skadan.

    Vi erbjöd oss betala för plastkupan men skolan ville inte ha någon ersättning. Detta är ett bra exempel på hur det borde fungera i alla skolor och min son har fortfarande 15 år efter händelsen inte glömt bort vad ansvar för sina egna handlingar innebär. Han lärde sig någonting!

    Som förälder så tycker jag det är kanon att skolan hör av sig och man kan lösa problemet så här, men jag vet också att en hel del föräldrar tyvärr curlar för mycket och tar sina ”små änglar” i försvar.

  27. Caspian Rehbinder Says:

    AV, jag håller helt med dig. Jag vill förtydliga, än en gång, att min poäng aldrig var att tjejer är smartare eller inte lämpar sig för matematik eller liknande.

    Jag tror själv att problemet ligger i synen på tjejer respektive killar. Sociala normer som leder till att tjejer pluggar mycket mer än killar, vilket i sin tur leder till att tjejer får bättre betyg. Helt naturligt, och med all rätt. Om man pluggar mer lär man sig mer, och då ska man få högre betyg.

    Det är alltså inte nationella prov eller (de flesta) lärare som är problemet, utan samhällets inställning till olika kön. Problemet ligger i att tjejer ses som de som ska plugga mest, och vilka könsroller som tvingas på individer av samhället.

    Den stora frågan blir alltså naturligt: Hur motverkar man sådana könsroller? Hur luckrar man upp normer?

  28. Steffo Says:

    Caspian: enligt ditt resonemang borde det också vara sociala normer som gör att män arbetar hårdare i arbetslivet och då helt naturligt och med all rätt lyckas bättre och tjänar mer pengar?Jag kan köpa att man ser flickors betygövertag som resultat av större ansträngning med studierna om man på samma sätt erkänner att mäns övertag vad gäller lön och karriär beror på hårdare arbete. Men feminister väljer att tolka manliga framgångar som diskriminering och kvinnliga övertag som välförtjänt resultat av duktighet.
    Skillnaderna i drivkrafterna är i min mening givetvis komplext men bla har pojkar ett underläge i skolan pga att de utvecklas senare. Män har däremot senare en större drivkraft att förverkliga sig via arbete i arbetslivet medan kvinnor i större grad förverkligar sig genom att få barn. Det må låta mossigt, men det går inte att komma ifrån.

  29. AV Says:

    Caspian: Visst kan en del av skillnaden ligga i hur vi ser på flickor-pojkar, men det är knappast hela förklaringen. Det finns en korrelation mellan antalet pluggtimmar och resultat och även ett visst orsakssamband (inte samma sak), men mycket beror också på vad och hur man studerar. Man skall få betyg på det man kan och inte för att man lär sig bäst på samma sätt som läraren.

    För vi människor har ca 8 olika intelligenser, lite hur man definierar. Boklig-, logisk, spatial-, kroppslig- och interpersonell för att nämna några. En del är till liten del könsbundna, men den individuella skillnaden inom könen är mycket större än mellan grupper. Vi kan alltså inte säga något på individnivå. Ett problem med skolan är att den inte gynnar alla intelligenser eller de räknas inte som lika fina/viktiga. I skolan gynnas de som har boklig- och logisk/matematisk intelligens. Kort sagt om du är bra på att lära från böcker går det bra för dig i skolan. De egenskaper som premieras i typiska medelklassjobb. De flesta som blir lärare var duktiga i skolan, jag är inget undantag. När vi sedan blir lärare så utgår vi från oss själva och repeterar de metoder vi själva föredrar och premierar de som tänker som oss. De praktiska intelligenser och sätt att lära sig premieras inte. Har någon hört om stödslöjd för det mattesnille som inte kan skruva i en skruv? Nej. Det är egenskaper som gynnas i praktiska ”arbetarjobb”. En elev utan studievana i hemmet och med praktisk intelligens är definitivt tvåa i skolan. Av dem finns ungefär lika många flickor som pojkar. Hur reagerar då dessa elever i en främmande värld där de aldrig får cred för det de kan? På två sätt. Antingen accepterar man läget och kämpar på eller så gör man uppror genom att bråka och skita i allt. Och här ser vi vissa skillnader mellan könen. Lite fler flickor kan ändå identifiera sig med fröken (för det är det ofta på lägre stadier) och har lärt sig att vara duktiga, så de kämpar på med acceptabla resultat. Lite fler pojkar reagerar med uppror, men det finns en del flickor också. De ger upp och struntar i allt med inga resultat. Därav skillnad mellan könen. Frågan är vad vi kan göra?

    Min lösning är följande. För det första måste vi köra mer konsekvenstänkande och struktur för de som reagerar med uppror, som jag skrev ovan. De förstör även för andra. Men samtidigt måste skolan också möta de elever som tänker annorlunda. Fler manliga lärare i tidiga år som pojkar kan identifiera sig med, fler lärare som gått andra vägar i livet och lär sig på andra sätt och en uppgradering av de praktiska sätten att lära sig.
    Hur mycket jag än försöker kommer jag aldrig att helt förstå hur det är att gå i en skola som jag inte förstår, att växa upp i en familj där man inte har full uppbackning, där man lär sig att det är onödigt att plugga eller man måste ta hand om sina egna drickande föräldrar. Jag som alltid haft ett driv och premierats för det, kan inte helt förstå hur man bara kan ge upp. Dessa erfarenheter och hur man kommer över dem måste vi ha med i skolan.
    En förändrad syn på undervisning kräver kommunikation mellan olika lärare. Man kan öva matematik genom att baka i hemkunskapen och lära sig engelska genom att läsa instruktionsboken till en moped i teknik. Samtidigt får vi inte köra ner i andra diket heller och börja negligera de bokliga. När vi har skolor/klasser med idrottsprofil skulle man kunna ha skolor/klasser med olika lärstilar som tema. En skola där man inte skall behöva göra uppror. Då får vi med pojkarna också.

    Nåväl nu har jag skrivit en massa långa inlägg. Får väl få med det i min nästa bok eller satsa på att bli skolminister, hehe. Frågan är bara i vilket parti? Hittar snart inget vettigt.
    Tack och hej för nu.

  30. Caspian Rehbinder Says:

    Steffo, det är precis samma sak. Samhället är uppbyggt på att män är mer aktiva i yrkeslivet. Det är inte det minsta konstigt att fler män kommer längre i karriären och satsar mer på den än familjen, medan fler kvinnor lägger mer tid på att vara hemma med barnen. Till viss del har det förstås biologiska anledningar, men huvudsakligen handlar det om normer. På precis samma sätt som jag tror att det huvudsakligen handlar om normer, att tjejer får bättre betyg än killar. Sedan kan man välja att se det som ett problem eller att inte göra det. Man kan vilja förändra samhället för att undvika de normer som i praktiken hindrar män från att vara hemma med barnen och killar från att få högre betyg. Eller så menar man att det är naturligt att man har normer, och låter det vara som det är.

    Utöver dessa normer som jag resonerat kring ser jag det som självklart att AV har helt rätt, och att vi måste ha möjlighet till många olika läroformer. Många olika sorters pedagogik, för att säkra att ingen faller utanför.

  31. Lasse Says:

    @Casper

    ”Samhället är uppbyggt på att män är mer aktiva i yrkeslivet. Det är inte det minsta konstigt att fler män kommer längre i karriären”

    Blir så trött på dina tomma påståenden som inte är något annat än rena lögner och feministiska dogmer.

    Män och kvinnor har precis samma möjligheter till karriär, företagande och yrkesliv eller vänta nu ?!

    Kvinnor har bättre möjligheter:

    – att starta eget företag och få kostnadsfri coachning.
    – att få lån.
    – att bli inkvoterad och åka gräddfil in på tunga poster utan att behöva gå den långa vägen.

    ……osv.

    Jämställdhet handlar om att alla oavsett kön har lika mycket rättigheter och möjligheter.

    Så är det tyvärr ej idag, mannen är diskriminerad !

  32. Caspian Rehbinder Says:

    För det första heter jag Caspian. Men Lasse, menar du nu att du förnekar att samhället bygger på att män är mer aktiva i yrkeslivet? Jag tycker jag har gjort tydligt att jag inte är för kvotering, och alltså inte tycker att kvinnor ska särbehandlas gällande möjligheten att starta företag, få lån, et cetera, men dessa fenomen finns just för att samhällets norm är att män är de yrkesaktiva, och man på politisk väg har velat utjämna könsskillnaderna.

    Jag håller med om att jämställdhet handlar om samma möjligheter, och jag kan hålla med om att såväl män som kvinnor diskrimineras. Men jag förstår inte alls hur du tänker när du menar att det samhälle vi lever i inte bygger på att män tjänar pengar.

    Slutligen har du missuppfattat kvotering. Även om jag själv inte är för kvotering tycker jag man ska argumentera emot vad som faktiskt är problemet. Kvotering handlar i nästan 100 % av fallet inte om att kvinnor ska få en gräddfil, utan att om två personer med likvärdiga meriter söker ett jobb ska personen tillhörande det mindre representerade könet gynnas.

  33. Jack Says:

    Caspian,

    När det gäller anställningar går det inte att i någon strikt mening jämföra olika meriter. Varje sökande har därför ett brett område av ungefär likhet. I den typ av kvotering du beskriver innebär detta just att de facto, men ej fullt avgörbart ur allas perspektiv och önskningar, mindre kvalificerade personer kommer att anställas pga av kön därför att man inte med säkerhet kan hålla sig borta från rättssalen om man anställer personen av andra könet. Även om denna andra helt möjligt skulle kunna ses som mer meriterad kommer den inte anställas av rädsla, i dagens samhällsklimat blir det framförallt rädsla för att anställa män. Men oavsett vilket kön som skulle sätta mest skräck i arbetsgivarna så är kravet sådant att en ineffektivisering av samhället skapas eftersom strikt jämförande av meriter inte är möjligt. Ribban måste därför läggas på en tydligt sänkt nivå för det underrepresenterade könet.

  34. Erik Says:

    Caspian:

    Samhället är inte uppbyggt på att män är mer aktiva i yrkeslivet, samhället är inte uppbyggt efter män, män är däremot uppbyggda efter samhället. Män har dött och blivit sjuka – det tyder verkligen inte på att samhället anpassas efter vad män behöver.

    Det är inte den minsta konstigt att fler män kommer längre i karriären? Du menar att det inte är det minsta konstigt fler män är uteliggare, alkoholister eller missbrujare Caspian? Att sedan några få män som överlever elddopet visar sig vara ett överlägset urval kan ha att göra med vad de såg skulle hända med dem om annars.

    Det här är ju sociologernas ständiga huvudbry. Då de är så urbota ideologiskt styrda inbillar de sig alltid att fördel visar man är gynnad. Sålunda menar de att vi måste vara snällare mot de missgynnade. Problemet är att det lika ofta har motsatt effekt och sporrar de missgynnade att höja sig över mängden. Men sociologer har två vänsterögon och kan inte ens föreställa sig en sådan hemsk och ond värld.

    Betygen i skolan går inte ens att jämföra då betyg inte är prestationsstyrda. Tvärtom, de handlar om att vara populär och extrovert och duktig på att spela teater och lyfta upp lärarnas ego.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: